No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur människor upplevde det ökade kravet på tillgänglighet till sitt arbete. Med den nya informationstekniken, såsom Internet, mobiltelefon, e-mail, bärbara datorer m.m. har gränsen mellan arbete och fritid minskat. Arbetstagare behöver i dagens samhälle inte längre befinna sig på sitt kontor utan kan, med hjälp av informationstekniken, arbeta hemma, på resor etc. Teorier menar att det är individen själv som måste strukturera sitt arbete, för att få balans mellan arbete och fritid. Utifrån kvalitativ metod, har fem intervjuer gjorts på Reaxcer AB. Resultatet visade att samtliga intervjupersoner inte upplevde någon ökad press, från sin organisation, att alltid vara tillgänglig. De valde att ständigt vara nåbara. Intervjupersonerna hade möjlighet att arbeta utanför arbetsplatsen, vilket de tyckte var positiv, eftersom det gav dem möjlighet att arbeta självständigt och självvalt. Majoriteten av de tillfrågade föredrog trots allt det ordinarie kontorsarbetet. Ibland kunde de arbeta hemifrån för att få tid att umgås med sin familj. Studiens slutsatser är intervjupersonerna upplever tillgänglighet som positiv. Dock kan det tydas att individerna arbetar mer än vad de tror att de gör.

Denna C-uppsats inriktar sig på internationella kontakter med fokus på studenterna vid Högskolan i Halmstad. Ett syfte är att skapa förståelse för betydelsen och värdet av internationella kontakter och dess innebörd i dagens globaliserade värld. Studiet börjar med en granskning av en äldre undersökning, studentbarometern 2007, och byggs på med kvalitativa intervjuer och observationer för att poängtera de åtgärder som behöver tas. Det har därmed utförts intervjuer med både studenter och personal vid HH för att få ett helhetsperspektiv på hur man arbetar med frågor kring internationella kontakter och på vilka sätt dessa uppfattas och mottas utav studenterna.

Ett av de mest komplexa gränssnittsområdena på Scanias lastbilar är gränssnittet mellan komponenter och ramsidobalkarna. Orsaken till detta är att det inte finns något standardiserat gränssnitt på hur infästningen av en rammonterad komponent ska ske, utan varje komponent har idag ett unikt gränssnitt mot ramsidobalken. Detta försvårar möjligheten till fri placering och speglingsbarhet längs ramsidobalkarna. Detta examensarbete har utförts i syfte att ta fram en beskrivning på hur en rammonterad modul bör utformas, vilka gränssnitt den ska ha mot ramen samt vilken standardiserad längdenhet den bör delas in i. Vidare har de komponenter och parametrar som påverkar chassikompositionen studerats för att få en bild över den problematik som finns när en flexibel chassikomposition ska uppnås. Examensarbetet behandlar komponenter mellan hjulhusen och de komponenter som studerats är bland annat: Trycklufttankar, SCR-tankar, ljuddämpare, tvärbalkar, bränsletankar och fjädring. Målet har varit att ge rekommendationer på hur dagens chassikomposition kan förbättras för att öka flexibiliteten och få en mer modulär produkt. Efter övergripande studier av dagens komponenter har ett koncept tagits fram på hur ett gränssnitt bör se ut för infästningen av en rammonterad komponent, var media ska dras och var fästen för påbyggnationer ska placeras. Resultatet visar att den första komponenten bör börja på ett avstånd av 675 mm från det teoretiska framaxelcentrumet i stället för de 700 mm som det är idag. Det andra främre gränssnittet bakom den andra framaxeln bör hållas kvar på 2675 mm från det teoretiska framaxelcentrumet. Utöver detta bör axelavståndsdelningen behållas tills det skapas en tydlig plan på hur utvecklingen av nya komponenter ska ske. Vidare bör det bakre gränssnittet delas in i tre steg; 705 mm, 818 mm och 905 mm. / One of the most complex areas of the interfaces at Scania is the interface between components and the side members on the truck. The reason is that there are no standardized interfaces for the attachment of a frame mounted component on the side member. Each component has its own unique interface, which makes it almost impossible to mount the components on other than standardized positions. This master thesis has been carried out to develop how a component mounted on the side member should be designed, which interfaces it should have to the side member and what standardized unit of length it should be divided into. The study also includes the components and parameters that have an effect on the composition of the chassi. The study discusses the components between the front and rear wheel housing; some of the studied components are: compressed air tanks, SCR tanks, silencer, crossmember, fuel tanks and suspensions. The goal with this master thesis is to give recommendations of how the composition of the chassi may improve to increase the flexibility and get a more modularized product. After a general study of the components of today a concept has been developed for how an interface should look like for the attachment of a component on the side member, where tubes and electric cables should be connected and where brackets for bodybuilders should be placed. The results show that the first component should start at a distance of 675 mm from frame front instead of 700 mm as it is today. The second interface behind the second front axle should be kept at 2675 mm from frame front. In additional to this the division of the axle distance should be kept as it is today until a roadmap for how the components will develop. Further, the interfaces in front of the rear axle should be divided into three steps; 705 mm, 818 mm och 905 mm.

No description available.

No description available.

Abstract Bakgrund & Problem: Bemanningsbranschens utveckling och etablering har ökat kraftigt de senaste decennierna då allt fler företag använder sig av inhyrd arbetskraft. Vi vet att bemanningsbranschen är en vanlig företeelse i dagens samhälle samt att branschen har goda förutsättningar då den växer kraftigt i Sverige. Vi anser därför att det är viktigt att veta varför organisationer hyr in personal istället för att rekrytera då vi anser att fenomenet bemanning och bemanningsföretag är väldigt aktuellt i dagsläget. Av dessa specifika anledningar väcktes vårt intresse för studiens ämne med förhoppningar om att komma fram till ett resultat som skiljer sig från presumerade antaganden. Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse kring varför företag väljer att hyra in extern personal istället för att rekrytera samt att belysa vilka fördelar och nackdelar det finns med att använda sig av extern personal. Vi vill även bidra med insikten i hur organisationer påverkas av den inhyrda personalen. Syftet är också att kunna ge vägledning och rekommendationer vid beaktande av beslut med att hyra in extern personal. Avgränsningar: Då det finns olika sätt för företag att hyra in extern personal så anser vi det viktigt att avgränsa området i vår riktning. Företag kan exempelvis använda sig av outsourcing, där man hyr in personal för att sköta delar av organisationen. Detta kommer vi dock avgränsa oss ifrån och istället inrikta oss på företag som väljer att hyra in personal till olika avdelningar i form av kollektivarbetare. Metod: Vi har i vårt uppsatsarbete utgått ifrån en induktiv ansats samt använt oss av en kvalitativ forskningsinriktning där undersökningen främst gjorts genom semistandardiserade intervjuer. Vi har intervjuat fyra personer från fyra olika företag: Lennart Rubenson (Sapa Profiler AB), Jimmie Hofacker (Norden Machinery AB), Tommy Bergström (A-lackering AB) och Anita Petersson (Oxhagshemmet). Slutsats: Vår slutsats kring varför företag väljer att hyra in personal istället för att rekrytera är att företagen vill vara flexibla till omvärldsförändringar, ha tillgång till rätt kompetens, täcka upp frånvaro vid t.ex. sjukdom och slutligen för att klara av produktionstoppar.

Dagens arbetsmarknad har ett behov av flexibel och mångkunnig arbetskraft som kan tillfredställa arbetsbelastningen i organisationer. Bemanningsföretag har blivit ett verktyg på arbetsmarknaden, för att kunna tillgodose arbetsgivarens krav på kompetent och flexibel personal. Ökad efterfrågan på tidsbegränsad arbetskraft har medfört att bemanningsbranschen har gjort en markant ökning i Sverige de senaste åren. Syftet med studien är att undersöka om de ambulerande konsulterna känner tillhörighet till någon organisation och i så fall till vilken/vilka, bemanningsföretaget och/eller kundföretaget. Vi vill genom studien undersöka hur konsulternas upplevda känsla av tillhörighet påverkas av att de ambulerar. Genom undersökningen vill vi även finna vilka faktorer som bidrar till att konsulterna upplever en känsla av tillhörighet samt eventuella skillnader och/eller likheter mellan tjänstemäns och arbetares upplevda känsla av tillhörighet. Undersökningen har genomförts genom kvalitativ metod, där vi har intervjuat sju respondenter. Respondenterna består av en blandning mellan arbetare; tjänstemän; konsultchefer samt en kundchef. Det empiriska materialet har analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna vi har funnit lämpliga att använda i studien. Resultatet av undersökningen påvisar att samtliga konsulter känner mer tillhörighet till kundföretaget än till bemanningsföretaget, samtidigt som det anses vara väsentligt att känna en viss tillhörighet till bemanningsföretaget.

I denna studie har vi valt att utgå ifrån en kvalitativ ansats med djupintervjuer där fem verksamma pedagoger inom särskolan och vuxenutbildning i södra delen av Sverige medverkar. Syftet är att undersöka hur dessa fem pedagoger ser på sin egen roll för hur elev/studerande med koncentrationssvårigheter klarar av sin skolgång. Hur beskriver pedagogerna möjligheter och svårigheter? Vilka framgångsfaktorer går att finna? Studien genomfördes under höst- och vårterminen 2008-2009 i kursen specialpedagogik 61-90 p. Studien realiserades genom kvalitativa intervjuer med intervjuguide som bas med öppna frågor samt med en möjlighet till reflektioner för respondenten. Intervjuerna gjordes under några veckor i pågående hösttermin under 2008 med fem aktiva pedagoger. Resultatet visar på samstämmighet hos pedagogerna i att se möjligheter hos varje elev/studerande i bägge skolformerna. Resultatet visar även på vikten av en helhetssyn utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Målgruppen är vitt skild barn/ungdom och vuxna i lärsituationer, alla med olika behov av stöd och hjälp, där framgångsfaktorerna utifrån en pedagogisk synvinkel ter sig lika i att se möjligheter, finna rätt strategier till varje elev/studerande, skapa lärande miljöer, berika och bekräfta, utmana, skapa trygghet, skapa förutsättningar och att ge stöd. Bortfall förekommer ej då studien är liten och baseras på fem djupintervjuer.

Företagsvärlden, med avseende på företagets mognad och om de väljer hemmamarknaden eller den internationella marknaden som den primära, tidigare var indelad i tre större områden. Dock har det under de senaste åren skapats en fjärde typ av företag, Born Globals. Dessa företag utnyttjar det faktum att världen virtuellt sett har blivit mindre, exempelvis genom användandet av Internet. Dessa verkar skilja sig från de traditionella företagen i både struktur och tillvägagångssätt. Vi analyserar därför i denna studie möjligheten att applicera traditionella affärsmodellsteorier på de nya Born Global företagen. Studien avser även delvis att identifiera potentiella faktorer för teoretiskt skapande av nya affärsmodellsteorier, men också till att identifiera en grund till en modell som Born Global företagen praktiskt kan använda i uppstartsfasen. Hur kan dagens traditionella affärsmodellsteorier appliceras på de moderna Born Global företagen, vilken är den eventuella diskrepansen och varför? För att besvara problemformuleringen på bästa sätt genomförde vi fyra djupintervjuer med nystartade företag som avser operera på den internationella marknaden redan i uppstartsfasen. Vid intervjuerna ställdes frågor kring det faktiska tillvägagångssättet företagen haft, men också frågor kring incitament till uppstarten. För att på bästa sätt analysera resultatet av den empiriska studien har vi tagit stöd i olika teorier. Dessa utgörs exempelvis av nätverkande, Flamholtz sexstegspyramid men också Uppsalamodellen. Denna modell har legat till grund för i stort sätt all övrig forskning kring internationaliserande företag. Vi identifierar en del tydliga kopplingar till att dessa modeller och teorier är applicerbara även på Born Globals, men vi ser också att de på flera signifikanta punkter skiljer sig. Detta ledde till att vi skapade en egen modell, baserad på det empiriska resultatet intervjuerna gav oss. Vi sammanlänkade dessa med de befintliga modellerna och teorierna för att sedan skapa den modell vi kallar I-STAND-modellen.