Denna uppsats har undersökt arbetsvillkor och arbetssituation för bemanningsanställda journalister, verksamma på olika medieföretag i mellersta och södra Sverige. Studien söker belysa vad denna arbetsform innebär för yrkesverksamma journalister idag. De huvudsakliga frågeställningarna handlar om anställningsformens inverkan på journalisternas arbetssituation, frågor kring ”den flexibla rollen” och dess inflytande på den journalistiska grundvalen. I teoridelen har tidigare forskningsstudier och rapporter kring bemanningsföretag använts, samt teorier kring flexibilitetens roll i en organisation, med syfte att göra en teoriprövande undersökning. En översikt kring bemanningsföretag och tidsbegränsade anställningar har getts i teoridelen, samt även kring medieapporteringen om bemanningsanställda journalister. Den empiriska delens huvudsakliga fokus ligger på de berörda aktörernas upplevelse av sitt arbete och situationen på bemanningsföretaget. Kvalitativa samtalsintervjuer har utförts med sex berörda aktörer; fyra bemanningsanställda journalister och två ansvariga chefer på bemanningsföretag för journalister. Eftersom ämnet är känsligt bad vissa av journalisterna om att få presenteras anonymt. Analys och diskussion kring den empiriska undersökningen har förts med en kvalitativ ansats och ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv. Analysen har visat på en komplex bild, delvis överensstämmande med tidigare forskning kring bemanningsföretag. En arbetsdelning mellan ”kärngrupper” och ”ytterkantsgrupper” kunde skönjas, med sämre arbetsvillkor för dem som hamnade i de yttre grupperna. De berörda aktörerna hade till viss del en likartad syn kring frågeställningarna, men de skiljde sig också åt i stora delar, vilket stämmer med tidigare forskning att de bemanningsanställda inte är någon homogen grupp. Bemanningschefernas perspektiv visade på lite olika synsätt, kring hur att hantera olika sorters frågor angående sina anställda journalister. Båda var dock eniga om att deras bemanningsanställda journalister har en tryggare och mer stabil situation än vikarierna. Journalisternas perspektiv visade också på skilda uppfattningar, från att trivas bra med sin bemanningsanställning till att inte trivas alls. Alla efterlyste dock en bättre kommunikation mellan ledning och anställda, och även klarare riktlinjer över vilka regler som ska gälla. En viss problematik framkom kring känslan av utanförskap och konflikter under ytan. ”Den flexibla rollen” uppfattades som allt från betungande till att inte alls ha reflekterat kring saken. Vissa upplevde minskad självständighet och mer otrygghet som bemanningsanställda, medan andra inte upplevde någon större skillnad mot tidigare anställningar. Kring frågan om censur var journalisterna eniga, ingen kände sig censurerad eller att de självcensurerar sig.

Den här studien tar utgångspunkt i ett projekt för att digitalisera undervisning för nyanlända. Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur digitalisering av undervisning kan användas för att individanpassa svenskundervisning för nyanlända ur ett lärarperspektiv. En fråga som behandlas är om digitaliseringen påverkat lärarnas syn på individanpassning. Studien besvarar också frågorna om digitaliseringen förändrat lärarnas undervisning och hur styrdokumentens individualiseringsintentioner framkommer i digitaliseringsprocessen. En kvalitativ ansats valdes och i studien har halvstrukturerade intervjuer gjorts med fyra stycken Sfi-lärare. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan ordagrant. För att kunna besvara syftet och de forskningsfrågor som eftersöktes användes en kvalitativ metod för att analysera materialet. Resultatet visar på att den digitalisering som genomförts har haft effekt på lärarnas praktik. Lärarna använder efter projektet fler digitala hjälpmedel och program och appar i sin undervisning än innan. Lärarnas syn på begreppet individanpassning har inte ändrats i grunden, men den digitala tekniken har gjort det möjligt för dem att individualisera för fler elever och vid fler tillfällen för varje elev. Styrdokumentens individualiseringsintentioner i digitaliseringsprocessen framkommer på så sätt att lärarna talar i termer av att digitaliseringen förenklar möjligheterna att nå styrdokumentens mål. De gör t.ex. de individuella studieplaner tillsammans med eleverna och utgår där från centrala mål och kunskapskrav, samtidigt som de tar hänsyn till elevens behov och förutsättningar.

Denna studie undersöker en it-organisation som idag är organiserad som en aktivitetsbaserad arbetsplats. De två forskningsfrågor som lett den empiriska undersökningen är; ’Bidrar den aktivitetsbaserade arbetsplatsen till en flexibel organisation?’ och ’Hur upplever cheferna i den studerade it-organisationen att den aktivitetsbaserade arbetsplatsen påverkar deras arbetsförhållanden och förmåga att sätta gränser i det dagliga arbetet?’ Den aktivitetsbaserade arbetsplatsen visar sig utifrån numerisk och funktionell flexibilitet bidra till en flexibel organisation. Vidare visar resultatet att cheferna på det aktivitetsbaserade kontoret saknar socialt stöd som ett resultat av att arbeta på detta sätt och även att det blivit svårare att sätta gränser i arbetet. Denna studie bidrar till forskningen på området aktivitetsbaserade arbetsplatser och hur det är för chefer att arbeta på dessa. Särskilt diskuteras i uppsatsen relationen mellan den aktivitetsbaserade arbetsplatsen och flexibilitet men även krav, kontroll och stöd i chefsarbete.

Organizations are becoming increasingly challenged in terms of increasing competition and workers' demands on their workplace. The demands are, among other things, that employees seek organizations with similar values ​​as themselves, and that the flexibility of working conditions is an increasingly important part of the labour market and this puts demands on organizations. Over the last few years, it has been found that staff is an organization's most valuable resource, and this should be focused on more, one way of appreciating its staff is through competence development. Competence development can be seen as a reward and can act both as a contributing factor to the sense of appreciation of employees and also benefits the productivity and efficiency of the business. Engagement has a major influence on the results of competence development and this relationship is the focus of this essay. This essay is completed with a qualitative method and eight semi-structured interviews have been conducted. The purpose of the paper is to investigate the relationship between competence development and engagement in a municipal activity. The selection consists of eight first-line managers in disability care, which are employed in the same municipality and work in the same working group. The result has been analysed using qualitative content analysis, previous research and theories related to engagement and competence development. The result shows three factors that are of the greatest importance in the influence of the participants' degree of engagement and these are, surroundings, appreciation and flexibility. The result could be interpreted as the organization is having development potential within what could be focused on according to this result is to chart the participants' basic internal engagement and to adapt it to what kind of skills development is offered that the results of the education should be as good as possible. These factors are consistent with previous research but also indicate new approaches. The analysis aroused a curiosity about gender and it would therefore be interesting to approach the area in perspective about gender in further research. / Organisationer får i dagsläget allt högre krav på sig i och med den ökande konkurrensen och arbetstagarens krav på sin arbetsplats. Kraven ligger bland annat i att arbetstagare söker sig till organisationer med liknande värderingar som dem själva samt att flexibiliteten kring arbetsförhållanden är en allt större del av arbetsmarknaden som inger krav på organisationer och arbetstagare.Det har de senaste åren ofta konstaterats att personalen är en organisations viktigaste resurs och detta bör fokuseras på mer, ett sätt att värdera sin personal är genom kompetensutveckling. Kompetensutvecklingen kan ses som en belöning och kan fungera både som en bidragande faktor till känslan avuppskattning hos de anställda och gynnar även verksamhetens produktivitet och effektivitet. Engagemang har stor påverkan på hur kompetensutvecklingen resulterar och denna relation står ifokus i denna uppsats. Denna uppsats är genomförd med en kvalitativ metod och åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts. Syftet med uppsatsen är att undersöka relationen mellan kompetensutveckling och engagemang i en kommunal verksamhet.Urvalet utgörs av åtta första linjes chefer inom funktionhinderomsorg som är anställda i en och samma kommun och som arbetar i samma arbetsgrupp.Resultatet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, tidigare forskning samt teorier kopplade till engagemang och kompetensutveckling. Resultatet visar på trefaktorer som är av störst vikt i påverkandet av deltagarnas grad av engagemang. Dessa är, ”omgivning”, ”uppskattning”samt ”flexibilitet”. Resultatet skulle kunna tolkas som att det finns utvecklingspotential inom den undersökta organisationen och det som skulle kunna fokuseras på enligt detta resultat är att kartlägga deltagarnas grundläggande inre engagemang och anpassa detta till vilken slags kompetensutveckling som erbjuds för att resultaten från utbildningen ska bli så bra som möjligt. Dessa faktorer stämmer överens med tidigare forskning men indikerar också på nya infallsvinklar. Analysen väckte en nyfikenhet kring genus och det skulle därför vara intressant att närma sig området i perspektiv om genus i vidare forskning.

Modern Nomadism är en studie om kompakta, mobila och flexibla möbler inriktade till unga vuxna som flyttar till sitt första eget hem. Rapporten beskriver en designprocess där unga vuxnas behov i nutida bostadsbristen ligger i fokus. I rapporten presenteras ett designförslag på en möbelkollektion med anpassningsbara möbler för olika livssituationer. Teoretiska uppkopplingar till rapporten har samlats genom intervjuer, litteraturreferenser och enkätundersökning. Slutresultat är en kollektion som består av två möbler, som man behöver i sitt första hem när man flyttar ut från sina föräldrar. De är möbler som man kan ha med sig om man flyttar ofta eller om man flyttar till ett annat land men har inte möjlighet att ta med sig en stor möblering. Rapporten kompletteras med mina egna reflektioner och analyser. / Modern Nomadism is a study of compact, mobile and flexible furniture directed to young adults who are moving to their first own apartment. This report describes a design process in which young adults’ needs in the current housing shortage are in focus. The report presents a design proposal of a furniture collection which is suitable for different life situations. Theoretical connections to the report have been gathered through interviews, literature references and a questionnaire survey. The collection consists of two pieces of furniture, which are suitable for a young person moving into his first home from his parents. The report is supplemented with my own reflections and analyzes.

När museipersonalen talar om de funktioner som ska finnas i den nya tillbyggnaden ser de dessa som centrala för Nationalmuseum. För att låta byggnaden stå i fokus istället för att kvävas i skuggan av det monumentala muséet har jag därför valt att i mitt kandidatprojekt röra mig utanför muséeparken och istället placera tillbyggnaden på vattnet mot Skeppsholmen. Grundtanken i projektet är att den flexibilitet som efterfrågas i programbeskrivningen även ska speglas på byggnadens utsida. Byggnaden ska när den nyttjas kunna transformeras från en väldigt sluten och enkel form till en mer komplicerad och öppen. Kommunikationen med Nationalmuseum sker av säkerhetsskäl endast under vissa tidpunkter under dygnet. De landgångar som finns i tillbyggnaden expanderar då ut och ansluter till muséet. På plan två har jag valt att placera byggnadens publika funktioner, en studiesal och en hörsal. Tanken är att hörsalen då landgången är utfälld även ska kunna användas som utställningshall.För att få in naturligt ljus i byggnaden ligger det i dess centrum ett stort atrium. Här finns de motorer som får byggnaden att fungera samt det klimatsystem som behövs för att bevara dess konst. I detta atrium sker även byggnadens vertikala kommunikation. / When the staff at the National Museum Of Fine Arts talks about the new building and what functions it is supposed to contain they see them as central to the museum. To let the building be a focal point instead of letting it suffocate in the shadow of the monumental National Museum I choose to place it on the water facing Skeppsholmen instead of in the park. The basic idea of the project is that the flexibility that is asked for in the description of the program also should be reflected on the outside of the building. The building should when it is used be able to transform from a very simple and closed form to a more complicated and open.The communication with the National Museum only occurs during specific times during the day. The gangways that exist within the building then expand out and connect to the main building. I have chosen to put the buildings public functions, the study hall and the auditorium on level two. The thought is that when the gangway is extended the auditorium also should be able to be used as an exhibition hall.To get natural sunlight into the building there is placed a large atrium in its center. Here the engines that makes the building function and the climate system that is needed to preserve its art is placed. In this atrium the vertical communication of the building also takes place.

Developers and architects have limited possibilities to design and offer customized apartments. The use of conventional construction systems, with load-bearing walls in concrete and vertical HVAC shafts, tends to lead to standardized floor layouts, which are difficult to modify over time. In this thesis, a timber structural system that promotes flexible housing is developed. The structural system allows free positioning of apartment dividing walls, independent plan layouts on each floor and free window positioning in the facades. The structural system is also designed so that renovation and remodeling of the building can be performed in an easy and efficient way, so that flexibility is maintained during the lifetime of the building. The study focuses on the structural aspects of the building, but also includes assessments with regard to fire safety, acoustic properties and production. Omniplan AB's project BoLag has been used as a case study. The project is a part of the building exhibition LinköpingsBo2017, and omniplan has high ambitions for this project to be at the forefront of innovation. Two main concepts are applied to the building: Flexibility and the use of a timber structural system. The shape of the building plot, regulations in the zoning plan and omniplans visions were used as preconditions in the work. Modern timber structures normally use some level of prefabrication. Many suppliers of timber structural systems have developed their own building systems, more or less open. None of these standardized systems provides the flexibility that omniplans project demands. Therefore, a high level of planning is required. The result shows that it is possible to apply a flexibility concept on residential buildings with a timber structural system. The objectives are reaches by utilizing a concept that is commonly used in office buildings, where flexibility often is crucial. A beam and post system of laminated timber eliminates the need for load-bearing walls, allowing for a plan layout that varies from floor to floor. A HVAC space in the floor slabs, instead of vertical shafts, facilitates free placement of bathrooms and kitchens. Timber building technology is developing rapidly, and hopefully the specific properties of timber can be used to develop the housing industry in general. This study shows that the use of timber has potential for innovative construction.

De senaste decennierna har det blivit allt tydligare att utbudet på bostadsmarknaden inte matchar efterfrågan. Främst den rådande bristen på bostäder, men också för de bostäder som alla slåss om i huvudsak är byggda utifrån hur Sverige såg ut för 40–50 år sedan. Dagens familjer och deras behov ser inte lika dana ut som när bostäderna byggdes. Bostadsmarknaden måste följa samhällets utveckling och vara villiga att satsa på nytänkande. I mitt examensarbete vill jag visa på hur ett sådant boende skulle kunna se ut.

Jag har under min tid som lärare funderat över hur man ska anpassa undervisningen i ett klassrum för alla de individuella behov som ryms där. För att finna ett lämpligt svar på ovanstående fundering, så beslutade jag mig för att ta reda på vilka olika lärstilar som finns. Därefter undersökte jag vilken som är min egen lärstil som pedagog. Nästa steg var att göra en analys av elevernas stilar i en klass, i det här fallet den som jag är handledare för. Slutligen ville jag, med hjälp av tidigare forskning och litteratur, undersöka hur kunskaper om min egen samt elevernas olika stilar kunde utnyttjas för att undervisa på ett mer individanpassat sätt. Detta arbete har därför karaktären av aktionsforskning.Lärstilar är ett centralt begrepp i studien och några av dessa presenteras under teoridelen. Studien pekar på vikten av att läraren känner till såväl sin egen som elevernas lärstil för att rikta lärandet på ett adekvat sätt. Lärstilsanalyserna i studien är dels självskattningar men också ett beteendetest som avser att mäta vilket sinne som är dominant hos lärare och elever. Undersökningsgruppen visade sig ha dominans för visuell inlärning och auditiv redovisningsstil och jag själv testades som flexibel inlärare och kinestetiskt dominant i redovisningssituationer. Slutsatsen av studien är att jag som lärare bör individualisera på ett sätt när jag möter en specifik grupp och på ett sätt i min kontakt med den enskilda eleven. Denna studie visar att lärarrollen är mycket komplex och att läraren måste behärska flera olika roller för att kunna individanpassa undervisningen. Boström (1998) menar att den viktigaste frågan för pedagogens lektionsplanering är om eleverna kan ta emot informationen på det sätt läraren använder då han/hon lägger upp lektionen. Om så inte är fallet gäller det naturligtvis att planera om. / I´ve been thinking about how to teach in a classroom for all individual needs. When I was searching for answers to this question, I decided to find out more about learningstyles. Then I examined which was my own learningstyle as a teacher. Next step was to make an analysis of learningstyles among students in the class I was teaching. Finally I would, by assistance of earlier research and litterature, find out how knowledges about my own and the students learningstyle could help me teach in a more individual way. This project is therefore a kind of research in action.Learningstyles is a keyword in the study and some of theese are presented in the part of theories. The study points to the fact that it`s important that the teacher is aware of both his/her own learning style as well as the styles of the students when he/she´s conducting the individual learning. The analyses of learningstyles in this study are both selfcontrolling and a test based on behavior that has to check which senses are dominant among teachers and students. The testgroup showed a dominance of visual input and audiotive output. I showed no special dominance when receiving information but I´m kinesthetic when I accounts information. The conclusion is that I should – in my role as a teacher – individualize in one way when meeting a specific group, and in a another way when meeting the individual student.The study shows that the role of teaching is very complex and that the teacher has to command many different roles to make teaching individual. Bostrom (1998) thinks that the most important question, for the teacher, when it comes to planning, is if the students are able to recieve the information according to the teacher planning. If not, it´s time to change the plan.

När dagens byggföretag allt mer rör sig bort från den traditionella byggbranschens projektorientering, mot tillverkningsindustrins produktorientering uppstår vissa problem. Problem som tidigare handlade om tidskrävande kundspecifika lösningar för varje projekt, handlar nu istället om kampen att erbjuda kunden flexibilitet samtidigt som produkten håller en hög grad av standardisering. Eftersom byggbranschens övergång till produktorienterad produktion sker långsamt finns det väldigt lite forskning kring hur detta fungerar i praktiken. Detta gäller särskilt fall där både flexibiliteten och standardiseringen är hög.  Syftet med studien var att utforska hur konfigurering, kombination av komponenter, kan maximera flexibilitet inom ett byggsystem där en hög grad av standardisering eftersöks. Målet var att lösa ett problem hos ett industriellt byggföretag för att öka färdighetsgradensgraden på deras totalleverans, alltså hur komplett produkten är vid leverans. Det generella målet var även att utforska möjligheterna och begränsningarna för vidareutveckling där ett befintligt byggsystem sätter vissa gränser. Arbetet omfattade en litteraturstudie och en fallstudie, där informationen som hämtats från dessa utgjorde grunden till de resultat som tagits fram. Litteraturen visade på olika användningar av standardisering och modulindelning. Från detta kunde en modulariseringsprincip identifieras och användas tillsammans med företagets nuvarande byggsystem för att ta fram ett nytt byggsystem för innerväggar. Med hjälp av teorier från litteraturen samt begränsande faktorer från fallstudien kunde ett resultat tas fram. Detta bestod av en illustration av konfiguratorn där de begränsande faktorerna var byggnadens utformning och boverkets byggregler. Det byggsystem som togs fram höll sig inom de definierade gränserna satta utifrån det nuvarande byggsystemet för ytterväggar. Genom att applicera de modulariseringsprinciper som identifierades i litteraturavsnittet blev det nya byggsystemet flexibelt och kunde anpassas efter planritningen från konfiguratorn. Slutsatsen blev således att utformningen av byggsystemet efter existerande forskning, tillsammans med gränserna från företagets nuvarande byggsystem ledde till en lösning där begränsningen mellan konfigureringen och standardiseringen av produkten minskade. Konfigureringen kunde då användas som ett verktyg av kunden samtidigt som byggsystemets utformning kunde underlätta projekteringen och produktionen av produkten.