Syftet med föreliggande studie är att ur ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka vilka upplevelser inhyrd personal har på ett visst företag beroende på vilken arbetsgrupp de tillhör. I studien har vi utgått från en kvalitativ metod med nio semistrukturerade intervjuer där urvalet bestod av fem manliga informanter och fyra kvinnliga. Resultatet visar att det finns övervägande positiva upplevelser av att arbeta som inhyrd på det aktuella företaget där sociala relationer och ett gott bemötande är viktiga orsaker till dessa.  Resultatet visar även på skillnader i upplevelser hos den inhyrda personalen beroende på vilken arbetsgrupp de tillhör och vilka grupprocesser som utspelar sig inom denna. Resultatet har vi sedan analyserat med hjälp av ett flertal teoretiker; Moira von Wright, Johan Asplund, Norbert Elias, Georg Simmel, Susan A. Wheelan och Abraham Maslow. Analysen visar bland annat att den inhyrda personalens egenskaper skapas i samspel med de direktanställda och att detta gör att de känner sig som en del av arbetsgruppen. / The purpose of this study is to examining which experiences that temporary workers has on a particular company from a social psychological perspective, and see if the experiences depend on which workgroup they belong. In this study we have used a qualitative approach with nine semi-structured interviews, where the sample consisted of five male and four female informants. The results show that there are generally positive experiences of temporary work on the relevant company in which social relationships and good treatment are important causes. The results also show differences in the experiences of the temporary workers, depending on the working group they belong and which group processes that take place within it. The result, we then analyzed with the help of several theorists: Moira von Wright, Johan Asplund, Norbert Elias, Georg Simmel, Susan A. Wheelan and Abraham Maslow. The analysis shows that the temporary workers characteristics are created in interaction with those directly employed and that this makes them feel as part of the working group.

Arbetsmarknaden i Sverige har de senaste åren genomgått en markant flexibilisering i form av förändrade arbets- och organisationsformer. I takt med olika omvärldsförändringar har intresset för alternativa arbetsformer av diverse slag ökat. Bemanningsbranschen tillgodoser kravet på flexibla arbetsformer och är en bransch som har genomgått en kraftig tillväxt de senaste åren. I oktober 2008 antog EU ett bemanningsdirektiv vars syfte är att förena flexibla arbetsformer med en social trygghet för personal som hyrs ut av bemanningsföretag. Det antagna direktivet innehåller en likabehandlingsprincip som innebär att inhyrda arbetstagare ska ha minst samma grundläggande arbets- och anställningsvillkor som dem som anställts direkt av kundföretaget för samma tjänst.   Syftet med uppsatsen är undersöka hur den svenska bemanningsbranschen påverkas av det nya direktivet. De inledande frågeställningarna utreder vad direktivet reglerar samt hur denna reglering skiljer sig från nu gällande svensk reglering. Utifrån jämförelsen diskuteras slutligen vilken övergripande påverkan direktivet kan komma att ha på bemanningsbranschen i Sverige. Bemanningsbranschen har haft en ledande roll i den flexibilisering som har skett på den svenska arbetsmarknaden de senaste åren och den har skapat långsiktiga förändringar när det gäller arbetsmarknaden organisation. De aspekter som kan komma att påverka bemanningsbranschen tas upp i den avslutande delen och gäller huruvida flexibiliteten ökar eller minskar samt om den svenska arbetsmarknadsmodellen kan komma att hotas i och med implementeringen av direktivet. Direktivet diskuteras även utifrån ett internationellt perspektiv samt ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv.

Denna studie ämnar studera ansvarsområden, samverkan och upplevda gråzoner hos de organisationer i Sundsvalls Kommun som arbetar gentemot individer utan aktiv anställning. Berörda organisationer för denna studie är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialtjänsten, Faros, FAVI, Ungdoms- och Vuxencentrum som alla är verksamma inom samma organisatoriska fält, då de alla arbetar gentemot individer utanför aktiv anställning, alltså samma målgrupp. Studien undersöker om flexibilitet, som krav för en hög samverkan organisationerna emellan, ligger till grund för otydliga ansvarsområden. Även samverkan och överlämningar av ärenden mellan organisationerna kommer att undersökas. Slutligen hur respondenterna själva upplever eventuella gråzoner inom det organisatoriska fältet. Resultat visar att det framförallt är människor med multipla behov som riskerar att förbises inom det organisatoriska fältet. Respondenterna menar däremot inte att individerna hamnar utanför ansvarsområden, utan snarare att de fastnar inom dem. Det är slutligen graden av samverkan som ligger till grund för vilken hjälp individen får. Resultat tyder på att Socialtjänsten, liksom de organisationer som har Socialtjänsten som uppdragsgivare, är de organisationer som bäst samverkar kring individers multipla behov och har störst incitament för att göra så. Detta torde göra dessa organisationer till de mest troliga ensamma överlevarna inom det organisatoriska fältet.

Stora barngrupper och hur det påverkar barns stress ochlärande är en fråga som flitigt debatteras i media, men än så länge har inte politikerna gjort något för att grupperna ska blir mindre. Därför valdes ämnet i den här studien. Det är en kvalitativ studie där jag varit ute och intervjuat verksamma förskollärare om hur de ser på stora barngrupper och möjligheterna till lärande. Studien syfte är att ta reda på förskollärares erfarenheter och uppfattningar om växande barngrupper ur ett lärandeperspektiv. Hinns lärande och strävan mot att nå målen i läroplanen med? Analysen visar att informanterna kan se både för- och nackdelar med stora barngrupper, men de upplever ändå en otillräcklighetskänsla att inte hinna med sitt jobb så som de skulle vilja. De anser att tid till lärande finns, det handlar om förskollärarnas inställning till hur de ska hantera grupperna på bästa sätt. De uttalar samtliga att de vill jobba sociokulturellt men för att klara av vardagen krävs mycket struktur och flexibilitet för att verksamheten ska fungera. Vilket leder till att flera lärandeteorier än den sociokulturella finns representerade i mitt material.

<p>Rapporten redovisar utredning, skisser och det slutliga förslaget för en ombyggnation av en skollokal till ett science center.</p><p>Bakgrund</p><p>Framtidsmuseet i Dalarna har under en längre tid varit i behov av en större lokal för att kunna expandera. En lämplig lokal i närheten av köpcentret Kupolen finns, då den har använts för undervisning och inte har genomgått någon större förändring sedan den byggdes i slutet av 70-talet, behövs en omfattande exteriör och interiör ombyggnation för att passa Framtidsmuseets behov.</p><p>Genomförande</p><p>Lokal- och byggprogram har framtagits genom att sammanställa beställarens krav och ambitioner med egen införskaffad information om lämplig innemiljö, med tanke på barns inlärning och gällande praxis för att göra byggnader tillgängliga och användbara för alla. Dessa har sedan omvandlats via olika skisser och utkast till ett färdigt förslag på ombyggnation av byggnaden till Framtidsmuseets nya lokaler.</p><p>Resultat</p><p>Förslaget innefattar Framtidsmuseets alla olika verksamheter, men även en sammanslagning med Kulturcentrum Asken inryms i förslaget. Förslaget är anpassat efter barns behov av att ha ett ljust och stillsamt inneklimat för att lättare kunna lära sig de kunskaper som Framtidsmuseet och Kulturcentrum Asken förmedlar. Museet har även utformats med tillräckliga passagebredder och minimala nivåskillnader etcetera för att kunna användas till fullo av alla besökare. Det slutgiltiga förslaget resulterar i relativt stora förändringar på den befintliga byggnaden för att ge en spektakulär och uppseendeväckande byggnad som ska locka fler besökare och göra Framtidsmuseet till ett självklart besöksmål för Dalarnas samtliga skolungdomar.</p><p>Diskussion</p><p>Slutligen har förslaget jämförts med en yrkesverksam arkitekts förslag, för att kunna studera olika infallsvinklar och lösningar på samma problem.</p> / <p>This report shows the inquiry, sketches and the final result of our suggestion for a reconstruction of an existing school building to a science center.</p><p>Background</p><p>The science center, Framtidsmuseet i Dalarna, has during a long period of time been in the need of a bigger local, in order to expand. A suitable local not far from the mall Kupolen is available. The local is in present day used as a school for higher education, and has not seen any major changes since it was built in the late seventies. Therefore the house needs a great exterior and interior reconstruction to suite the museums needs.</p><p>Implementation</p><p>By compiling the future proprietors demands and ambitions, with the information we gathered about suitable interior environment to stimulate children’s learning and how to make buildings accessible and usable to everyone regardless of there physical limitations, has a building- and a local program been completed. These programs have then been transformed via sketches into a complete proposal for the new local.</p><p>Results</p><p>The proposal includes all of the museums activities, but also a union with Kulturcentrum Asken and room for The University of Dalarna. The proposal is adjusted to fit children’s needs for a light and tranquil indoor climate, which makes it easier for them to learn the knowledges that the different activates offer. The museum has also been designed with proper passages and minimal level differences etcetera to suit all visitors. In order to make a sensational and spectacular building, the final proposal includes relatively big changes of the existing building, which will draw more visitors and at the same time make the museum an obvious target for all pupils in Dalarna.</p><p>Discussions</p><p>Finally to be able to study different angles of approach and solutions, the proposal has been compared with an architects proposal.</p>

<p>Introduktion: Strategikonceptet har funnits i tusentals år och kan återfinnas i många olika situationer. Konkurrensen inom marknaden utgör en av dessa situationer. En mängd teorier har framkommit i försök att förstå betydelsen av strategiskapande. Två av dessa teorier är två skolor som handlar om strategiskapande: en som fokuserar på planering - Positioneringsskolan och en som fokuserar på lärande - Lärandeskolan. Dessa skolor kan även påverka flexibiliteten inom ett företag. </p><p>Syfte: Syftet är att undersöka hur företag ser på strategiskapandeprocessen och hur denna syn påverkar företagets flexibilitet. </p><p>Tillvägagångssätt: Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie. Två fall inom återförsäljningsbranschen har studerats: H&M och KappAhl. Informationen samlades in genom intervjuer och även publicerat material användes. Med hjälp av två hypoteser nådde vi två slutsatser. </p><p>Slutsatser: De två företag vi studerade uppvisade tendenser som tydde på att de tillhörde en av skolorna: H&M till Lärandeskolan och KappAhl till Positioneringsskolan. Däremot hör inget företag helt och hållet till den ena eller den andra skolan utan påverkas till viss del av båda. Dessutom är båda företagen flexibla och synen på strategiskapande påverkar därmed inte flexibilite</p> / <p>Introduction: The idea of strategy has been around for milleniums. It has been present in many situations, one of those being in competitive business. Countless theories have surfaced in an attempt to understand strategy formation. Two of these are two schools of strategy formation, one focusing on planning – the Positioning school, and the other focusing on learning – the Learning school. These schools may also have an influence on the flexibility a company can enjoy. </p><p>Purpose: The purpose of this investigation is to explore how companies perceive the formation of strategy and how this perception affects the company’s flexibility. </p><p>Mode of procedure: We have conducted a qualitative case study. Two cases have been studied in the retail market: H&M and KappAhl. The information has been collected through interviews as well as other written material. With the help of two hypotheses we reached two main conclusions. </p><p>Conclusions: The companies we studied each had tendencies towards one of the schools – H&M towards the Learning and KappAhl towards the Positioning school although neither company adheres completely without influences of the other school. Further, both companies were able to be flexible and thus the choice of school does not affect the level of flexibility that a company within the garment retail business can enjoy.ten i ett företag i denna bransch.</p>

<p>Bakgrund: Att förstå grunderna till företags strategiska handlande har blivit ett omfattande forskningsområde. Vissa forskare är av åsikten att företag bör vara marknadsorienterade, vilket innebär att de styrs av marknaden, medan andra anser att företagens egna kompetenser bör avgöra hur de ska agera. Mot bakgrund av detta undersöks i denna studie hur teleoperatörer handlar strategiskt, samt hur de går tillväga för att skapa flexibilitet. </p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad som karaktäriserar marknads- respektive resursorienterade företag, samt vilka skillnader som finns i deras sätt att skapa strategisk flexibilitet. Avgränsningar: I denna uppsats studeras svenska teleoperatörer som verkar inom både fast och mobil telefoni. </p><p>Genomförande: Två företrädare från tre fallföretag samt en konsult har intervjuats. </p><p>Resultat: Marknadsorienterade företag är relativt nya i branschen, organisations- och marknadsandelsmässigt små samt decentraliserade. De planerar kortsiktigt och informellt samt arbetar med alternativa handlingsplaner. Vidare fokuserar de främst på att möta kundbehov och ser därmed de egna resurserna som ett medel för att anpassning till omvärlden. Resursorienterade företag har däremot en lång erfarenhet i branschen, är organisations- och marknadsandels- mässigt stora, centraliserade och finansiellt starka. De fokuserar på att väcka nya kundbehov och ser sina resurser som medel för produktförnyelse. Deras planering är mer långsiktig och formell. Även vad gäller tillvägagångssättet för att skapa strategisk flexibilitet skiljer sig företag med de olika orienteringarna åt. Marknadsorienterade företag betonar vikten av strategiska ledare, produkter och tjänster uppbyggda i moduler samt flexibel organisations- struktur. Resursorienterade företag skapar däremot flexibilitet genom att utveckla sina kärnkompetenser och tillämpa flexibel tillverkning.</p>

<p><p>Arbetsmarknaden i Sverige har de senaste åren genomgått en markant flexibilisering i form av förändrade arbets- och organisationsformer. I takt med olika omvärldsförändringar har intresset för alternativa arbetsformer av diverse slag ökat. Bemanningsbranschen tillgodoser kravet på flexibla arbetsformer och är en bransch som har genomgått en kraftig tillväxt de senaste åren. I oktober 2008 antog EU ett bemanningsdirektiv vars syfte är att förena flexibla arbetsformer med en social trygghet för personal som hyrs ut av bemanningsföretag. Det antagna direktivet innehåller en likabehandlingsprincip som innebär att inhyrda arbetstagare ska ha minst samma grundläggande arbets- och anställningsvillkor som dem som anställts direkt av kundföretaget för samma tjänst.</p><p> </p><p>Syftet med uppsatsen är undersöka hur den svenska bemanningsbranschen påverkas av det nya direktivet. De inledande frågeställningarna utreder vad direktivet reglerar samt hur denna reglering skiljer sig från nu gällande svensk reglering. Utifrån jämförelsen diskuteras slutligen vilken övergripande påverkan direktivet kan komma att ha på bemanningsbranschen i Sverige. Bemanningsbranschen har haft en ledande roll i den flexibilisering som har skett på den svenska arbetsmarknaden de senaste åren och den har skapat långsiktiga förändringar när det gäller arbetsmarknaden organisation. De aspekter som kan komma att påverka bemanningsbranschen tas upp i den avslutande delen och gäller huruvida flexibiliteten ökar eller minskar samt om den svenska arbetsmarknadsmodellen kan komma att hotas i och med implementeringen av direktivet. Direktivet diskuteras även utifrån ett internationellt perspektiv samt ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv.</p><p> </p><p> </p><p> </p></p><p> </p>

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen för hur organisationer kan arbeta med flexibla arbetsformer. Vi vill belysa vilka konsekvenser som kan uppstå med flexibla arbetsformer och hur de påverkar organisationer. Vi önskar även att fylla gapet vi uppmärksammat i forskningen kring flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv.      Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med en induktiv ansats som behandlar fenomenet flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv. Datainsamlingen för studien har skett genom sju kvalitativa intervjuer på Kalmar kommun.   Slutsats: Slutsatsen av studien har visat att organisationer arbetar med flexibla arbetsformer utifrån olika förutsättningar delvis i form av; tekniska förutsättningar, ständig förändring av arbetsmarknaden, konkurrens samt de anställdas förutsättningar. Genomförandet av studien har det även bidragit till att vi har kunnat identifiera både positiva och negativa konsekvenser som kan uppstå för organisationer som använder sig av flexibla arbetsformer. En positiv konsekvens som vi har kommit fram till är att organisationen blir en attraktiv arbetsgivare. En negativ konsekvens är att anställda kan ha en svårighet att balansera privatliv och arbetsliv, vilket i sin tur påverkar organisationen i form av sjukfrånvaro och produktionsbortfall.

Flexible working conditions is used extensively in organizations today as a way to create flexibility for the employer. Recently we’ve been reading in the newspapers that this approach is a growing problem and the EU has warned Sweden twice that abuse of these forms of employment must be stopped. The Government has recently submitted a proposed rule change to reduce the possibility of stacking one temporary contract after another. Borlänge kommun makes themselves more flexible with the intermittent employments. This study aims to examine why infrequent employments, such as the intermittent employment is used and preferred by Borlänge kommun and how it’s perceived by affected employees in the organization. The questions related, besides why the intermittent employment is used by the organization and how its perceived by those involved, also includes the management of intermittent employment and how the organization is handling work contracts. The background information on the employment law implications gives the reader an insight into how the regulatory framework works surrounding the topic. The theory section highlights the main theories about flexibility and its different shapes and perspectives. For the study a qualitative approach is used. A case study with semi-structured interviews was performed. The respondents were employees involved in the staffing of intermittent employees and also members of the staff with an intermittent employment. The results show that the employment and contracts is correctly handled by labour law regulations. This study shows that Borlänge kommun uses intermittent employments extensively, with its 1 320 intermittently employees. If this is abuse, or not, is not clear from the result. The authors discuss, however, if that is the case. The intermittent employment is used mainly because of the great needs. This is because society is changing and the average age is increasing, both by those using the services and the employees. All respondents perceive the intermittent employment as most flexible for the employees. Respondents working in the staffing department say that they are not flexible enough. The intermittent employees’ working today does not cover the great need. Borlänge kommun think that the flexibility should benefit them more and is currently trying to become more flexible. The employees were generally satisfied with their work situation. Some tendencies of insecurity and uncertainty could be inferred from the intermittent employees answers. The author’s conclusions are that flexibility and the intermittent employment contracts mainly benefit the employer and the employees who actively choose this type of work, such as students. This kind of employment affects, however, the society and those who need a secure lifestyle. The necessary permanent contracts are becoming fewer and replaced by precarious and flexible employment conditions. / Flexibla arbetsformer används i dag flitigt i organisationer som ett sätt att skapa flexibilitet för arbetsgivaren. Nyligen har man kunnat läsa i tidningarna att detta arbetssätt är ett växande problem och EU har vid två tillfällen varnat Sverige att missbruk av dessa anställningsformer måste upphöra. Regeringen har i dagarna lagt ett föreslag på ändrade regler för att minska möjligheten att kunna stapla tillfälliga anställningar på varandra. Borlänge kommun gör sig mer flexibla med den intermittenta anställningen. Studien syfte är att undersöka varför den intermittenta anställningen används av Borlänge kommun och hur den upplevs av vissa berörda i organisationen. Frågeställningarna berör förutom, varför den intermittenta anställningen används i organisationen och hur den upplevs av berörda, även hanteringen av den intermittenta anställningen. Bakgrundsinformation om den arbetsrättsliga innebörden ger läsaren en inblick i hur regelverket ser ut kring anställningen och vad som krävs när det gäller avtalshantering. De teorier som används belyser främst teorier om flexibilitetens olika former och perspektiv, då den intermittenta anställningen är en del av den flexibla arbetsmarknaden. För undersökningen användes en kvalitativ metod. En fallstudie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Respondenterna var personal som arbetar med bemanningen av intermittent anställda samt intermittent anställda medarbetare. Denna studie visar att Borlänge kommun använder sig av timanställda i stor utsträckning, med sina 1 320 intermittent anställda. Om detta anses vara ett missbruk eller inte framgår inte av resultatet, författarna diskuterar dock om så är fallet. Resultat visar att anställningen och avtalen kring den intermittenta anställningen hanteras efter arbetsrättens regelverk. Den intermittenta anställningen används främst i kommunen för att behoven är stora. Detta främst på grund av att samhället förändras och medelåldern blir allt högre, både bland brukare och medarbetare. Den intermittenta anställningen upplevs idag av de respondenter som deltagit i undersökning som mest flexibel för arbetstagaren. De respondenter som arbetar på bemanningsavdelningen menar att de idag inte är flexibla nog. De timvikarier som arbetar idag täcker inte det stora behovet. Kommunen vill att flexibiliteten ska gynna arbetsgivaren mer och arbetar idag för att bli mer flexibla, bland annat genom att utöka den numeriska flexibiliteten med hjälp av utvecklade system för intermittenta anställningar. Medarbetarna var överlag nöjda med sin arbetssituation. Vissa tendenser till otrygghet och osäkerhet kunde utläsas ur respondenternas svar. Författarna har dragit slutsatsen att flexibiliteten och den intermittenta anställningen främst gynnar arbetsgivaren och de medarbetare som aktivt väljer denna typ av tjänst, till exempel studenter. Anställningen drabbar dock de som behöver en säker försörjning och samhället i stort. Nödvändiga tillsvidareanställningar blir färre och ersätts av otrygga och flexibla anställningsförhållanden.