Projektanställningen är en tidsbegränsad anställningsform som i dagens lagbestämmelse motiveras av ”arbetets särskilda beskaffenhet”. En projektanställning är många gånger förknippad med specialistkompetens, som används i företag för att utveckla och skapa nytänkande. Andra tidsbegränsade anställningsformer, å andra sidan, är många gånger till för att täcka ett tillfälligt behov av personal av olika slag. Flexibilitet benämns allt oftare som rådande norm i samhället och sägs ha växt fram ur globalisering, internationalisering och ny teknologi. Flexibla företag kännetecknas många gånger som effektiva, konkurrenskraftiga och nischade. För att uppfylla dessa krav på flexibilitet anser sig arbetsgivare behöva anställa flexibelt. Tidsbegränsade anställningar har blivit kännetecknande för att uppfylla flexibilitet i organisationer. Som ett motsatsförhållande till detta kan anställningsskyddet sägas stå. En tidsbegränsad anställning upplevs allt som oftast otrygg. En sådan anställningsform sägs befinna sig i periferin utanför en trygg tillsvidaretjänst. Tidsbegränsade anställningar måste därför få något arbetsrättsligt skydd. Detta skydd ska ges genom att missbruk av användandet av sådana anställningar förhindras. Lagstiftaren har ett ansvar att kombinera en arbetstagares rätt till trygghet med samhälleliga förhållanden. Således ska lagstiftaren beakta trygghet och flexibilitet, eftersom det ses som rådande norm. Mitt syfte har varit att belysa lagstiftarens resonemang kring tidsbegränsade anställningar, med betoning på projektanställning, i förhållande till flexibilitetsbehov vid lagändringar. Jag har i analysen ställt mig frågande till huruvida flexibilitet är rådande norm i samhället. Min återhållsamma uppfattning grundar sig i att flexibilitet inte kunnat fastställas statistiskt. Å andra sidan finns det företag som är av flexibel karaktär. Dessa företag behöver möjligtvis anställa tidsbegränsat varpå jag anser att rekvisitet ”arbetets särskilda beskaffenhet” i och med en projektanställning fyller detta flexibilitetsbehov.

Abstract Den här uppsatsen beskriver examensarbetet Ljus och aktivitet. Syftet med projektet har varit att ifrågasätta invanda tankemönster och förhållningssätt och på så sätt hitta nya och relevanta lösningar för en traditionell armatur. Uppsatsen beskriver ljuset kopplat till aktivitet ur användarnas perspektiv, hur de upplever ljuset kopplat till deras hem och hur de använder sina rum. Ljuset beskrivs även utifrån ett historiskt, socialt, emotionellt och biologiskt perspektiv men också hur ljuset skapar rumslighet genom kontraster. Upplevelsen av det naturliga ljusets variationer finns som en underliggande ton i arbetet. Utvecklingen av LED - tekniken skapar nya möjligheter och det här arbetet är ett försök att genom LED – tekniken hitta nya lösningar till en traditionell produkt. Uppsatsen är också ett försök att beskriva designprocessen, de verktyg jag använt t ex ITK och introspektion mm. Vad jag kommit fram till och resultatet, men också hur jag ser på min roll som designer. Resultatet är en flytt- och bärbar armatur där ljuset regleras vid närvaro i rummet, men också manuellt efter aktivitet och situation.

Denna studie undersöker hur offentliganställda servicearbetare ser på sin arbetssituation i tider av nedskärningar. Fyra receptionister och telefonister har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer, varefter det empiriska materialet har analyserats med koppling till fyra teoretiska avsnitt som även inkorporerar närbesläktad tidigare forskning. De viktigaste slutsatserna som kan dras i denna studie är att de anställda påverkas av nedskärningar i sin arbetssituation och att de tillämpar kollektiva strategier för att påverka situationen. Genom diskussioner har de format gemensamma mål och stärkt solidariteten i gruppen för att värja sig mot nedskärningarnas effekter. De upplever sina kollektiva ansatser som framgångsrika och värdefulla men upplever en otrygghet inför framtiden, där rädslan för fortsatta nedskärningar är ett framträdande inslag.

Sammanfattning Tidsbegränsade anställningar fyller en viktig funktion på en arbetsmarknad som står under ständig utveckling och förändring. Arbetsgivare kan använda anställningsformerna ur ett flexibilitetssyfte för att täcka tillfälligt behov av arbetskraft. Flexibilitet har blivit ett allt viktigare begrepp som speglar både EU-rätten och den svenska lagstiftningen om anställningar. I Sverige finns stora möjligheter för arbetsgivare att avtala om tidsbegränsade anställningar. De tidsbegränsade anställningarna kallas för otrygga anställningar. Förklaringen till otryggheten är de effekter som kan föranledas av anställningen, dels på arbetsplatsen, dels utanför. Till exempel kan det handla om sämre möjligheter till arbetsrelaterad utbildning och utveckling samt sämre ekonomiska förutsättningar på det privata området. Det har även framkommit att lagstiftningen om tidsbegränsade anställningar bidrar till en segmentering på den svenska arbetsmarknaden där vissa grupper av arbetstagare är överrepresenterade. För att skydda arbetstagare och för att förhindra att tidsbegränsade anställningar missbrukas finns lagstiftade begränsningar. Trots begränsningarna har kritik och en anmälan till EU- kommissionen riktats mot svenska lagstiftningen, varpå ett lagförslag om förtydligande nu kommit till stånd. Förslaget har redan innan ikraftträdandet mött kritik från flera remissinstanser som påpekat att det inte är tillräckligt för att vara förenligt med EU-rätten och för att skydda arbetstagare. Uppsatsens syfte är således att undersöka tidsbegränsade anställningar ur ett flexibilitetsperspektiv och utreda vilka effekter som gör att anställningarna kallas otrygga, för att tillsammans analysera begreppen. Det har visat sig vara en svår balans att finna, där det ena påverkar det andra. Lagstiftningsförslaget har visat sig inte vara tillräckligt och dagens lagstiftning behöver förändras för att öka balansen, och framförallt för att förhindra missbruk och öka tryggheten för arbetstagare i tidsbegränsade anställningar. / Abstract Fixed-term-jobs play an important role in a constantly developing and changing labor market. Employers can use the time-limited types of employment to cover a temporary need of manpower. Flexibility has become an increasingly important concept that has had an effect on both the EU-law and the Swedish legislation. In Sweden there are big opportunities for employers to agree on temporary contracts. The fixed-term-jobs are called insecure forms of employment. This is because of the effects that the form of employment may have both in, and outside of, the place of employment. It can lead to fewer opportunities for further education at the work-place and also have a negative impact on the employees’ private finances. It has also been shown that legislation of fixed-term-jobs add to the segmentation on the Swedish labor market where some groups on employees are overrepresented. To protect the employees and to stop the fixed-term-jobs being abused there are legislated restrictions. Even with these restrictions, criticism regarding the Swedish legislation and a complaint filed with the EU Commission has led to the proposition of a new law. This new proposes law has already been criticized by several instances for not being consistent with EU-law and to protect employees. The purpose of this essay is to investigate fixed-term-jobs from a flexibility perspective and to analyze the effects causing these types of employment to be classified as insecure. The suggested law has not been enough and current legislation needs to be changed in order to increase the balance and most of all to prevent abuse and to increase the security of the employees with fixed-job-terms.

<p>Syftet med denna rapport är att undersöka om modern teknik kan åtgärda de problem som idag finns vid integration av nätverksresurser. En av grundtankarna i detta arbete är att nätverken i framtiden kommer att behöva anpassas till en mer flexibel och heterogen miljö. Anledningen till detta är att det i framtiden kommer utvecklas en rad nya produkter som ska kopplas in i nätverken.</p><p>Rapporten är uppdelad i tre delar. I första delen undersöks vilka problem som finns idag vid resurshantering i nätverk. Denna undersökning gjordes med hjälp av intervjuer med ett antal systemadministratörer som har praktisk erfarenhet av sådana typer av problem. Den andra delen undersöker en ny teknik vid namn Jini som utvecklats av Sun Microsystems. Jini undersöktes med utgångspunkt från de problem som togs fram i första delen. Tredje delen är praktisk och syftar till att undersöka hur Jini kan användas i praktiken.</p><p>Resultatet från första delen var sex stycken problem som var vanligast i olika kategorier. Problem med drivrutiner, rättigheter och administration för nätverskresurserna vad det som var vanligast. Resultatet från andra delen blev att Jini klarade av flera av problemen på ett smidigt sätt men kräver separata administrationsprogram för vissa problem. Tredje delen resulterade i ett antal erfarenheter från en relativt begränsad fallstudie.</p>

<p>Projektanställningen är en tidsbegränsad anställningsform som i dagens lagbestämmelse motiveras av ”arbetets särskilda beskaffenhet”. En projektanställning är många gånger förknippad med specialistkompetens, som används i företag för att utveckla och skapa nytänkande. Andra tidsbegränsade anställningsformer, å andra sidan, är många gånger till för att täcka ett tillfälligt behov av personal av olika slag.</p><p>Flexibilitet benämns allt oftare som rådande norm i samhället och sägs ha växt fram ur globalisering, internationalisering och ny teknologi. Flexibla företag kännetecknas många gånger som effektiva, konkurrenskraftiga och nischade. För att uppfylla dessa krav på flexibilitet anser sig arbetsgivare behöva anställa flexibelt. Tidsbegränsade anställningar har blivit kännetecknande för att uppfylla flexibilitet i organisationer. Som ett motsatsförhållande till detta kan anställningsskyddet sägas stå. En tidsbegränsad anställning upplevs allt som oftast otrygg. En sådan anställningsform sägs befinna sig i periferin utanför en trygg tillsvidaretjänst. Tidsbegränsade anställningar måste därför få något arbetsrättsligt skydd. Detta skydd ska ges genom att missbruk av användandet av sådana anställningar förhindras.</p><p>Lagstiftaren har ett ansvar att kombinera en arbetstagares rätt till trygghet med samhälleliga förhållanden. Således ska lagstiftaren beakta trygghet och flexibilitet, eftersom det ses som rådande norm. Mitt syfte har varit att belysa lagstiftarens resonemang kring tidsbegränsade anställningar, med betoning på projektanställning, i förhållande till flexibilitetsbehov vid lagändringar.</p><p>Jag har i analysen ställt mig frågande till huruvida flexibilitet är rådande norm i samhället. Min återhållsamma uppfattning grundar sig i att flexibilitet inte kunnat fastställas statistiskt. Å andra sidan finns det företag som är av flexibel karaktär. Dessa företag behöver möjligtvis anställa tidsbegränsat varpå jag anser att rekvisitet ”arbetets särskilda beskaffenhet” i och med en projektanställning fyller detta flexibilitetsbehov.</p>

I have examined acclimatization models in pre-school. My emphasis is on the shorter acclimatization models. To begin pre-school is a big change, not only for small children, for the whole family as well. It is important to get a good acclimatization in pre-school, and one of the things it takes to achieve that is to interact with the parents. The reason why I chose this subject was because we have not studied much literature about this subject during our education to become pre-school teachers. I have intervjued five pedagogues about their experiences of the short acclimatization model. My aim is to find out why the pedagogues choose to apply the brief model. My questions are following: What are the benefits with the short acclimatization model? How do the pedagogues experience the parents participation during the acclimatization? How are the flexibility on the number of days wich the acclimatization is calculate to go on? When I was studing the results of my intervjues I come to the conclusion that having a good relationship with the parents is very important. Childrens security and needs, and the pedagogues responsibility are all parts of eachother and have to exist because the acclimatization of the children are going to be as good as possible.

Syftet med denna undersökning är att få en ökad kunskap om hur HR-medarbetare lyckas förena arbete med fritid i kombination med deras flexibla arbetstider. Då HR-enheten dagligen arbetar med individer som befinner sig i olika faser i livet är det intressant att se hur de hanterar sina egna förhållanden i vardagen, arbetet och fritiden. Orsaken till att obalans uppstår beror oftast på att arbetslivet invaderar på fritiden vilket leder till att individen har mindre ork över till andra aktiviteter efter arbetstid. Att få balans handlar om individens förutsättningar att kunna hantera ett flexibelt arbete och krav utifrån, men även individens egna strategier för att uppnå balans har betydelse i sammanhanget. Då ämnet ”work-life balance” inte är fullständigt för att uppnå syftet med undersökningen har vi även valt att lägga till områden som flexibilitet, tillgänglighet och stress i vår studie. Vi har valt en kvalitativ datainsamlingsmetod och intervjuat tio medarbetare på en HR-avdelning. De variabler vi ansåg ha betydelse för undersökningen är en någorlunda jämn könsfördelning samt medarbetarnas olika ansvarsområden inom HR-enheten. Detta för att se om dessa olikheter påverkar möjligheten till medarbetarnas balans i vardagen. Skillnaderna vi sökte bland urvalet till intervjuerna visade sig inte ha betydelse för resultatet. Istället var medarbetarnas olika individuella förutsättningar relevanta för att kunna skapa balans.  Det vill säga familjeförhållanden samt vart medarbetarna befinner sig i livet.  Resultatet i analysen visar att flexibilitet och tillgänglighet är två viktiga faktorer när obalans uppstår men också för att skapa balans. Medarbetarna i undersökningen har samma förutsättningar på arbetsplatsen, nämligen de flexibla arbetstiderna. Utifrån möjligheten att planera sina dagar själv kan medarbetarna också använda sina egna tillvägagångssätt för att skapa balans som till exempel träning eller andra intressen. Däremot kan inte ett flexibelt arbete garantera en balans mellan de olika sfärerna. Har medarbetaren svårt att hantera flexibilitet i arbetet är det också svårt för medarbetaren att hantera kraven utifrån. Deltagarna i studien menar att det flexibla arbetet är något de lär sig hantera med åren och som utvecklas till en individuell skicklighet. Det krävs erfarenhet i denna arbetsform för att lära sig planera och prioritera för att få livets olika delar att gå ihop.

Studiens syfte är att undersöka förhållandet mellan arbete och familj/fritid samt att undersöka om faktorerna kön, livsfas, ledningsposition, arbetskrav och arbetskontroll påverkar förhållandet mellan arbete och familj/fritid. Närmare bestämt om anställda upplever konflikter mellan arbete och familj/fritid eller en balans samt om det finns något samband mellan ovanstående faktorer och konflikter. Studien är av en kvantitativ ansats som genomförts genom webbenkät som mätinstrument. Populationen är anställda på ett världsledande stålföretag i Norra Värmland med cirka 800 anställda. I denna studie har vi använt oss utav ett strategiskt urval där vi har delat upp populationen i två strata och dessa är kollektivanställda och tjänstemän. Syftet med denna urvalsmetod är att täcka in olika arbetsvillkor som olika befattningar kännetecknas utav. Studien bygger på 186 stycken deltagande varav majoriteten av dessa (97,8 procent) upplever en låg grad av konflikter mellan arbete och familj/fritid. I studien har vi tagit del utav forskning inom området för work-life balance som bland annat visar att höga arbetskrav påverkar förhållandet mellan arbete och familj/fritid negativt samtidigt som forskning visar att flexibilitet är positivt förknippat till förhållandet mellan arbete och familj/fritid. Vi har även tagit del utav studier inom området som rör bland annat tillgänglighet, flexibilitet och Karaseks krav- och kontrollmodell (1979). I denna studie framgår det att arbetskrav är den enda faktorn i studien som visar ett signifikant samband med konflikter mellan arbete och familj/fritid. Trots att tidigare studier visar att flexibilitet har ett positivt samband med hörhållandet mellan arbete och familj/fritid så visar denna studie att det inte finns något signifikant samband mellan dessa faktorer.

I denna rapport har jag skrivit om mitt projekt Kyrkkafe, ett inredningsförslag till Pingstkyrkan i Kungälv. Detta förslag är baserat på det program, behov och önskemål, som upprättats efter samtal med Pingstkyrkan samt efter egna observationer. Detta är resultatet av frågeställningar: Hur kan jag designa ett långsiktigt inredningsförslag till ett kök och kafé i Pingstkyrkan i Kungälv som främjar delaktighet och tillhörighet, underlättar relationsbyggande och ger tillfälle för gemenskap? Genom research, samtal, skissprocesser, planritningar, möbleringsplaner, vägguppställningar, moodboard och gestaltningsarbete har jag designat ett inredningsförslag till ett funktionellt kök som uppfyller regler, krav och användarnas önskemål samt en kafélokal som uppfyller kravet av flexibilitet genom olika möbleringsplaner. / In this paper I have written about my project Church café, an interior design proposal for a Pentecostal Church in Kungälv. This proposal is based on the program, the needs and desires, drawn up after interviews with the Pentecostal Church and my own observations. This is the result of the question: How can I design a long-term interior proposal for a kitchen and café in the Pentecostal Church in Kungälv which promotes participation and affiliation, that facilitates relationship building and provides an opportunity for communion? Through research, interviews, design processes, floor plans, furnishing plans, wall setups, moodboard and figuration work, I have designed an interior proposal for a functional kitchen that meets the rules, requirements and wishes of the users as well as a café that meets the requirement of flexibility through various furnishing plans.