FOMO, förkortning för ”Fear of missing out” är ett fenomen som idag används av företag i marknadsföringssyfte eftersom FOMO är en känsla som kan öka chanserna att en konsument köper deras produkter eller tjänster. Företagen vill alltså skapa en rädsla att gå miste om deras produkt eller tjänst. Uppsatsen syfte är att undersöka hur användningen av kommersiell FOMO i marknadsföring av spel kan påverka spelande med pengar hos individer. Spelande med pengar är ett aktuellt och ständigt problem i vårt samhälle eftersom det resulterar i spelmissbruk och skulder hos individer i stor utsträckning. Kommersiell FOMO och dess effekt på just spelande med pengar är därför ett viktigt bidrag till forskningen, speciellt eftersom ingen annan studie på FOMO-marknadsföring och dess påverkan till spel med pengar finns.  För att ta reda på hur det påverkar individers spelande så används ett scenario av FOMO-marknadsföring till spel från verkligheten. Alla i urvalet i studien har varit med om scenariot och genom en intervjustudie så tas tankar, känslor och reaktioner från de som varit med om scenariot upp. Dessa tankar, känslor och reaktioner transkriberades och sedan analyserades i studien för att ge underlag för slutsatser på ämnet.  Det resulterade i underlag för att ta flera slutsatser om FOMO-marknadsföring till spel och dess påverkan på individers spelande. De viktigaste slutsatserna som tas är att FOMO-marknadsföring till spel kan leda till att vissa individer endast kommer spela spelet som marknadsförs på grund av att de känner FOMO till spelet samt att individer som börjar spela kan känna att det är känslomässigt för jobbigt att gå ur spelet. Viktigt att påpeka är att slutsatserna som tas inte visar på det vanligaste resultatet. Ordet kan används för att beskriva slutsatserna som tas eftersom slutsatserna visar mer av hur FOMO-marknadsföringen funkar när den har större effekt på individen.

Utvecklingen av sociala och digitala medier har möjliggjort en förenklad kommunikation konsumenter emellan. Detta har kommit att ha en betydande roll för organisationers överlevnad. Med utgångspunkt i The Conference, en icke vinstdrivande organisation belägen i Malmö, syftar denna studie till att ur en organisatorisk synvinkel undersöka vad som motiverar och engagerar individer att vara delaktiga inom sociala och digitala medier. Målet är vidare att omvandla detta till riktlinjer som kan överföras till andra liknande organisationer. The Conference arbete med sociala och digitala medier studeras genom innehållsanalyser, observationer inom organisationen och kvalitativa intervjuer med Vd:n samt kommunikatören för The Conference. Studien redogör för exempel samt strategier och attityder som präglar organisationens arbete med sociala och digitala medier. Den tydliggör exempelvis att The Conference följer de rekommenderade tillvägagångsätt som presenteras i teorin, för uppmuntrandet av delaktighet på sociala och digitala medier. Utöver detta arbetar The Conference kontinuerligt med att finna nya metoder som uppmuntrar deras målgrupper att vara mer aktiva inom de olika medierna. Istället för att fokusera på hur målgrupperna uppfattar The Conference, försöker de skapa en förståelse för hur målgrupperna uppfattar sig själva i förhållande till The Conference. För att tillgodose behoven hos de olika målgrupperna och lättare kunna anpassa sina strategier, används ett flertal olika digitala och sociala kanaler. En del av dessa är mindre säljande och uppmanar istället till interaktivitet från konsumenterna själva. Detta ger The Conference en indikation på vad som uppskattas av målgrupperna. Genom att skapa en känsla av delaktighet och ägandeskap för The Conference uppnås FoMO. Vilket bland annat görs genom att låta organisationen genomsyras av transparens. The Conference hade troligtvis kunnat förbättra sitt arbete ytterligare genom att tydliggöra sina riktlinjer för hur engagemang bör mätas och värderas på de olika medierna. / The development of social and digital media has enabled and simplified the communication between consumers, and this form of communication heavily affects organizations. Therefore, this study aimed to examine what motivates and engages individuals to participate in social and digital media, by investigating The Conference, a non-profit organization located in Malmö. Furthermore, the study aimed to provide guidelines that can be applied to similar organizations. The Conference’s way of working with social and digital media is studied through a content analysis, observations within the organization, and interviews with the CEO and communication manager. The study describes examples, strategies and attitudes that characterize the organization´s work with social and digital media. The results reveal that The Conference follows the approach for the encouragement of participation in social and digital media that is recommended in the theory. The results further show that The Conference continuously tries to find new methods that engage their audiences to participate in various media. It is indicated that the organization tries to create an understanding of how the audiences perceive themselves in relation to The Conference, instead of focusing on how audiences perceive The Conference itself. Further the organization uses a variety of digital and social channels in order to satisfy the needs of different target groups. While some channels are used with the objective to sell, other is used with the objective to create interaction between consumers. By creating a sense of participation and ownership for The Conference among consumers, the phenomenon of Fear of Missing Out is achieved, facilitated by the organization’s high level of transparency. The Conference might be able to improve their work by clarifying its guidelines regarding the measurement and evaluation of the level of engagement in various media.

With the increasing trust and power of influencers on social media, more research and information are needed on how influencers affect the emotions of their followers. The climate that exists on social media today contributes to calls for unsustainable consumption, which is something that influencers in particular contribute to. This phenomenon is something that requires knowledge, especially in the perspective where people's emotions are analyzed. This study will therefore study how FOMO (Fear Of Missing Out) is experienced on Instagram, from a consumption perspective among young women. The study also aims to investigate how impulsive consumption is triggered by FOMO created by influencers on Instagram. This is relevant as the concept of impulsive consumption creates an unsustainable consumer society. Since, according to previous research, influencers have a great impact on young social media users, this study also seeks to understand which specific characteristics have the greatest impact on purchase decisions. The empirical material has been collected through eight qualitative interviews that have been analyzed using the analysis strategy of thematization. The analysis has answered the three research questions set for the study: • How do young female social media users relate to the potential relationship between FOMO and impulsive buying decisions? • What emotions are created in young female social media users during impulsive consumption on Instagram? • What specific characteristics of influencers do young female social media users perceive as triggers for impulsive buying? The results of this paper shown that FOMO is a problem linked to consumption on social media. However, there is no established sense of fear but rather a sense of shame. Thus, the concept of SOMO (Shame Of Missing Out) is proposed in the study's discussion as the concept could be relevant for further studies. The study has also concluded that influencers affect the behavior of friendship circles, which means that people who do not follow influencers are also affected by their behavior in consumption. There are differing opinions about which character traits of influencers are seen as triggers for impulsive consumption. It appears from the collected empirical data that down-to-earth character traits are effective, but also character traits that show a luxurious lifestyle. This study has shown that there is an established problem regarding FOMO, consumption and influencers that needs attention. However, more research is needed to be able to draw more reliable conclusions on the subject / I takt med influencers ökade förtroende och makt på sociala medier krävs det mer forskning och information hur influencers påverkar deras följares känslor. Klimatet som finns på sociala medier idag bidrar till uppmaningar om ohållbar konsumtion, detta är något som främst influencers bidrar till. Detta fenomen är något som kräver kunskap framför allt i perspektivet där människors känslor analyseras. Denna studie kommer därmed att studera hur FOMO (Fear Of Missing Out) upplevs på Instagram, ur ett konsumtionsperspektiv hos unga kvinnor. Studien ämnar även att undersöka hur impulsiv konsumtion triggas av FOMO som skapas av influencers på Instagram. Detta är relevant då impulsiv konsumtion skapar ett ohållbart konsumtionssamhälle. Eftersom influencers enligt tidigare forskning har stor påverkan på unga sociala medieanvändare söker denna studie även att förstå vilka specifika karaktärsdrag som har störst påverkan på köpbeslut. Det empiriska materialet har samlats in genom åtta kvalitativa intervjuer som har analyserats utifrån analysstrategin tematisering. Analysen har besvarat de tre ställda forskningsfrågorna för studien: • Hur förhåller sig unga kvinnliga sociala medieanvändare till den potentiella relationen mellan FOMO och impulsiva köpbeslut? • Vilka känslor skapas hos unga kvinnliga sociala medieanvändare vid impulsiv konsumtion på Instagram? • Vilka specifika karaktärsdrag hos influencers upplever unga kvinnliga sociala medieanvändare är triggande för att handla impulsivt? Resultatet i denna uppsats visar att FOMO är ett problem kopplat till konsumtion på sociala medier. Däremot framkommer det inte en konstaterad känsla av rädsla utan snarare en känsla av skam. Därmed föreslås begreppet SOMO (Shame Of Missing Out) i studiens diskussion då begreppet skulle kunna vara relevant för fortsatta studier. Studien har även kommit fram till att influencers påverkar vänskapskretsars beteenden, vilket gör att personer som inte följer influencers likväl påverkas av deras beteenden inom konsumtion. Det finns spridda åsikter kring vilka karaktärsdrag hos influencers som ses som triggande för impulsiv konsumtion. Det framkommer från den insamlade empirin att jordnära karaktärsdrag är effektiva, men även karaktärsdrag som visar på en lyxig livsstil. Denna studie har visat att det finns ett konstaterat problem angående FOMO, konsumtion och influencers som behöver uppmärksammas. Det krävs däremot mer forskning för att kunna dra säkrare slutsatser kring ämnet.

The current study employs a regional sample in order to investigate the phenomenon of fear-of-missing-out (FoMO), the awareness associated with the fear that other individuals are having a more pleasurable experience that one is not a part of. The current study uniquely examines the role that FoMO plays in viewing patterns associated with news content on social media interfaces. The 10-item scale created by Przybylski, Myrayama, DeHaan, and Gladwell in 2013 was used as a basis to discover the degree of FoMO participants experience while online, while other questions of the survey serve to collect data about participants sociodemographic's, engagement with soft and hard news content, and overall social media usage. (Przybylski, Myrayama, DeHaan, Gladwell 2013). The objective is to demonstrate the influential effects that FoMO poses on media consumer viewing patterns and behaviors.

Music videos invite the viewer to an enhanced experience of a song, and by combining it with360°, a new dimension of immersion emerges. However, a new wave of complex narrativeand user interface unfolds when intertwining 360° and the contemporary way of telling storiesin music videos.This thesis used an experimental mixed method research design, focusing on collecting,analyzing, and mixing both quantitative and qualitative data in a series of studies. A surveywas first conducted to get an overview of consensus with respect to music videos, VR, and360°. The majority of the respondents had tried VR and 40% of stated that they felt immersedwhile trying it. Around 18% argued it was experience-dependent and 42% did not feelimmersed at all. The survey was followed by experiments showing two 360° music videoswith different storytelling techniques. After the participants had seen the videos, theydiscussed the experience in focus groups in a semi-structured interview. The results were thencoded and benchmarked with theory, which led to the rise of six key 360° storytellingguidelines.All three focus groups concluded 360° music videos enable a deeper level of immersion.However, when combining novelty and a sometimes overwhelming visual experience, 360°music videos can distract the audience if not told right. The guidelines discuss the purpose ofa music video, how the technology affects the experience, if the medium is passive or active,and how different types of interaction can be used as a storytelling mean. They also discussways to pedagogically intertwine audio and visuals. Additionally, the guidelines includediscussions of how different cues and POV’s can be utilized to ensure that the filmmakers andviewers experiences are somewhat aligned, they also tackle the fear of missing out, andfinally compare 360° and traditional music videos.Conclusively, the research shows that storytelling in a 360° sphere will entail a journey oftrial and error, and that the audience have scattered preferences of what different narrativestyles they find work and do not.

Aim: The study will try to depict the current state of social capital in relation to fear of missing out and screentime hours on smartphone activities. Does the most frequently used social contexts create bridging capital but not enough bonding capital? The aim is to contribute to a larger understanding of what drives a sense of inclusion by different social capital within different social contexts. The study will investigate if there is a relationship between social capital, fear of missing out and what we spend our time on together with our smartphone by measuring screentime on the five largest social networking sites (Facebook, Instagram, Snapchat, TikTok, YouTube).  Method: This study has been conducted with a quantitative approach of using an electronic survey. The sample investigated was Generation Z, defined as people born between 1997 and 2004.  Previous theory and prior research have been analyzed as the basis for this work and then implemented into a survey for data collection. The survey was made in the tool Survey and report. Requests for participation was made via a convenience sample in geographical proximity to Karlstad University.  The survey was mainly distributed with QR-codes placed on different locations throughout Karlstad University. The results of the survey have been processed and analyzed through the statistical analysis program SPSS.   Result & Conclusions: The results of this study conclude that there is a significant correlation between FOMO and bridging social capital in this sample. The driving factors behind this correlation can only partly be explained by the results from the survey. With non-valid questions regarding hours together with a slight skewness in the sample, it is not possible to generalize these results to the population. The result of this study can however be seen as a significant result in a specific group that could inspire to more in-depth research on a greater scale. Suggestions for future research: The correlation in this study explains about 20% of the variation of FOMO by bridging capital and wise versa, leaving 80% unexplored. Future research can be carried out using the same theory for social capital but develop this future with additional theories for e.g., social context.  If future research investigated a broader sample of generation Z, it would also be interesting to compare them to other target groups (e.g., generation X or Y), examining differences between and within these groups.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att få en inblick i hur omfattande smartphoneanvändning var bland människor och hur denna användning samvarierade med den mentala hälsan. En annan del av syftet var att se om ett beteendemönster kunde ändras hos smartphoneanvändarna och på så vis ändra den mentala hälsan. För att uppnå syftet ställdes två frågeställningar: (1) Finns det något samband mellan grad av smartphoneberoende och upplevd psykisk hälsa? (2) Kan en kortare tids intervention där man begränsar användandet av smartphone hos deltagarna påverka deras subjektiva psykiska välmående? Metod För att få en inblick i hur utbrett smartphoneberoendet är i dagsläget och om det påverkar den subjektiva psykiska hälsan valdes enkät som metod eftersom det var tidseffektivt och gav ett brett urval. För att kunna skapa en beteendeförändring så behövdes en aktiv interaktion med respondenterna, därför kom beslutet att utföra en intervention. Interventionen gick ut på att deltagarna under sex dagar skulle reducera sitt mobilanvändande i största mån möjligt för att se om deras mentala hälsa kunde påverkas. Urvalet bestod av 76 kvinnor och 56 män med en medelålder på 25 år. Resultat Enligt korrelationsanalysen fanns ett svagt samband r = - 0,218 mellan mental hälsa och smartphoneberoende som var statistiskt signifikant (p = 0.013). Analys av enkätdata visade en stor grupp som klassades som smartphoneberoende = 48.2% och 51.8% som ej smartphoneberoende. Detta visade att fler personer är mobilberoende i detta urval än vad andra studier hittat. Interventionen bortgick på grund av ett stort bortfall. Slutsats Resultatet visade på ett svagt negativt samband mellan mental hälsa och smartphoneberoende. Kausalitetssamband klargjordes inte och vidare forskning krävs på ämnet för att i framtiden kunna urskilja om en mental ohälsa leder till mer smartphoneanvändande eller om mycket smartphoneanvändning leder till mental ohälsa i sig. / Abstract Purpose and objective The purpose of this study was to survey the use of mobile phones amongst people and how it coincides with mental health. We also wanted to investigate whether or not we could create a behavioral change amongst the mobile phone users and thereby see if it affected their mental health. To achieve this objective we emanated from two questions: (1) Is there a relationship between Smartphone addiction and subjective mental health? (2) Can a short intervention, where you decrease the time spent on smartphones amongst users improve their subjective well-being? Method To get an insight in how widespread the use of mobile phones is and if it affects subjective well-being we chose to collect data through surveys because it was time effective and gave a wide group of people. To be able to create a behavioral change we concluded we had to actively interact with the respondents, so we chose to perform an intervention. During the intervention the participants would reduce their mobile phone usage to the greatest extent possible to see if their mental health could be improved. Result According to the correlation analysis, there is a weak relationship r = - 0,218 between mental health and smartphone addiction which is statistically significant (p=0.013). Analysis of survey data showed a large group classified as smartphone addicted = 48.2% and 51.8% as non-smartphone addicted. This shows that more people are smartphone addicted in this study than other studies have found. The intervention failed due to many dropouts. Conclusions The result showed a weak negative correlation between mental health and smartphone addiction. Causal correlation was not clarified and further research is required on the subject in order to determine whether mental health issues leads to more smartphone usage or if a lot of smartphone usage leads to mental health issues by itself.