Denna studie handlar om hur flexibiliteten inom arbetslivet tar sig uttryck när det gäller arbetstidsflexibilitet. Studiens forskningsområden ligger i gränssnittet mellan organisation/ledning, arbetstid och kvinnor inom hemtjänsten. Två hemtjänstgrupper som praktiserar olika arbetstidsmodeller inom Halmstads kommun studerades. Syftet var att skapa förståelse för ledningens och personalens upplevelser av flexibel- respektive icke flexibel arbetstid med avseende på de för- och nackdelar som modellerna uppfattats att ha. Frågeställningarna var, Hur upplevs de olika arbetstidsmodellerna? Vilka för- och nackdelar uppfattas modellerna ha för ledning och personal? Samt vilka möjligheter ger dessa arbetstidsmodeller personalen att förena arbetsliv med privatliv? För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ metod baserad på intervjuer med hemtjänstchefen, två områdeschefer samt fyra anställda. Materialet som ingår i denna rapport behandlar begreppet flexibilitet och framför allt flexibel arbetstid. Dessutom används litteraturstudier och vetenskapliga artiklar som tar upp kombination av arbetsliv och familjeliv samt statistik över kvinnors arbetsvillkor. Tidigare forskning visade att arbetstidens förläggning var en viktig inflytelsefråga för vårdpersonalen och mest nöjd var den grupp som hade möjligheten att byta arbetspass. Empirin i denna uppsats visade att samtliga i personalen ansåg att det var viktigt att kunna kombinera arbetsliv med privatliv samt att alla var nöjda med sina möjligheter att påverka arbetstiderna. Detta oberoende av vilken arbetstidsmodell de praktiserade eftersom personalen med fast arbetstid kunde hitta egna alternativa lösningar vid behov av ledighet. Några slutsatser som kunde dras av empirin var att med rätt förutsättningar borde den flexibla arbetstiden generera en viss ekonomisk vinning för organisationen, men även skapa en vinna - vinna situation för både anställda och arbetsgivaren. Ytterligare en slutsats var att den tidigare forskning som finns kring flexibla arbetstider var motsägelsefull och så var även vår studie.

I takt med att arbetet på den svenska arbetsmarknaden genomgått en rad förändringar det senaste århundradet har bland annat lågkvalificerade arbeten försvunnit till förmån för mer kvalificerade. Några typiska kännetecken för dagens arbetsmarknad är en högre grad av flexibilitet, tidsbegränsade anställningar och ett allt mer gränslöst arbete. Ett av flera nya managementkoncept som vuxit fram är Lean management, vilket handlar om att effektivisera genom att eliminera icke värdeskapande tid och arbeta utifrån kundens efterfrågan. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns skillnader i hur individer i två olika yrkesgrupper inom en och samma organisation, som arbetar utifrån Lean management, beskriver flexibilitet och bundenhet samt hur de förhåller sig till gränsdragningen mellan arbete och privatliv. Den tidigare forskningen på området visar att flexibiliteten upplevs bero på vilken kontext man befinner sig i. Flexibiliteten i sin tur påverkar hur gränsdragningen mellan arbetstid och fritid ter sig. Samtidigt som det upplevs fördelaktigt med en flexibel arbetssituation visar studier att baksidan kan vara upplevd stress och självexploatering. Gränsdragningen mellan de två sfärerna tycks idag bli allt mer komplex och det blir svårare att skilja mellan arbetstid och fritid. Tematiska semistrukturerade intervjuer ligger som grund för denna kvalitativa studie gjord på ett stort svenskt industriföretag i två olika grupper varav en representerar kunskapsarbete och den andra ett traditionellt produktionsarbete. Resultaten visar en skillnad i upplevd bundenhet respektive flexibilitet i arbetet beroende på vilken yrkesgrupp respondenterna tillhör. Vidare visar resultaten att Lean management genom standardisering och strukturering av arbetet har en skild effekt på de två yrkesgrupperna. Då managementkonceptet Lean tycks likna den traditionella organisationsformen som återfinns inom Taylorismen vore vidare forskning om likheter och skillnader mellan de två intressant.

Det övergripande syftet med studien var att undersöka hur medarbetare på Ringhals hanterar nedsatt hälsa. Ringhals har låg sjukfrånvaro vilket väckte intresset att studera medarbetarnas upplevda handlingsutrymme och närvarokrav vid nedsatt hälsa samt hur de upplever sjuknärvaro och vilka följder en eventuell sjuknärvaro har. Fem grupper intervjuades med sammanlagt 42 deltagare. Urvalet inkluderade Ringhals största avdelningar och yrkeskategorier. Sjukflexibilitetsmodellen har varit utgångspunkt för studien. Den innehåller variablerna handlingsutrymme och närvarokrav som påverkar hur medarbetare hanterar ohälsa (Johansson & Lundberg, 2004). Resultatet visar att medarbetare har stort handlingsutrymme och kan anpassa sitt arbete efter arbetsförmåga. Det framkom också att medarbetare kan ta ut ledighet istället för att sjukanmäla sig i syfte att undkomma karensdagen som är en av konsekvenserna av sjukfrånvaro. Andra konsekvenser är mer arbete att ta igen eller mer arbete för kollegor. De känner lojalitet mot kollegor och vill inte att de ska behöva arbeta i deras ställe. Detta tillsammans med en norm att komma till arbetet trots viss nedsatt hälsa och att medarbetare känner ansvar och trivs gör att även närvarokravet är stort. Slutsatsen är att det finns sjuknärvaro som kan ha effekter som minskad produktivitet och smittorisk. Ett sätt att minska sjuknärvaron hade varit att minska handlingsutrymmet vilket dock skulle kunna medföra värre konsekvenser som långtidssjukfrånvaro och försämrad psykosocial arbetsmiljö.

No description available.

Abstrakt Vårdyrket anses som ett av de mest ansträngande yrken där sjukskrivningar förekommer redan i tidig ålder. I dagens senmoderna samhälle är det ett vanligt problem för anställda i olika verksamheter att hitta en balans mellan sin professionella yrkesroll som består av flexibilitet och ojämna arbetstider och sitt privatliv. Det är denna balans mellan arbetstid och privatliv som vi har undersökt och hur den påverkar anställdas välmående inom omsorgen. Det vi särskilt har undersökt är kommunikation och hur kommunikationen fungerar inom arbetsgruppen. Kommunikation kan ses som en ”tvåvägs - process” där två personer utbyter tankar, funderingar och meningar. Enkelt sett så är det ett sätt att föra vidare information från den ena personen till den andra. Undersökningen utgår från följande frågor: Hur är sammanhållningen inom gruppen? Vad är bra eller mindre bra på arbetsplatsen, vad kan förbättras? Vilka förändringar har skett på arbetsplatsen och vad tycker de anställda om det? Hur fungerar ledarskapet och ledningen på arbetsplatsen? Vi har använt oss av kvalitativt fältarbete som består av 10 semi- strukturerade intervjuer samt observationer. Nyckelord: Gruppdynamik, Sammanhållning, Kommunikation, Ledarskap och Flexibilitet.

Syftet med denna undersökning är att djupare undersöka vad fenomenet work-life balance innebär i en svensk kommun. I teoriavsnittet behandlas delar om hur det såg ut tidigare på arbetsmarknaden och Sveriges lagar angående föräldraledighet. Det ges en förklaring till work-life balance begreppet som är förmågan att hantera både arbetssfären och icke-arbetssfären utan att någon av sfärerna tar över eller sätter press på den andra. Vårdkapital är även ett viktigt begrepp i denna undersökning och det står för omsorg, att ta hand om andra som t.ex. barn, äldre eller sjuka familjemedlemmar. Vidare beskrivs flexibilitet då det är ofta en bidragande faktor för att nå balans mellan hemmet och arbete. Andra delar som behandlas är organisationens påverkan på den anställda, att medarbetaren bör ses som en tillgång och organisationen bör underlätta för medarbetaren att ha ett liv utanför arbetet som följs av företagskultur. Även obalans som ofta bidrar till stress och utbrändhet tas upp vilket och teoridelen avslutas med obetalt arbete och genus på arbetsmarknaden. För att kunna få en djupare kunskap om ämnet har jag valt att använda sig av en kvalitativ metod, varav intervjuer, för att ge en större flexibilitet i frågorna kring ämnet work-life balance. Urvalet kom att bestå av 7 medarbetare på Sunne kommun som alla hade barn i olika åldrar. Det utfördes även en pilotintervju för att höja validiteten i undersökningen, att rätt ämne undersöktes. Även etiska aspekter har tagits hänsyn till i denna undersökning. Resultatet kom att bestå av fjorton delar där de första fyra består av Sunne kommuns honnörsord som är frihet, flexibilitet, förnyelse och förståelse i förhållande till de intervjuade. I resultatet finns även delar om vårdkapital, om arbetsdagen räcker till, sociala relationer mellan kollegor, om arbetssfären eller hemmasfären någon gång tar över. Avsnittet avslutas med de intervjuades reflektion över kollegornas balans, deras egna balans och Sunne kommun som arbetsgivare. Resultatet visar medarbetare som uppfattar en balans vilken sker utifrån att de själva ser till att balansen fungerar och samtidigt att Sunne kommun bidrar med faktorer som skapar hanterbarhet.

Flexibilitet är ett hett ämne i diskussioner kring arbetsmiljö och i det här arbetet presenteras en undersökning gjord kring just flexibla arbetskontrakt inom handikappsomsorgen i Ronneby kommun. De grupper som deltagit har varierande grad av flexibilitet i sina arbetstidsmodeller och undersökningen har främst gått ut på att se om flexibiliteten påverkar stressnivå och upplevt självbestämmande hos personalen Resultaten tyder på att en hög grad av självbestämmande ger en låg arbetsrelaterad stressnivå och även att en ökad grad av flexibilitet i arbetskontrakten bidrar till just detta. Undersökningen genomfördes med enkätutskick till personalgrupperna i två omgångar, i december 2004 och i april 2005, enkäter skickades även till två kontrollgrupper i Karlskrona kommun. Enkäterna skickades två gånger då en arbetsgrupp i Ronneby böt arbetstidsmodell vid årsskiftet 2004/2005 och fick avsevärt mer flexibilitet i sitt schema. Det var därför intressant att studera hur förändringen påverkade gruppen. Samtal har också genomförts med personalgrupper, enhetschefer, projektledare och fackligt ombud efter första enkätutskicket för att få en vidare bild av organisationen. Från svaren på enkäterna kan slutsatsen dras att mer flexibla scheman ger en lägre upplevd stress. De visar även att ett högre självbestämmande samvarierar med lägre upplevd stress i personalgrupperna. Det syntes också en viss tendens att de yngre männen var mer positiva till förändringen av arbetstidsmodell och det var även de som fick ut mest av den ökade flexibiliteten.

<p>Flexibilitet är ett hett ämne i diskussioner kring arbetsmiljö och i det här arbetet presenteras en undersökning gjord kring just flexibla arbetskontrakt inom handikappsomsorgen i Ronneby kommun. De grupper som deltagit har varierande grad av flexibilitet i sina arbetstidsmodeller och undersökningen har främst gått ut på att se om flexibiliteten påverkar stressnivå och upplevt självbestämmande hos personalen Resultaten tyder på att en hög grad av självbestämmande ger en låg arbetsrelaterad stressnivå och även att en ökad grad av flexibilitet i arbetskontrakten bidrar till just detta.</p><p>Undersökningen genomfördes med enkätutskick till personalgrupperna i två omgångar, i december 2004 och i april 2005, enkäter skickades även till två kontrollgrupper i Karlskrona kommun. Enkäterna skickades två gånger då en arbetsgrupp i Ronneby böt arbetstidsmodell vid årsskiftet 2004/2005 och fick avsevärt mer flexibilitet i sitt schema. Det var därför intressant att studera hur förändringen påverkade gruppen. Samtal har också genomförts med personalgrupper, enhetschefer, projektledare och fackligt ombud efter första enkätutskicket för att få en vidare bild av organisationen.</p><p>Från svaren på enkäterna kan slutsatsen dras att mer flexibla scheman ger en lägre upplevd stress. De visar även att ett högre självbestämmande samvarierar med lägre upplevd stress i personalgrupperna. Det syntes också en viss tendens att de yngre männen var mer positiva till förändringen av arbetstidsmodell och det var även de som fick ut mest av den ökade flexibiliteten.</p>

With increased deployment ofintermittent renewable energy, such aswind and solar power, energy storagebecomes necessary to help reduceproduction peaks. Thermoelectric EnergyStorage is a method still in researchphase, which stores electricity in hotwater at a temperature of 120 ° C. Thisthesis aims to examine whether theThermoelectric Energy Storage would bepossible to integrate into existingpower generation such as a combined heatand power plant, and how the technologypotentially could function in theelectricity market. ThermoelectricEnergy Storage consists of a chargingprocess and a discharging process, bothoperating by the working fluid CO2. Toincrease the efficiency of theThermoelectric Energy Storage, wasteheat from the district heating networkis integrated. A model of the Thermoelectric EnergyStorage has been developed and it wascalculated by thermodynamic propertiesof the working fluid, CO2, in thevarious process steps. Results of themodel consist of a coefficient ofperformance (COP) of the chargingprocess and an efficiency of thedischarge process. A total roundtripefficiency of the system was alsocalculated. Two cooling alternativeswere examined in the model, an opencycle and a closed cycle. The resultsshow that the most effective systemoption includes waste heat in both thecharging and discharging process. Onaverage, the mentioned system optionresulted in an overall efficiency ofabout 98 per cent for an open cycle and83 per cent for a closed cycle.

Under 1900-talet har en debatt om arbetstiden gett upphov till ett antal arbetstidsförkortningar vilket lett fram till den lagstiftade 40 timmars arbetsvecka som existerar idag i Sverige. På arbetsmarknaden skedde under 1900-talet en övergång från industrisamhälle till tjänstesamhälle vilket också ledde till förändrade arbetsförhållanden i arbetslivet. Denna studie ger en beskrivning av arbetstidsfrågan under 1900-talet och syftar till att beskriva hur arbetstidsfrågan ser ut idag mellan arbetsmarknadens parter. I den teoretiska ramen för studien presenteras ett postindustriellt perspektiv som används för att förklara den omvandling som skett i samhället från industrisamhälle till postindustriellt samhälle med en dominerande tjänstesektor. Dessa begrepp belyser hur arbetsförhållandena i arbetslivet har förändrats och vilka effekter detta har inneburit för arbetstidsfrågan. Datainsamlingen genomfördes kvalitativt i form av sex intervjuer. Tre av dessa intervjuer genomfördes med representanter för Svenskt Näringsliv, Tjänstemännens Centralorganisation samt Landsorganisationen. En intervju genomfördes med en jurist vid Arbetsmiljöverket och två intervjuer genomfördes med forskare från Stressforskningsinstitutet respektive Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Studiens resultat visar att arbetstidsfrågan idag främst berör två aspekter av arbetstid. Det ena är förläggning av arbetstiden och det andra är det flexibla arbetet. Följaktligen kan det hävdas att frågan om arbetstidsförkortning har minskat i intresse hos arbetsmarknadens parter. Resultatet visar vidare att arbetsmarknadens parter anser att arbetstidsfrågan och eventuella ändringar kring arbetstid bör ske genom kollektivavtalsförhandlingar snarare än lagstiftning.