Financial inclusionär det tillstånd i vilket människor har tillgång till och använder sig av finansiella tjänster. Sedan början av 2000-talet bedrivs arbete för att främja financial inclusion världen över, bland annat genom att öka antalet personer som är anslutna till ett finansiellt institut och har tillgång till ett betalkonto. Anslutning till ett betalkonto har identifierats som en betydande komponent för att uppnå en hållbar framtid. Särskilt stor vikt läggs vid att nå ut till personer som tidigare aldrig varit anslutna.   En viktig faktor för att åstadkomma en hög anslutningsgrad till finansiella institut är att regler avseende anslutning till samt användning av institutets tjänster verkar för inkludering och inte exkluderar sårbara konsumentgrupper. I denna uppsats görs en kritisk analys av regleringen av svenska kreditinstitut för att utröna om, och i så fall på vilket sätt, den svenska regleringen av kreditinstitut främjar financial inclusion. Analysen i uppsatsen begränsas till sju fokusområden i den svenska regleringen, vilka har identifierats ha särskild betydelse för financial inclusion. Uppsatsens sju fokusområden utgörs av rätt till betalkonto, avgifter för användande av finansiella tjänster, tillgång till kontanttjänster, förutsättningar för utnyttjande av finansiella tjänster, auktoriserade finansiella aktörer, kundkännedom och riskbedömning samt verifikation av identitet.    En genomförd granskning av den svenska regleringen ger vid handen att utformningen av kreditinstitutsregleringen idag främjar financial inclusioni flera avseenden. Antagandet av betalkontodirektivet, PAD, medförde bland annat en rätt för samtliga konsumenter bosatta i EES att på ett icke-diskriminerande sätt ges tillgång till ett betalkonto med grundläggande funktioner. Denna rätt utgör en central del för arbetet att uppnå financial inclusioni Sverige, eftersom tillgången till finansiella tjänster underlättas. Skyldighet för kreditinstitut att tillhandahålla kontanttjänster, transparenskrav avseende avgifter och krav på tydlig och lättförståelig information är andra exempel på hur den svenska regleringen utformats på ett inkluderande sätt. Trots flertalet främjande faktorer, konstateras även brister i form av exkluderande lagstiftning. Genom framställningen i denna uppsats presenteras förslag på hur identifierade brister potentiellt kan åtgärdas och hur ökad financial inclusioni Sverige kan genereras.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida ett lands finansiella system har en effekt på företagssektorns finansiella risker Studien bygger på en kvantitativ ansats där vi samlat in data genom årsredovisningar och annan offentlig marknadsdata. I det empiriska material som togs fram presenterades en förutsägelse för konkurs på över 100 företag under totalt 467 observationer de senaste fem åren (2011-2015). Resultatet visade att företagen i de marknadsorienterade länderna påvisade en högre risk för att hamna i konkurs än de bankorienterade. / The purpose of this study is to investigate whether a country's financial system has an impact on the corporate sector's financial risks. The study is based on a quantitative approach in which we collected data from annual reports and other public market data. In the empirical material that was produced we presented a prediction of bankruptcy over 100 companies with a total of 467 observations over the past five years (2011-2015). The results showed that companies in the marketoriented countries have a higher risk of ending up in bankruptcy than in the bank-oriented countries.

Målet med detta arbete är att förbättra Spotifys processer när de gör förändringar internt som påverkar deras finansiella system. Arbetet har genomförts genom att kartlägga de team hos Spotify som skapar, påverkar och använder data i det finansiella systemet. Vidare har de olika teamens arbetssätt jämförts och skillnader i hur de arbetar identifierats. Baserat på de identifierade skillnaderna påvisas vilka utmaningar som finns när Spotify genomför förändringar där flera team är involverade. Kartläggningen visar att det finns både olika arbetssätt och grundinställning hos de olika teamen som skapar utmaningar i förändringsarbetet, speciellt i tvärfunktionella projekt. Slutsatser från resultatet presenteras i form av några olika förslag vilka kan hjälpa till att förbättra förändringsarbetet vid tvärfunktionella projekt hos Spotify. Skapa en koordinatorroll som fungerar som en gemensam kontakt för alla ärenden som genererar förändringar i det finansiella systemet. Genom den nya rollen tydliggör man informationsflödet. Skapa ett nytt team som ansvarar för alla förändringar som påverkar det finansiella systemet. Ett nytt team minskar beroenden mellan de olika teamen. Använda sig av tvärfunktionella projektledare som får dedikerade resurser att driva projekt där flera team är inblandade. Projektledaren kan då äga och ta ansvar för hela processen. Förändra så att alla inblandade team mäts på värdeskapandet för hela kedjan istället för att bedömas när de levererat sin del. Anordna en kortare workshop (1-5 dagar) med deltagare från de team som behöver interagera med varandra vid en förändring. Det blir ett effektivt sätt att minimera ledtiden mellan teamen. Skapa serviceavtal mellan de olika teamen, så att varje team effektivare kan planera sina resurser och veta vilka förutsättningar som gäller. / The objective of this thesis is to help Spotify to improve their internal change management process in their financial system. The work was done by charting the internal teams that create, influence and use data in the company’s financial system. Furthermore, the working methods of the different teams were compared and differences in how they work were identified. Our findings show that there are both different working processes and attitudes between the teams. This creates challenges in the change management process, especially in cross-functional projects. Conclusions from the results are presented as suggestions. These may help to improve the change management process in cross-functional projects at Spotify: Implement a coordinator role, which works as a single point of contact for everything that is related to changes in the financial system. The new role helps to improve the distribution of information. Create a new team that is responsible for all changes that affect the financial system. A new team reduces dependencies betweenthe different teams. Introduce cross-functional project managers who receive dedicated resources to implement projects where multiple teams are involved. The project manager can then take full responsibility for the entire process. Make sure the effectiveness/productivity of all involved teams is measured by the value created for the whole value chain rather than when their respective part has been delivered. Have a workshop (1-5 days) in which participants from the teams that needs to integrate components work together. This will be an effective way to minimize the waiting time between the teams. Create a service level agreement between the different teams, so that each team can efficiently plan their resources and know what to expect from other teams.

In view of the potential threat climate change poses around the globe, countries are pledging to emission reductions to alleviate its consequences. As part of the Paris Agreement, Indonesia set sustainability targets for the energy sector, where one of the biggest emitters is the national power system. Although the country set an ambitious strategy for reducing emissions from electricity generation, it is still dominated by coal consumption and is currently not on track towards meeting its sustainability targets. Policy measures and financial schemes stand as one of the most powerful ways to rapidly reduce emissions in the power system. This paper aims to propose policy measures and financial schemes for the Indonesian decarbonisation scene by analysing its key inefficiencies, the available international policy options and the national power system’s future projections.International examples prove to be useful implementations of the myriad of options when it comes to measures for the power sector. In terms of policy measures, Indonesia could make use of a liberalisation process to induce more competitiveness in the sector and drive down prices, while allowing easier access for private entities to enter the market. A CO2 tax or cap-and-trade system stand as the most effective standalone way to rapidly reduce emissions in the country, as it targets the most emitting sectors of the power system. Incentivising schemes like Feed-in-Tariff or net-metering foster generation technologies which may not be cost-competitive yet and do not have a sizeable role in the power mix now, but could play a big role in lowering emissions in the power system. These measures, however, pose the threat of raising the retail electricity price and ultimately hinder Indonesia’s ability to further develop economically.Financial schemes have the ultimate goal of facilitating access to finance for sustainable generation technologies and lowering risk for project developers. Attracting private and foreign investment is critical for the development of the power system in Indonesia. Using forms of lending like on-lending structure or loan syndication would promote larger spending in the industry while minimising risk. Further use of guarantees would attract a wider range of investments into generation technologies, as they would protect lending entities from potential risks when partaking in projects of this nature. Finally, the country would benefit greatly from the introduction of innovative financial schemes and business plans for the domestic solar energy industry, allowing Indonesia to tap into the great potential it has to disrupt the current state of affairs of the power system. / Med tanke på det potentiella hot som klimatförändringen utgör runt om i världen, lovar länder att minska utsläppen för att mildra konsekvenserna. Som en del av Parisavtalet satte Indonesien upp hållbarhetsmål för energisektorn, där en av de största utsläpparna är det nationella kraftsystemet. Trots att landet satte upp en ambitiös strategi för att minska utsläppen från elproduktion domineras det fortfarande av kolkonsumtion och är för närvarande inte på väg att nå sina hållbarhetsmål. Politiska åtgärder och finansiella system är ett av de mest kraftfulla sätten att snabbt minska utsläppen i kraftsystemet. Det här dokumentet syftar till att föreslå politiska åtgärder och finansiella system för den indonesiska avkarboniseringsscenen genom att analysera dess viktigaste ineffektivitet, de tillgängliga internationella politiska alternativen och det nationella kraftsystemets framtida prognoser.Internationella exempel visar sig vara användbara implementeringar av de otaliga alternativen när det gäller åtgärder för kraftsektorn. När det gäller politiska åtgärder skulle Indonesien kunna använda sig av en liberaliseringsprocess för att skapa mer konkurrenskraft inom sektorn och pressa ner priserna, samtidigt som privata enheter lättare kan komma in på marknaden. En CO2-skatt eller ’cap-and-trade’-system är det mest effektiva fristående sättet att snabbt minska utsläppen i landet, eftersom det är inriktat på de mest utsläppande sektorerna i kraftsystemet. Incitamentsystem som ’Feed-in-Tariff’ eller ’net-metering’ främja generationstekniker som kanske inte är kostnadskonkurrenskraftiga ännu och som inte spelar en betydande roll i kraftmixen nu, men som kan spela en stor roll för att minska utsläppen i kraftsystemet. Dessa åtgärder utgör dock ett hot om att höja detaljhandelns elpris och i slutändan hindra Indonesiens förmåga att utvecklas ekonomiskt.Finansiella system har det yttersta målet att underlätta tillgången till finansiering för hållbara generationsteknologier och minska risken för projektutvecklare. Att locka till sig privata och utländska investeringar är avgörande för utvecklingen av kraftsystemet i Indonesien. Att använda former av utlåning som ’on-lending’-struktur eller lånesyndikering skulle främja större utgifter i branschen samtidigt som risken minimeras. Ytterligare användning av garantier skulle locka till sig ett bredare utbud av investeringar i produktionsteknik, eftersom de skulle skydda långivande enheter från potentiella risker när de deltar i projekt av denna karaktär. Slutligen skulle landet dra stor nytta av införandet av innovativa finansiella system och affärsplaner för den inhemska solenergiindustrin, vilket gör att Indonesien kan utnyttja den stora potential det har att störa det nuvarande tillståndet i kraftsystemet.

This study looks at the price mechanism of the digital quasi-currency bitcoin. Through statistical analysis of secondary data a probable significant results regarding correlation and regression between price and different independent variables have been established. The final analysis is pointing towards network effects being a part of the determinants for the crypto-currency’s price. Complimentary to the quantitative study explained above, an implementation of hermeneutic analysis based on secondary theoretical sources, journalistic opinion and a professional qualified judgment has aided the author and study in conceptual understanding. This interpretation has semantic character, and takes a Socratic kickoff regarding the nature of bitcoin as a financial instrument. The analysis runs back and forth throughout the course of the study and finally intertwines with qualitative results in the discussion. It is the author’s impression that a significant dimorphism surrounds bitcoin, calling for a conceptual differentiation leading to practical rethinking. The study takes the shape of a case-study conducted over four months. The author’s location during the process of writing was Stockholm Sweden, but the gathered data is of transnational character. / Den här studien tittar på prismekanismen hos den digitala kvasi-valören bitcoin. Genom statistisk analys av sekundärdata har sannolikt signifikanta resultat angående korrelation och linjärregrission mellan pris och olika oberoende variabler ettablerats. Den slutgiltiga analysen pekar mot att nätverksvariabler är delaktiga i avgörandet av krypto-valutans pris. Komplimentärt till den kvantitativa studen förklarad ovanför så har en implementation av hermeneutisk analys basserad på sekundära källor, journalistiska åsikter och ett professionellt kvalifiserat uttalande hjälpt författaren samt studien i dess konceptuella förståelse. Denna tolkning har semantisk karaktär, och tar Sokratisk avstamp gällande bitcoins natur som ett finansielt instrument. Analysen går fram och tillbaka genom uppsatsens gång, för att slutligen sammanvävas med de kvantitativa resultaten i uppsatsens diskussion. Det är denna förfatares intryck att en signifikant dimorphism omsluter bitcoin och kallar för en konceptuel differensiering som leder till praktiskt nytänkande. Studen tar formen av en fallstudie som genomförts om loppet av fyra månader. Författarens plats genom skrivandeprocessen var Stockholm Sverige, men den samlade datan har transnationell karaktär.

Background and problem discussion: Frauds have increased drastically and changed in nature over the years. The risk management of fraud has become increasingly important and a tangible problem, especially in the Swedish banking sector where the incidence of fraud has increased significantly. The increased number of frauds is mainly due to the progress of digitization, which has introduced several new payment systems that highlight major risks for the financial system.  Purpose: The purpose of the study is to describe and analyze which strategies and measures have been implemented by Swedens's banking sector counteract occuring fraud on stakeholders. The study will focus on mapping Swedish banks risk management and countering fraud in digitzation in order to protect stakeholders assets. Research questions: What strategies has Sweden's banking sector applied in fraud risk management to create sustainable security for its stakeholders? How do Swedish banks work to counter fraud? Method: In this study, a research design that combines both quantitative and qualitative methods has been applied to answer the research questions that concern the study. By using a combination of interviews and surveys, numerical data and descriptive information have been collected from respondents in relation to fraud risk management. Results and conlusion: The collected empirical analysis showed that the three major Swedish banks continuously strive to improve their strategies and streamline their fraud risk management. Despite these efforts, the need for further development and improvement emerges, as indicated by the statistics in the study. The conclusion suggests that some bank customers have become victims of fraud and have not been informed by their banks. The banks can review areas of improvement to reduce financial losses and increase customer confidence in the banking sector. The study showed that effective risk management is a crucial role in the banks, to be able to counter and challenge fraud in the long term. / Bakgrund och problemdiskussion: Bedrägerier har ökat drastiskt och ändrat karaktär under åren. Riskhanteringen av bedrägerier har blivit alltmer betydelsefull och ett påtagligt problem, särskilt inom den svenska banksektorn där förekomsten av bedrägerier ökat markant. Antalet ökade bedrägerier beror främst på digitaliseringens framfart som infört en rad nya betalningssystem som framhäver stora risker för det finansiella systemet. Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera vilka strategier och åtgärder som har implementerats av Sveriges banksektor för att motverka förekommande bedrägerier på intressenter. Studien kommer fokusera på att kartlägga svenska bankers riskhantering och motverkande av bedrägerier inom digitalisering för att skydda intressenternas tillgångar. Forskningsfrågor: Vilka strategier har Sveriges banksektorn tillämpat vid riskhantering av bedrägerier för att skapa en hållbar trygghet hos deras intressenter? Hur arbetar svenska banker med att motverka bedrägerier? Metod: I denna studie har forskningsdesign som kombinerar både kvantitativ och kvalitativ metod tillämpats för att besvara de forskningsfrågor som berör studien. Genom att använda en kombination av intervjuer och enkäter har numerisk data och beskrivande information kunnat samlas in från respondenterna i relation till riskhantering av bedrägeri. Resultat och slutsats: Den insamlade empiriska analysen visade att de tre storbankerna kontinuerligt strävar efter att förbättra sina strategier och effektivisera sin riskhantering av bedrägerier. Trots dessa ansträngningar framkommer behovet av ytterligare utveckling och förbättringar, vilket indikeras av statistiken i studien. Slutsatsen tyder på att en del bankkunder har blivit offer för bedrägerier och har inte blivit informerade av sina banker. Bankerna kan se över förbättringsområden för att minska de ekonomiska förlusterna och öka kundernas förtroende för banksektorn. Studien visade på att effektiv riskhantering är en avgörande för banker, för att kunna motverka och utmana bedrägerier på långsikt.

This is a study of how knowledge producing actors, like professors of economics, ecological economics and investigators at public institutions, portray the monetary system in general and fractional reserve banking specifically. The methodology of Political Discourse Analysis, with focus on argumentation and legitimisation, is used to identify and compare how different actors portray the monetary system. The outcome shows that there exist competing knowledge discourses that are diametrically different in how they define keywords and describe the relation between the monetary system, societal power relations and environmental impact. Some important concepts under academic debate include the origin of money, which actor (the state or commercial banks) controls the money supply and seigniorage (money issuer’s revenue), if private banks really are intermediaries and multiply central bank money, and if interest-bearing money is a cause of socioecological unsustainability. By critically analysing the moral norms within knowledge discourses that otherwise might be naturalised as portraying ‘facts’ or ‘truth’, this thesis helps identify needs for further research – especially regarding how the financial system can be better adapted for socioecological sustainability.