<p>Rapporten ger en bild av hur lärplattformen Classfronter används på en</p><p>ungdomsgymnasieskola. Frågeställningar runt nyttan och svårigheter med att gå</p><p>från en traditionell lärarledd undervisning till en mer flexibel undervisning med</p><p>hjälp av en lärplattform, tas upp. En slutsats är att det krävs mer än en</p><p>lärplattform för att skapa en flexibel utbildning. En annan är att det finns mycket</p><p>tid att vinna på att administrera sin undervisning med hjälp av Classfronter för</p><p>den lärare som behärskar IKT (Informations- och KommunikationsTeknik) bra.</p>

Rapporten ger en bild av hur lärplattformen Classfronter används på en ungdomsgymnasieskola. Frågeställningar runt nyttan och svårigheter med att gå från en traditionell lärarledd undervisning till en mer flexibel undervisning med hjälp av en lärplattform, tas upp. En slutsats är att det krävs mer än en lärplattform för att skapa en flexibel utbildning. En annan är att det finns mycket tid att vinna på att administrera sin undervisning med hjälp av Classfronter för den lärare som behärskar IKT (Informations- och KommunikationsTeknik) bra.

Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur mellanchefer av olika kön hanterar sin flexibla arbetstid. Utifrån syftet skapades tre frågeställningar; “Finns det någon skillnad mellan hur mellancheferna av olika kön planerar sin flexibla arbetstid?”, “I vilken utsträckning upplever mellancheferna av olika kön att de har kontroll över sin flexibla arbetstid?” och “I vilken utsträckning upplever mellancheferna av olika kön att det finns en konflikt mellan arbete och familj/fritid?”. Studiens empiri samlades in genom en enkätundersökning, respondenterna bestod av 44 mellanchefer med flexibel arbetstid från fyra olika enheter med viss geografisk spridning i Sverige. Studiens resultat har analyserats genom jämförelser mot tidigare forskning inom områdena det gränslösa arbetet, strategier för gränsdragning och mellanchefens gränsdragningar. Vidare har studiens teoretiska utgångspunkter genusordning, flexibel arbetstid samt dimensionen kontroll i Karasek och Theorells krav/ kontrollmodell, bringat förståelse för resultaten. Studiens resultat visade att det inte finns några markanta skillnader mellan hur de olika könen hanterar den flexibla arbetstiden. Däremot bör det understrykas att respondenterna som deltog i enkätundersökningen bestod av 73 procent kvinnor och 27 procent män. Resultaten indikerade istället att det fanns två möjliga förklaringar till andra uppvisade skillnader. Endera var det beroende av mellanchefens familjeförhållande, vilket i sin tur ledde till användandet av olika strategier. Eller så var skillnaderna beroende av mellanchefsrollen, vilken anses vara en position som präglas av snabba beslut samt arbetsuppgifter vilka är obegränsade till antalet.

Flexibility is a concept that is becoming more and more common in industries around the world. Customers demand products that is suitable for their specific needs. This requires that the production systems easily can be adapted to meet these needs.  Together with a company in the electronics industry, this thesis studied flexible assembly layouts. The company today has three customer contracts where the products not continuously assembled.  This leaves the production areas unused which creates low resource utilization. In order to address this issue the authors investigated how a more flexible assembly layout would meet the needs of a changing production.  The purpose of this thesis was to investigate how a flexible assembly layout could be designed, for low volume products under customer contract in the electronics industry. The goal was to find the most ideal layout design that would reduce the area which the assembly line occupies. This would make room for more customer contracts and still maintain the set requirements.  To make it possible to evaluate the layout change, specific requirement for the assembly area was set. From there, the authors used three different concepts to create a flexible assembly area. Movable tool boards Small batch sizes U-line shaped assembly cells. Using these tools, three different layout designs were created and required different levels of investment. These layouts were compared to each other in order to identify differences.  The result from this study shows a reduction of 24 -46 % in the assembly area if the proposed layouts designs were to be used. In conclusion, the authors propose to carry out a layout change but further studies need to be made on which potential customer contracts could benefit from this newly available area. From there, an appropriate degree of investment can be established. The layout designs consists of different concepts, as mentioned above, and they can be modulated to adapt to different needs. This makes the concepts generalizable and can be implemented in other assembly layouts with similar conditions

Ett barn kräver möbler med olika användningsområden genom sitt liv. När barnet växer skapas nya behov genom såväl personlig som fysisk utveckling. Dagens lösning är att handla nya möbler allt eftersom, något som resultatet av detta projekt vill vara ett alternativ till. På dagens marknad finns det ett tomrum när det gäller barnmöbler som skall kunna användas en längre tid. Detta projekt är ett samarbete med Zweed och uppdraget har varit att ta fram en modulmöbel för barn, med stort fokus på flexibilitet. Projektet har genom marknadsundersökningar och behovsanalyser resulterat i en möbel som brukaren kan ta med sig genom livet och utvecklas tillsammans med. / A child requires furniture with various user areas throughout his or her life. As the child grows, new needs are created, either through personal or physical development. Today’s solution is to buy new furniture when the old ones are too small, and the result of this project would be an alternative to that. Today's market has almost no childrens’  furniture that can be used for a long time. This project is a collaboration with Zweed and the task has been to develop a modular furniture system for children, focusing on flexibility. The project has through market research and analysis of needs resulted in a piece of furniture which the user can bring along through life and grow old with.

Syftet med min undersökning var att studera studenters och lärares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har länge varit ett intresseområde för mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning så underlättade det för mitt arbetssätt genom uppsatsen.För att förstå grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och där knöt an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan användas i vår tid för att stödja denna form av utbildning.Detta genomfördes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod. I anslutning till denna metod använde jag mig av webbintervjuer som verktyg för att få svar på mina frågeställningar.Resultatet som jag kom fram till var att en stor majoritet av undersökningsdeltagarna hade tiden som en gemensam faktor till varför de upplevde den flexibla utbildningen på ett negativt sätt, det vill säga att man hann mindre än vad man trodde m.m. Andra faktorer som utkristalliserades var motivation, självdisciplin och brist på kommunikation. Dessa låg i fokus för en students utsikter att avsluta den flexibla utbildningen. Det var även intressant att se vilket stöd som studenten fick och vad som saknades enligt denne och skildra detta i förhållande till lärarens uppfattningar om flexibel utbildning.

<p>Flexibel skolstart är ett förslag från Sveriges Kommuner och Landsting och innebär att ett barn kan börja skolan när det anses vara som mest lämpligt. Lämpligheten skall avgöras av föräldrar i samtal och samverkan med förskolepersonal och skolpersonal. Förslaget går ut på att barn börjar skolan när det är som mest lämpat, vilket kan ske när som helst under året. I förslaget finns en spann mellan barnets femte levnads år till och med dess åttonde där det finns möjlighet att välja sin skolstart utifrån individens förutsättningar och vilja. Syftet med vårt arbete var att ge en helhetsbild av det pågående förändringsarbetet för ett livslångt lärande, en flexibel skolstart - flexibel skolgång. Vi undersökte synen på en flexibel skolstart hos de verksamma i försökskommunerna, med tonvikt på konsekvenser. I arbetet med att behandla och bearbeta frågan har vi tagit hjälp av John Deweys teorier. Det livslånga lärandet och den flexibla skolgången/skolstarten är en enligt oss en naturlig förlängning av den reform som på 1990-talet förde in sexåringarna i skolan. Dokument som läroplanerna och IUP:n framhäver redan en strävan mot en starkare individualisering i skolan och mot en mer sammanhållen skolform. Vår undersökning är baserad på tidigare svensk forskning, John Deweys teorier samt en öppen enkät utskickad till Sveriges försöksverksamheter. Efter analysering och tolkning av vårt resultat anser vi att konsekvenserna av en ökad flexibilitet skulle kunna gynna eleverna och deras lärande. Med en slopad timplan, en stark och tydlig struktur (både för eleven och pedagogen) samt en flexibel skolgång skulle visionen om en skola för alla, göras fullt möjlig. Men arbetet kommer att kräva tid, engagemang och en attitydförändring kring skolans uppgift och utformning.</p>

Flexibel skolstart är ett förslag från Sveriges Kommuner och Landsting och innebär att ett barn kan börja skolan när det anses vara som mest lämpligt. Lämpligheten skall avgöras av föräldrar i samtal och samverkan med förskolepersonal och skolpersonal. Förslaget går ut på att barn börjar skolan när det är som mest lämpat, vilket kan ske när som helst under året. I förslaget finns en spann mellan barnets femte levnads år till och med dess åttonde där det finns möjlighet att välja sin skolstart utifrån individens förutsättningar och vilja. Syftet med vårt arbete var att ge en helhetsbild av det pågående förändringsarbetet för ett livslångt lärande, en flexibel skolstart - flexibel skolgång. Vi undersökte synen på en flexibel skolstart hos de verksamma i försökskommunerna, med tonvikt på konsekvenser. I arbetet med att behandla och bearbeta frågan har vi tagit hjälp av John Deweys teorier. Det livslånga lärandet och den flexibla skolgången/skolstarten är en enligt oss en naturlig förlängning av den reform som på 1990-talet förde in sexåringarna i skolan. Dokument som läroplanerna och IUP:n framhäver redan en strävan mot en starkare individualisering i skolan och mot en mer sammanhållen skolform. Vår undersökning är baserad på tidigare svensk forskning, John Deweys teorier samt en öppen enkät utskickad till Sveriges försöksverksamheter. Efter analysering och tolkning av vårt resultat anser vi att konsekvenserna av en ökad flexibilitet skulle kunna gynna eleverna och deras lärande. Med en slopad timplan, en stark och tydlig struktur (både för eleven och pedagogen) samt en flexibel skolgång skulle visionen om en skola för alla, göras fullt möjlig. Men arbetet kommer att kräva tid, engagemang och en attitydförändring kring skolans uppgift och utformning.

The use of words such as stress-resistant and flexible are frequently used in job advertisements. Two terms often lack a broader definition or explanation, raises the question what actually is being sought. The purpose of this study is to find out what definitions are behind the choice of words. Interviews was conducted with private and public companies. During the encoding process, it turned out that the synonymous word for flexible was availability, customizable and adaptable. While the overall definition of stress is about how individuals can cope with a high workload and sudden changes. But there were also elements that emerged during the interviews which showed that the concept was deeper than that. It turned out that the relationships at work are important for how the individual experiences the situation. The final conclusion is that there are better words to describe what is requested.

Arbetet handlar om min skapandeprocess av en instrumental komposition för en ej preciserad ensemblesättning. Syftet är att utmana mitt kompositionshantverk för att få en djupare förståelse för vad komposition är genom att komponera ett verk utan en förbestämd instrumentsättning. Arbetet fokuserar på hur jag kan ta mig an de utmaningar som föreligger när jag komponerar utan att veta vilken ensembleform som kommer att framföra kompositionen. Arbetet behandlar skapandet av verket Dimensions, ett trestämmigt verk som kan framföras av ett oändligt antal olika ensembletyper bestående av träblås-, brass- och stråkinstrument. Dimensions bygger på ett eget koncept som jag valt att kalla komponerandets innersta kretsar; en idé om hur man kan komponera musik baserat på dess grundläggande element. När jag hade färdigkomponerat Dimensions gjordes två inspelningssessioner för stycket. I den första sessionen framfördes verket i sex olika versioner med en ensemble bestående av altflöjt, basklarinett och trombon, genom att låta musikerna byta stämmor med varandra i varje ny version. I den andra sessionen framfördes verket under en konsert med tre olika ensemblesättningar varav en bestämdes av en slumpmässigt vald person i publiken. Forskningsfrågorna tar upp klangfärgers relevans och instrumentationens betydelse i kompositionsprocessen. I diskussionen gör jag en djupare reflektion om vad komposition och instrumentation är för mig samt de lärdomar jag har fått genom arbetet. Den främsta lärdomen var att oavsett instrumentsättning, ändrades inte musiken och känslan i Dimensions