Uppsatsen ger ett närmande av vad begreppet flexibilitet i arbetslivet kan betyda för individen. Vidare belyser undersökningen vilka strategier individen använder sig av för att hantera sin flexibla arbetssituation. Frågorna som uppsatsen besvarar är följande: vad betyder begreppet flexibilitet i arbetslivet för individen? Vilka tekniker strategier använder sig individen av för att hantera sin flexibla arbetssituation? För att besvara våra frågeställningar och uppnå vårt syfte har vi använt oss av en mindre litteraturstudie samt av sex semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar flexibilitet i arbetslivet har många innebörder och påverkar individen på flera sätt. Samhället påverkar arbetsmarknadsstrukturen, arbetets organisering förändras och anställningsformer blir mer flexibla. Att ha ett flexibelt arbete kan påverka balansen mellan fritid och arbetstid, råder obalans kan det leda till stress och ohälsa. Arbetet är idag individualiserat och kan vara ett utvecklingsprojekt för individen, lärandet är livslångt. Vidare använder sig individen av olika strategier för att hantera sin flexibla arbetssituation, somliga är medvetna andra mer instinktiva. Dessa strategier kan bland annat syfta till att hjälpa individen att sätta gränser mellan arbete och fritid, tekniker som syftar till att hjälpa individen att möta det ökade kravet på att arbeta mer och tekniker som syftar till att hjälpa individen att hantera stress.

The field of knowledge in project management has developed strongly in recent years, but it is rarely explained that a project succeeds without encountering one or more problems along the way. There can also be delays or overruns of the budget, but also about the projects being carried out according to expectations that have been set for the project. This is something that is described as costly for companies and will be negatively affected by the project. One of the reasons why a project faces these problems is that the project manager has not managed to identify the internal and external risks that could conceivably affect the outcome of the project negatively and has also not managed to implement successful strategies that proactively and reactively manage these. Project managers need help finding ways to identify potential future problems and to deal with them both proactively and reactively. Since previous studies have mainly focused on the reactive part and both parts are needed to be able to manage the changing and uncertain environment the project is in and thus minimize the risk of the project failing, this study examines whether there is a relationship between the degree of use of proactive and. reactive strategies and project performance. The study is therefore based on a quantitative method where the data collection took place through a quantitative survey where the respondents were people who worked within projects with knowledge of the development of proactive and reactive strategies as well as knowledge of the project's achievements. The result showed that the regression model was not significant. The conclusion is that there is no support for proactive and reactive strategic flexibility together in predicting project performance.Furthermore, the results of planning, structure, risk analysis, and environmental analyses, setting up a longer timetable, and preparing for multiple solutions were considered to be mainly used as proactive strategies. Furthermore, for an agile and flexible way of working, status reports and reconciliations as well as openness and transparency were used as reactive strategies. / Kunskapsområdet inom projektledning har utvecklats kraftigt senaste åren men det förklaras sällan som att ett projekt lyckas utan att stöta på ett eller flera problem på vägen. Det kan handla om förseningar eller överskridande av budget men också om att projekten inte uppnår de förväntningar som satts på projektet. Det här är något som beskrivs kostsamt för företag och som beskrivs påverka utfallet av projektet negativt. En av orsakerna till att ett projekt bemöter dessa problem är att projektledare inte har lyckats identifiera de interna och externa risker som kan tänkas påverka utfallet av projektet negativt och har heller inte lyckats implementera framgångsrika strategier som proaktivt och reaktivt hanterar dessa. Projektledare behöver därför hjälp med att hitta sätt att identifiera potentiella framtida problem och att hantera dessa både proaktivt och reaktivt. Eftersom tidigare studier främst har fokuserat på den reaktiva delen och båda delarna behövs för att kunna hantera den föränderliga och osäkra miljön projektet befinner sig i och därmed minimera risken att projektet misslyckas, undersöker denna studie om det finns ett samband mellan grad av användning av proaktiva respektive reaktiva strategier och projektprestation. Studien baserades därför på en kvantitativ metod där insamlingen av data skedde genom en kvantitativ enkätundersökning där respondenterna var personer som arbetade inom projekt med kunskap om utveckling av proaktiva och reaktiva strategier samt kännedom om projektens prestationer. Resultatet visade att regressionsmodellen inte var signifikant. Slutsatsen är att det inte ges något stöd för att proaktiv och reaktiv strategisk flexibilitet tillsammans predicerar projektprestation. Vidare visade resultatet att planering, struktur, riskanalyser och omvärldsanalyser, sätta upp en längre tidsplan och förbereda för flera lösningssätt ansågs främst användas som proaktiva strategier. Vidare användes främst ett agilt och flexibelt arbetssätt, lägesrapporter och avstämningar samt öppenhet och transparens som reaktiva strategier.

Dagens arbetsmarknad präglas av flexibla arbeten där hög tillgänglighet utgör en naturlig del av arbetet. Med hjälp av kommunikationsteknologin kan individer utföra arbetsuppgifter på valfri tid och plats vilket innebär att individerna kan vara tillgängliga i högre utsträckning än förr. Den ökade tillgängligheten i arbetslivet samt teknikens utveckling har bidragit till att gränserna mellan arbete och fritid suddats ut; ett gränslöst arbete har uppstått. I denna kvalitativa studie har egenföretagare och rekryterare intervjuats i syfte att undersöka varför individer väljer att vara tillgängliga för arbete utanför ordinarie arbetstid samt vilka konsekvenser denna tillgänglighet bidrar till. Vidare har även studien undersökt i vilken utsträckning tillgängligheten påverkar individernas möjlighet att kunna balansera arbetslivet och privatlivet. För att kunna svara mot studiens frågeställningar har olika teoretiska utgångspunkter tillämpats i form av krav- och kontrollmodellen, självuppfyllande profetia samt copingstrategier. Detta har sedan ställts i relation till tidigare forskning samt empirin. Studien visar på att respondenternas engagemang och kontrollbehov i hög utsträckning kan förklara orsakerna till varför de väljer att vara tillgängliga för arbete utanför ordinarie arbetstid. Även kraven och förväntningarna från omgivningen och dem själva påverkar respondenternas höga tillgänglighet, detta hör samman med en självuppfyllande profetia. Det gränslösa arbetet resulterar i att respondenternas arbetsliv och privatliv flyter samman, vilket skapar stress och frustration då dygnets alla timmar inte räcker till. Därför tillämpar respondenterna olika copingstrategier för att hantera arbetssituationen. I slutändan blir balansgången mellan arbetsliv och privatliv diffus.

Talesättet framtiden är oviss, är kanske mer applicerbar idag än det varit förut. En värld där det enda konstanta är förändring, vilket absolut gäller inkluderar arbetsförhållande. Hur vi ser på arbetsförhållande idag är helt annorlunda än för 100 år sedan. Idag vet vi att mänskliga resurser är det som utgör organisationerna och utan den mänskliga arbetskraften skulle det inte finnas många organisationer. Studien undersöker hur vi ser på arbetsförhållande idag, hur synen på framtidens arbetsförhållanden är och vad vi anser är viktigt för att vi ska må bra på arbetsplatsen och kunna arbeta hela vårt yrkesliv. Syftet med studien är att identifiera dagens arbetsförhållanden och informanternas önskan om framtidens samt hur organisationen kan möta upp dessa önskningar.    Utifrån syftet valdes en kvalitativ ansats där enskilda intervjuer genomfördes. Resultaten har framkommit genom att intervjua sex medarbetare från ett industriföretag. Utifrån det empiriska materialet har ett underlag för analysen och diskussionsavsnitten kunnat skapas. Studiens resultat har analyserats med hjälp av tidigare forskning kring arbetsförhållandens utveckling, arbetsförhållandens olika delar och dess komplexitet kring ämnet. Resultatet visar tydligt att det finns mycket i dagens arbetsmiljö som upplevs positivt såsom flexibilitet, arbetskamrater och chefer samt att det rent generellt finns en glädje och motivation till att gå till arbetet. Däremot uppfattas också arbetet stressigt och att arbetsuppgifternas utformning påverkar informanterna  fysiskt. Det upplevs finnas en medvetenhet kring den fysiska arbetsmiljön medan den psykiska- och psykosociala verkar brista. Dessa brister handlar om att det finns få forum att diskutera sådana frågor och de forum som finns, såsom medarbetarundersökning och individuella samtal, verkar till viss del  inte fungera som medarbetarna skulle vilja. Hur organisationen ska möta dessa önskningar kan tyckas vara ett enkelt svar men i verkligheten finns det flera aspekter att ta hänsyn till och organisationernas olika förutsättningar och branscher.

I denna studie undersöker vi de anställdas arbetsförhållande på ett bemanningsföretag inom den offentliga sektorn och hur de upplever sitt arbete när det gäller gemenskapen på arbetsplatsen och balansen mellan arbetslivet och privatlivet. Flexibiliteten som krävs av en bemanningsanställd kan påverka individen på fler sätt än själva arbetet. Syftet med öreliggande undersökning är att få en ökad kunskap om bemanningsanställdas arbetsförhållanden och hur de upplever dessa. För att få svar på vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer med anställda på ett bemanningsföretag inom den offentliga sektorn. Empiri i denna undersökning har delats upp i fyra kategorier som är : anställningsförhållanden, flexibilitet, socialt stöd och psykosociala faktorer. Resultatet visade att informanterna trivs med det flexibla arbetssättet med olika arbetsplatser, men att de psykosociala faktorerna påverkar deras privatliv. I studien har teorier kring krav/kontroll/stöd, flexibilitet och motivationsteorier använts. Viktiga faktorer som framkommit i studien var betydelsen av gemenskap, besluts förmåga och ekonomisk trygghet. / In this study we are investigating the working conditions of the employees in an employment agency within the public sector and how they feel about their work. We have specially focused on social support and social climate and the balance between working life and private life. The flexibility, which is a necessity for the employee in a staffing work, can affect the individual in more ways than in the work itself. The purpose with this study is to get an increased understanding of the working conditions for the employees in an employment agency and how they meet with these. To get an answer of our purpose we have used a qualitative survey consisting of interviews with employees in an employment agency within the public sector. The data in this study has been divided in four categories which are: appointment flexibility, social support, and psychosocial factors. The result showed that the informants like the flexible way of working with different working places, but the psychological factors have affect on their private lives. In the study theories around demand/control/ support, motivation and flexibility have been used. Important factors which have been indicated in the study were the meaning of unity, ability to take decisions and economic security.

Dagens ökade tillgänglighet via teknisk utrustning leder till att tjänstemäns gränsdragning mellan arbetsliv och fritid allt mer suddas ut. Tjänstemän försätts in i ett nytt gränslöst arbetssätt, vilket kan medföra både positiva och negativa konsekvenser på hälsan. Dels leder detta nya arbetssätt till att tjänstemän på egen hand kan planera och strukturera sitt arbete, något som för många kan uppfattas fördelaktigt. När de själva har makten att påverka sitt arbetsutförande kan däremot krav och negativ press skapas. Arbetssättet ökar även möjligheten till att vara anträffbara för kunder, medarbetare och ledare under dygnets alla timmar, vilket kan leda till att familjeliv och sociala relationer hamnar i kläm. Följande studie har genomförts med syfte att undersöka hur tjänstemän beskriver att arbeta utifrån gränslösa arbetsvillkor inom en organisation. För att svara på syftet har en kombination av kvalitativ och kvantitativ undersökning genomförts på en mindre organisation med 28 tjänstemän som är verksamma inom IT-branschen. Resultatet av studien visar att tjänstemän framhåller främst fördelar med gränslösa arbetsvillkor. Arbetssättet ansågs fördelaktigt utifrån ett ökat egenansvar bestående av utvecklande och stimulerande arbetsuppgifter. Tjänstemän beskriver att de idag upplever en god balans mellan arbetsliv och fritid men påvisar tidigare erfarenheter av sämre  förhållanden. Kraven ansågs tidigare vara för stora vilket skapade stress, där fokus riktades på arbete istället för familjen. Lärdomar från de tidigare erfarenheterna, blev prioritering och förmågan att säga ifrån vid upplevd överbelastning. Vidare framgick det i resultatet att tjänstemän beskriver att de inte upplever en förväntan från varken kollegor eller ledare att ständigt vara tillgängliga. Problematiken visade sig istället vara en egen känsla och vilja att ständigt hålla sig uppdaterad kring sitt arbete. Utifrån studiens resultat framkom det att dialog kollegor emellan beskrivs som det främsta verktyget för ett ökat organisatorisk lärande. Däremot beskriver tjänstemän att de upplever en svag kommunikation från ledare gällande vad som förväntas av dem. De beskriver en saknad av riktlinjer kring gränslöshetens möjlighet till ständig tillgänglighet. Slutsatsen av denna studie är att ledaren bör vara tydligare gällande förväntan samt stödja de tjänstemän som upplever det svårt att behålla en hälsosam gränsdragning mellan arbete och fritid. I takt med att det gränslösa arbetssättet ökar, anser vi att samhället i större utsträckning behöver uppmärksamma konsekvenserna det kan medföra, detta för att kunna arbeta fram hållbara strategier och vidare förebygga hälsa hos de anställda. / The increased availability of today´s technical equipment often results in a blurry boarder between work and non-work. Officials experience new working situations which can have both positive and negative impacts on their health. This availability may result in more responsibility; the officials can plan and structure their work, which can for many people be very positive. But it can also result in negative stress and press. This way of working often lead to a round the clock availability for customers, co-workers and leaders, which can affect the family and social relationships. The following study is created with the intention to investigate how official´s describe how to work with boundless working conditions within an organization. In this study, we have used a combination of quantitative and qualitative research together with 28 officials, within a maller IT organization. The results demonstrate that the officials emphasize primarily benefits with boundless working conditions. The officials describe that they have a healthy balance between work and non-work, but previous experience has shown different. In the beginning, the demands were too ambitious. They were stressed and focused on work only, instead of being with their amily. These experience resulted in a process and communicated to their family and leader how to manage their overloaded working conditions. Furthermore the results showed that officials describe that they do not have an expectation of their colleagues or leaders to be available at all time. The problem was self-esteem and willingness to be constantly updated about their work. To increase organizational learning, the study's results emphasize dialogue between their co-workers are perceived as the main tool. However, officials feel a weak communication from leaders regarding the policies of their working conditions and what's expected of them. The conclusion of this study is that the leader should be clearer regarding the expectation and support the officials who find it difficult to maintain a healthy boundary between work and non-work. Furthermore, we believe society needs more attention regarding the  nsequences of the increasing boundless of working conditions in order to develop strategies and further prevention of health of the employees.

I vår samtid upplever allt fler människor obalans mellan arbete och fritid och har svårigheter i att få dessa sfärer att fungera tillsammans. Enligt de senaste undersökningarna på området förefaller akademiker finna det allra svårast att uppnå livsbalans, vilket gör dessa till en särskilt intressant grupp att studera. Syftet med denna uppsats är att öka insikterna kring arbetsgivares syn på Work-Life Balance inom organisationer med akademiker som anställda. Empirin som uppsatsens resultat grundar sig i, baseras på intervjuer med 11 respondenter i arbetsgivarpostition. Vidare utgår denna uppsats från grundad teori som metodologisk ansats, vilket innebär ett explorativt närmande av vår empiri, där svaren på våra frågeställningar vuxit fram genom fortlöpande, systematisk kodning av transkriberat intervjumaterial. De frågeställningar som besvaras för att uppnå studiens syfte handlar om vad arbetsgivare har för generell uppfattning om WLB, hur arbetsgivare arbetar med WLB i organisationen, samt vilka motiv arbetsgivare har för att arbeta med WLB. Med utgångspunkt i dessa tre frågeställningar har vi kunnat dra slutsatsen att arbetsgivare inom organisationer med akademiker som anställda, ser WLB som en gemensam angelägenhet för arbetsgivare och arbetstagare. Denna syn grundar arbetsgivarna i att arbete med WLB genererar win-win situationer för båda parter, att dagens utvecklade kommunikationsteknologi gör att arbetsgivaren måste hjälpa till att sätta tydliga gränser för arbetstagaren, samt att arbetsgivaren och arbetstagaren tillsammans, genom dialog måste se till att gränserna upprätthålls. Genom studiens resultat indikeras att det vore intressant att vid fortsatt forskning på området undersöka även andra yrkesgrupper, både icke-akademiker och akademiker inom andra verksamhetsområden och på andra platser än de som här undersökts. Detta för att bidra till en bredare bild av hur WLB betraktas av arbetsgivare och för att ta reda på om uppfattningen skiljer sig åt mellan olika grupper eller om det är en effekt av ett i grunden förändrat arbetsliv.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur människor upplevde det ökade kravet på tillgänglighet till sitt arbete. Med den nya informationstekniken, såsom Internet, mobiltelefon, e-mail, bärbara datorer m.m. har gränsen mellan arbete och fritid minskat. Arbetstagare behöver i dagens samhälle inte längre befinna sig på sitt kontor utan kan, med hjälp av informationstekniken, arbeta hemma, på resor etc. Teorier menar att det är individen själv som måste strukturera sitt arbete, för att få balans mellan arbete och fritid. Utifrån kvalitativ metod, har fem intervjuer gjorts på Reaxcer AB. Resultatet visade att samtliga intervjupersoner inte upplevde någon ökad press, från sin organisation, att alltid vara tillgänglig. De valde att ständigt vara nåbara. Intervjupersonerna hade möjlighet att arbeta utanför arbetsplatsen, vilket de tyckte var positiv, eftersom det gav dem möjlighet att arbeta självständigt och självvalt. Majoriteten av de tillfrågade föredrog trots allt det ordinarie kontorsarbetet. Ibland kunde de arbeta hemifrån för att få tid att umgås med sin familj. Studiens slutsatser är intervjupersonerna upplever tillgänglighet som positiv. Dock kan det tydas att individerna arbetar mer än vad de tror att de gör.</p>

<p>Denna C-uppsats inriktar sig på internationella kontakter med fokus på studenterna vid Högskolan i Halmstad. Ett syfte är att skapa förståelse för betydelsen och värdet av internationella kontakter och dess innebörd i dagens globaliserade värld. Studiet börjar med en granskning av en äldre undersökning, studentbarometern 2007, och byggs på med kvalitativa intervjuer och observationer för att poängtera de åtgärder som behöver tas. Det har därmed utförts intervjuer med både studenter och personal vid HH för att få ett helhetsperspektiv på hur man arbetar med frågor kring internationella kontakter och på vilka sätt dessa uppfattas och mottas utav studenterna.</p>

<p><p>I denna studie har vi valt att utgå ifrån en kvalitativ ansats med djupintervjuer där fem verksamma pedagoger inom särskolan och vuxenutbildning i södra delen av Sverige medverkar. Syftet är att undersöka hur dessa fem pedagoger ser på sin egen roll för hur elev/studerande med koncentrationssvårigheter klarar av sin skolgång. Hur beskriver pedagogerna möjligheter och svårigheter? Vilka framgångsfaktorer går att finna? Studien genomfördes under höst- och vårterminen 2008-2009 i kursen specialpedagogik 61-90 p.</p><p>Studien realiserades genom kvalitativa intervjuer med intervjuguide som bas med öppna frågor samt med en möjlighet till reflektioner för respondenten. Intervjuerna gjordes under några veckor i pågående hösttermin under 2008 med fem aktiva pedagoger. Resultatet visar på samstämmighet hos pedagogerna i att se möjligheter hos varje elev/studerande i bägge skolformerna. Resultatet visar även på vikten av en helhetssyn utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Målgruppen är vitt skild barn/ungdom och vuxna i lärsituationer, alla med olika behov av stöd och hjälp, där framgångsfaktorerna utifrån en pedagogisk synvinkel ter sig lika i att se möjligheter, finna rätt strategier till varje elev/studerande, skapa lärande miljöer, berika och bekräfta, utmana, skapa trygghet, skapa förutsättningar och att ge stöd. Bortfall förekommer ej då studien är liten och baseras på fem djupintervjuer.</p></p>