Syftet med denna studie var att undersöka om acceptansen av det aktivitetsbaserade kontoret har förändrats under de senaste åren och vilka faktorer som skulle kunna förklara detta. Covid-19 pandemin fick många tjänstemän att behöva övergå till att arbeta på distans vilket har lett till nya insikter angående det flexibla arbetet. Nya lärdomar har givit upphov till nya preferenser och därmed har en diskussion om vilket kontorskoncept som är mest lämpligt för att bemöta den efterfrågade flexibiliteten blivit aktuell. Genom att utföra intervjuer och analysera en Employee Preference Report kunde både primär- och sekundärdata användas för att besvara forskningsfrågan. Utifrån den empiri som samlats in och analyserats kunde det konstateras att acceptansen mot det aktivitetsbaserade kontoret tycks ha ökat. Resultatet visar att detta kan bero på att konceptet tillåter den anställde att arbeta mindre platsbundet samtidigt som det erbjuder en gemensam arbetsplats vilken stödjer innovation och samarbete.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den fysiska klassrumsmiljön påverkar elevers motivation att lära och lärarens möjligheter att fullfölja sitt uppdrag enligt läroplanen. Detta för att skapa en medvetenhet kring den fysiska miljöns möjligheter och hinder. Utgångspunkten har varit att se hur faktorer som möblering, ämnes- och programspecifik utsmyckning, estetik, tillgång till grupprum och teknisk utrustning påverkar elever och lärare. Resultatanalysen bygger på intervjuer med lärare, elever och rektorer på tre kommunala gymnasieskolor samt observationer av skolornas klassrum. Avsikten är inte att jämföra skolorna utan ska ses som en möjlighet att få en bredd i arbetet.Resultatet visar att den fysiska miljön i klassrummet påverkar både lärare och elever. Den viktigaste faktorn för alla är utan tvekan tillgången till IT. Eleverna tycker också att möbleringen är viktig och föredrar icke-traditionell möblering. Trots det är de flesta klassrummen på skolorna traditionellt möblerade. Man kan se en tydlig skillnad mellan karaktärs- och kärnämneslärarna både när det gäller möblering och övriga tankar kring den fysiska miljöns betydelse för motivation och lärande. Däremot verkar den fysiska miljön sällan diskuteras bland kärnämneslärarna, om man bortser från IT-tillgången. Slutligen bör noteras att den största påverkansfaktorn för elevernas motivation inte handlar om den fysiska miljön. Det allra viktigaste för dem är nämligen lärarens engagemang.

Denna studie syftar till att ge en inblick i vilka utmaningar ledare i en offentlig verksamhet ställdes inför i samband med covid-19 pandemin i slutet av 2019. Många företag mötte oförutsedda situationer där ledarskapet sattes på prov och ledare ställdes inför nya utmaningar. Sex personer med ledarroll har deltagit i form av semistrukturerade intervjuer där empiriska material har samlats med hjälp av en kvalitativ metod. Resultatet visar att kommunikation och den sociala interaktionen mellan kollegor är det som har påverkats mest när organisationen ställde om sig till distansarbete och digitala verktyg. En ökad och förtydligad kommunikation, tillit, flexibiletet samt interaktion har varit fyra huvudteman i ett framgångsrikit distansledarskap.

Denna undersökning handlar om att undersöka hur förskollärare gör i sin undervisning för att fånga barnens intresse samt hur de gör för att återfå barnens intresse när de har tappat det. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv där lärandet sker i sampel med andra människor. De sociokulturella begrepp som används är internalisering, kulturella redskap samt den proximala utvecklingszonen. Metoden i denna undersökning är enkäter med öppna frågor samt alternativfrågor. Därav består denna undersökning av både kvalitativa och kvantitativa data. Resultatet visade att förskollärares förhållningssätt, planering samt lärande på barns villkor var viktigt för att fånga barns intresse i undervisningen. När förskollärare tappat barns intresse var det viktigt att vara flexibel och att reflektera över vad som kan förbättras.

Vi lever i ett samhälle som ständigt förändras vilket även innebär att nya arbetsformer växer fram. Syftet med denna uppsats är att undersöka distansarbete och dess effekter för individer boende i Sverige. De effekter som har undersökts närmare är flexibilitet, konflikten mellan arbets- och familjelivet samt hur tillfredsställd individen är med sitt arbete. Genom en kvantitativ metodansats har vi använt oss av ett befintligt data-set från International Social Survey Program (ISSP, 2015) där förvärvsarbetande deltagare mellan 18–72 år inkluderades i denna studie. Resultat visar att distansarbete ger upphov till mer flexibilitet för en individ i förhållande till arbets- och privatlivet. Vidare visar resultat att individer som arbetar på distans i större utsträckning upplever en konflikt mellan arbetet och familjen. Vi har även identifierat att kvinnor och män som har barn i hushållet upplever starkast konflikt om man jämför med personer utan barn i hushållet. Studien fann avslutningsvis ett svagt positivt samband mellan distansarbete och arbetstillfredsställelse.

Title: The impact of Consumer Price Index on Rental Properties   Level: Bachelor’s Thesis in Business Administration    Authors: Melker Paver & Isak Rosberg   Examiner: Per Ola-Ulvenblad & Urban Österlund   Research question:  ·         How do real estate companies consider financial risk linked to rental properties of consumer price index?  ·         How do real estate companies manage risk when facing increased costs related to rental properties due to inflation and rising interest rates?   Purpose: The purpose of this thesis is to analyze and to gain an understanding of how private real estate companies consider and manage financial risk when costs increase due to consumer price index   Method: To accomplish the purpose of the thesis, the writers carried out a qualitive research together with an abductive research approach. The writers collected empirical data through the use of qualitative interviews with five private real estate companies.   Conclusion: By analyzing collected empirical data against the background of theory, a conclusion has been reached which shows that real estate companies consider risks in different ways, but that future growth is often affected. Flexibility in the property portfolio is an opportunity for the companies to diversify their risks. The maturity structure of the loans and the loan-to-value ratio are also areas of application that real estate companies use to take risk into account. Furthermore, the conclusion is that real estate companies manage risk through operational optimization. but that is not the easiest thing for real estate companies. This is because the tenants' association has not proven to facilitate the work of the real estate companies.  Keywords: Real estate companies, financial risk, rental property, consumer price index, flexibility

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan upplevd möjlighet till flexibla arbetsarrangemang och arbetstillfredsställelse, samt att se om variansen i arbetstillfredsställelse bäst predicerades av temporal eller spatial flexibilitet. Data samlades in genom en digital enkät där arbetstillfredsställelse mättes genom mätverktyget Minnesota Satisfaction Questionaire (MSQ) och flexibla arbetsarrangemang mättes genom New Ways of Working Scale. Resultatet visade att temporal- och spatial flexibilitet var signifikant positivt korrelerade med arbetstillfredsställelse. Resultatet visade även att prediktorerna temporal- och spatial flexibilitet tillsammans kunde förklara en signifikant del av variansen i arbetstillfredsställelse men att det endast var spatial flexibilitet som ensam kunde förklara en signifikant del. Resultatet kan ses som en indikation på att det flexibla arbetsarrangemanget med dess innebörd om ökad autonomi och kontroll har en positiv inverkan på arbetstagares arbetstillfredsställelse och kan därför således användas i konkurrenssyfte av arbetsgivare för att bibehålla och attrahera ny personal. / The purpose of this study was to examine the relationship between flexible work arrangement and job satisfaction, and to determine whether the variance in job satisfaction was better predicted by temporal or spatial flexibility. Data were collected through a digital survey, where job satisfaction was measured using the Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) and flexible work was measured using the New Ways of Working Scale. The results showed that both temporal and spatial flexibility were significantly correlated with job satisfaction. Furthermore, the predictors of temporal and spatial flexibility together accounted for a significant part of the variance, but it was only spatial flexibility that could independently explain a significant part. These findings indicate that flexible work, with its implications of increased autonomy and control, has a positive impact on employees' job satisfaction. Therefore, it can be utilized by employers as a competitive advantage to retain and attract new personnel.

Purpose: The purpose of the study is to contribute to a broader understanding regarding of how and whether flexible working conditions in terms of time and space affect the balance and the boundary between personal and work life for employees with a creative work. The study also aims to investigate if there are any clashes between the employee's personal and work life and where such clashes occur. Literature review: The study is based on previous organisational research. In the section we present flexible working conditions, creative work, boundaries, balance and strategies. Method: The study is a qualitative study with mainly deductive elements. Some inductive approaches have also been used during the study. Five semi-structured interviews were conducted to collect the study's empirical data. The interviews were transcribed to ease the presentation of the results and to thematize the key concepts for the analysis. Results: The results section of the study presents the themes that are relevant for managing an analysis together with the literature review. Conclusions: The conclusions that are presented in the study are that there are few clashes between personal and working life. Mainly because the worker has difficulty to tell what is imbalance and what is a matter of course, but also that the worker actually is satisfied with the work situation. How the clashes are handled in order to reduce the a potential crash is through clear boundaries regarding both personal and working life. It turned out that the limits for the personal life were stronger towards the sphere of working life than working life is towards the sphere of personal life. / Syfte: Syftet med studien är att bidra med ökad förståelse för hur och om flexibla arbetsförhållanden vad gäller tid och rum, påverkar balansen och gränsdragningen mellan privatliv och arbetsliv för arbetstagare med ett kreativt arbete. Studien syftar också till att undersöka om det uppstår krockar mellan privatliv och arbetsliv för arbetstagaren och var dessa krockar i sådant fall uppstår. Litteraturgenomgång: Studien baseras på tidigare forskning i ett format om vetenskapliga artiklar. Under avsnittet presenteras litteratur kring flexibla arbetsförhållanden, det kreativa arbetet, gränsdragning, balans och strategier. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär med främst deduktivt inslag. Viss mån av induktivt angreppssätt har även använts under studiens gång. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes för insamlandet av studiens empiri. Intervjuerna transkriberades för att underlätta vid framställningen av resultatet samt tematiseringen av nyckelbegrepp för analysen. Resultat: I studiens resultatavsnitt presenteras de teman som är av relevans för genomförandet av analysen tillsammans med litteraturgenomgången. Slutsatser: De slutsatser som presenteras i studien är att att det förekommer få krockar mellan privatliv och arbetsliv. Främst därför att arbetstagaren har svårt att urskilja vad som är obalans och vad som är en självklarhet, men därför också att personen ifråga är tillfreds med sin arbetssituation. För att minska kollisionen hanteras krockarna genom tydlig gränsdragning gällande privatlivet och arbetslivet. Det har visat sig att privatlivets gränser är starkare gentemot arbetslivets pol än vad arbetslivets dito är gentemot privatlivets pol.

Att behärska förmågan till överraskning har varit, är och kommer vara en framgångsfaktor i krigföring. Likaså vikten av att återhämta den militära organisationen efter att ha blivit utsatt för en sådan. En organisation som genomsyras av flexibilitet har bättre förutsättningar till denna återhämtning. Studien syftade till att undersöka hur ett geografiskt inriktat markstridsförband påverkar flexibiliteten för den taktiska ledningsnivån. Studien genomfördes som en fallstudie av de framtida Norrlandsjägarbataljonerna som i Försvarsberedningens rapport Värnkraft ges inriktningen strid på djupet i ödemarksterräng, även vintertid. Studiens resultat visar att Värnkrafts inriktning medför att förbandet vidtar två större åtgärder för att anpassa uppträdandet till ödemarksterräng. En materiell förändring där fler bandvagnar tillförs förbandet samtidigt som antalet lätta fordon reduceras. En organisatorisk förändring där ytterligare en jägarskvadron tillförs organisationen samt att stödresurser omfördelas till lägre ledningsnivåer. Förändringarna påverkar flertalet av de grundläggande förmågorna, där verkan, underrättelse och uthållighet ökar. Därigenom ökar förbandets självständighet och autonoma uppträdande. Förmågan rörlighet ökar i kontexten ödemarksterräng. Däremot minskar förmågan rörlighet om förbandet används i en annan terrängtyp och i ett scenario där förbandet behöver stöd med operativ transport. De påverkade förmågorna medför i nästa steg att flexibiliteten för taktisk nivå generellt ökar sett ur områdena balans, mångfald och redundans inom Meir Finkels stratum om organisatorisk flexibilitet. Den taktiska ledningsnivåns flexibilitet minskar sett till förbandets minskade operativa och stridstekniska rörlighet, vilket kan ses som en följd av det utökade antalet bandvagnar vid förbandet. Sammanfattat utifrån fallstudiens resultat, påverkar en geografisk inriktning av ett markstridsförband flexibiliteten för taktisk nivå mer positivt än negativt.

Det allmänna forskningsfältet om personalomsättning är nyanserat då det påvisar både positiva och negativa konsekvenser av personalomsättning. Samma forskningsfält inom konsultbranschen har däremot alltjämt brist på nyanserad forskning. I stället framställer det personalomsättning som negativt och fokuserar enbart på hur konsultföretag ska arbeta för att behålla anställda. Samtidigt är managementkonsultföretag i behov av numerisk och funktionell flexibilitet, där personalomsättning kan utgöra en del i att uppnå dessa. Även HR-aktiviteter har visat sig vara viktiga för konsultföretags flexibilitet och konkurrenskraft. Frågetecken uppstår därmed kring vilka HRaktiviteter som bidrar till managementkonsultföretagens flexibilitet, samt huruvida personalomsättning i managementkonsultföretag egentligen är så negativt som forskningsfältet i branschen menar. Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för hur personalomsättning påverkar numerisk och funktionell flexibilitet i managementkonsultföretag. För att förstå detta ämnar studien även till att undersöka vilka HR-aktiviteter som bidrar till numerisk respektive funktionell flexibilitet. Detta med en förhoppning om att generera en nyansering till konsultbranschens forskningsfält, som idag inte antar en nyanserad syn på personalomsättning. Studien är en kvalitativ flerfallstudie där empiriskt material har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med partners och chefer från sju managementkonsultföretag i Sverige. Studien tar avstamp i ett hermeneutiskt vetenskapligt synsätt och med en iterativ ansats. Slutligen har den empiriska datan analyserats genom en tematisk analysmetod. Personalomsättning påverkar managementkonsultföretags numeriska och funktionella flexibilitet positivt, då det bland annat möjliggör ett lämpligt antal konsulter med högkvalitativ kompetens i företagens karriärstegar. Numerisk och funktionell flexibilitet påverkas dock även negativt av personalomsättning då det komplicerar för managementkonsultföretagen att möta efterfrågan samt att viktiga nyckelkompetenser går förlorade. Det onyanserade forskningsfältet om personalomsättning i konsultbranschen framställer därmed inte en helt korrekt bild av verkligheten. I stället kan konstateras att det nyanserade allmänna forskningsfältet om personalomsättning är mer applicerbart för denna studie. Slutligen, de HR-aktiviteter som bidrar till numerisk och funktionell flexibilitet i managementkonsultföretag är arbetsgivarvarumärke, rekrytering, utbildning samt exit-hantering. / The general field of research on employee turnover is nuanced as it demonstrates both positive and negative consequences of employee turnover. The same field of research in the consulting industry, on the other hand, still lacks nuanced research. Instead, it presents employee turnover as negative and focuses only on how consulting firms should work to retain employees. At the same time, management consulting firms need numerical and functional flexibility, where employee turnover can be a part of achieving these. HR activities have also proven to be important for consulting firms' flexibility and competitiveness. Question thus arises as to which HR activities contribute to the flexibility of management consulting firms, and whether employee turnover in management consulting firms is as negative as the research field in the industry believes. The purpose of the study is to create a deeper understanding of how employee turnover affects numerical and functional flexibility in management consulting firms. To understand this, the study also aims to investigate which HR activities contribute to numerical and functional flexibility. This with a hope of generating a nuance to the consulting industry's research field, which today does not adopt a nuanced view of employee turnover. The study is a qualitative multiple-case study where empirical material has been collected through semi-structured interviews with partners and managers from seven management consulting firms in Sweden. The study is based on a hermeneutic scientific approach and with an iterative approach. Finally, the empirical data have been analyzed using a thematic analysis method. Employee turnover has a positive effect on management consulting firms' numerical and functional flexibility, as it enables, among other things, a suitable number of consultants with highquality competence in the firms' career ladders. However, numerical and functional flexibility is also negatively affected by employee turnover as it complicates for management consulting firms to meet demand and that important key competencies are lost. The nuanced research field on employee turnover in the consulting industry thus does not present a completely correct picture of reality. Instead, it can be stated that the nuanced general research field on employee turnover is more applicable for this study. Finally, the HR activities that contribute to numerical and functional flexibility in management consulting firms are employer branding, recruitment, training and exit management.