Introduction: Digital development has caused major changes in how people communicate and interact with each other in the last decades, not least thanks to social media. Social media has become an important element explaining the development of new behaviors in humans by highlighting the active choice of living their lives online or offline. Aim: The study aims at analyzing the diagnosis of fatigue syndrome by means of qualitative interviews with Fear of Missing Out. Method:   The   study   uses    a   qualitative   research   method   with                 emphasis                 on interviews. Results: The result is structured three identified themes: Instagram and Facebook usage, The image of itself on Instagram and Facebook, as well as positive and negative feelings with Instagram and Facebook. Conclusion: The study concludes that the negative effects of social media use are largely linked to FoMO and the pursuit of self-realization. Fatigue syndrome and mental illness go hand in hand with the demand for constant digital presence and the dream of "succeeding".

From the viewpoint of Self-Determination Theory, this study evaluated theoretically competing models examining the relationships among one’s fear of missing out (FOMO) and multiple indicators of relatedness (satisfaction and frustration) with well-being (life satisfaction) and ill-being (depression) among a sample of emerging adults. The first model conceptualized that higher levels of FOMO would be related to higher levels of depressive symptomology and lower levels of life satisfaction, and that relationship would be mediated by relatedness satisfaction and frustration. Alternatively, the second model conceptualized that relatedness satisfaction would serve as a moderator of the relationship between FOMO and depressive symptomology and life satisfaction. Model 1 results indicated that an individual’s FOMO was associated with lower relatedness satisfaction and higher relatedness frustration, and, in turn, both forms of relatedness were significantly associated with perceptions of life satisfaction and depression. Model 2 results also indicated that one’s relatedness satisfaction or frustration did not serve as a moderator between the relationship of FOMO and well-being or ill-being. Discussion of the importance of relationship attachments, as well as clinical implications, will be included.

This thesis forms, in the first instance, a critical examination of labor in relation to the notion of self-realization following Hegelian and Marxian philosophy and their theories of action. In the second instance, it is a preliminary study of the concept of fomo (fear of missing out), which will be explored in more detail in the PhD based on the MA. In the first section, a critique of Andreas Reckwitz's and Hartmut Rosa's notions of self-realization is used to present the common view and contemporary engagements with said notion as relevant but insufficient. Both authors act as a proxy for a deficiency that turns out to be an all too great distance from metaphysical and historical-materialist positions and considerations regarding such notion as that of self-realization. Thus, in the main part, not only an attempt is made, by means of a renaissance of Hegelian and Marxian reflections on the concept of self-realization, to plausibilize and remedy this deficiency; moreover, by virtue of a detailed exegesis of their theories of action and examination of their categories, it is pointed out, above all, that Hegelian and Marxian philosophy intends the complete abolition of self-preservation (d. i. alienated and natural labor) and elevation into self-realization, even if both thinkers use the...

Sociala medier används dagligen av de flesta ungdomar, med både positiv och negativ inverkan på den psykiska hälsan. Dessa plattformar ger möjlighet att kommunicera med andra och kan vara en plats för att utforska sin identitet, samtidigt kan det vara en utsatt plats med risk för bland annat nätmobbning. Den psykiska ohälsan hos ungdomar ökar, likaså deras användning av sociala medier. Syftet med denna studie var att beskriva sociala mediers inverkan på ungdomars psykiska hälsa. Studien är en litteraturstudie som bygger på tidigare forskning inom området och utgår från Fribergs beskrivning av en litteraturöversikt. Resultatet visar att det finns en vilja hos ungdomar att hålla sig aktiva på sociala medier för att inte gå miste om vad som sker där då det är en viktig del av deras sociala tillvaro. Det är även en plats som kan bidra till gemenskap, stöd och stärkta vänskapsrelationer. Aktiviteten på plattformarna kan dessutom ge upphov till känslor som ångest, nedsatt självbild och depression och både aktivitet och inaktivitet kan påverka sömnen negativt. Resultatet påvisar en önskan hos ungdomar att få bekräftelse och bli stärkta av andra för att höja självkänslan, vilket sociala medier kan bidra till. Plattformarna kan vara ett hot mot den psykiska hälsan, bland annat på grund av att de skapar en miljö där nätmobbning enkelt kan ta plats och ständigt närvara. För att förebygga ohälsa och främja välbefinnande hos kommande generationer anser författarna att forskning och därmed ökad kunskap inom detta område behövs.

I dag kan man konstatera att mobiltelefonen är en given ägodel för nästa alla människor. I denna studie har vi undersökt hur mobiltelefonen har blivit en del av det sociala spelet och förväntningarna på att alltid vara tillgänglig. Detta har vi undersökt med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning, genom teoretiska underlag såsom uses and gratifications-modellen och symbolisk interaktion. Det var 70 personer som deltog i undersökningen och resultatet visar att majoriteten av respondenterna anser att det är viktigt att vara tillgänglig via mobiltelefonen så att andra individer har möjlighet att nå dem. Resultatet i studien visar även ett tydligt mönster på hur det finns en förväntan på att andra människor ska vara tillgänglig via mobiltelefonen om man själv är det. All den tid och tillgänglighet som förväntas av varandra via mobiltelefonen, skapar också oro när en vän eller familjemedlem inte är tillgänglig när hen förväntas vara det. Slutsatsen vi har kommit fram till för studien är att majoriteten tycker att den största fördelen med att vara tillgänglig är för att man alltid är nåbar för andra om det skulle hända något. Men samtidigt känner man en stress över att alltid vara nåbar och hur det försvårar avkoppling när mobiltelefonen alltid finns intill en.

Studien har utformats från intresset av ett relativt nytt och omtalat fenomen “fear of missing out”, benämnt FoMo. Direkt översatt betyder det rädslan att missa, vilket ofta beskrivs som ett psykologiskt fenomen. Studien har en hermeneutisk ansats och syftar till att förmedla en förståelse av FoMo i relation till sociala aspekter med en socialpsykologisk utgångspunkt. Urvalet består av tio intervjudeltagare i åldern 18–32 år med erfarenhet av upplevd FoMo. Deltagarna har intervjuats om sin upplevelse av FoMo, där de fått tala fritt om fenomenet. Studiens teoretiska referensram bygger på teorier om identitetsutveckling i relation till omvärlden och individens frihet att handla utifrån en kombination av existentialism och symbolisk interaktionism. Resultatet är en tolkning av insamlad data som utformats med stöd av förförståelse, tidigare forskning och den teoretiska referensramen. FoMo handlar om en oro för framtiden. Oron grundar sig i individuella faktorer som är betydande för identitetsutveckling men även sociala faktorer som gemenskap. Att missa en social händelse i sig är inte avgörande för upplevelsen av FoMo utan snarare rädslan för att missa de erfarenheter som händelsen kan leda till. De val vi ständigt måste ta i vardagen har stor betydelse för individen och kan vara avgörande för individens existens.

Denna studie har för avsikt att undersöka hur frånkoppling av sociala medier upplevs påverka vänskapsrelationer och kommunikationsmöjligheter. Studien genomförs med en kvalitativ forskningsansats med etnografi som metod. Vårt teoretiska ramverk innefattar nätverkssamhället, virtuella gemenskaper, social tillhörighet, ensamhet, ständig tillgänglighet samt frånkoppling. Studien utgår ifrån sju deltagare som under en veckas tid frånkopplar sig från sociala medier. Resultat bygger på empiri utifrån en förstudie i form av ett formulär för att kartlägga deltagarnas medievanor, en fältdagbok som skrivs dagligen under frånkopplade veckan samt kompletterande semistrukturerade intervjuer för att erhålla ett fylligare material. Studiens resultat pekar på mycket olika upplevelser av frånkoppling. Känslor som lättnad, befrielse, ensamhet och en rädsla av att gå miste om något är ett litet utdrag ur deltagarnas beskrivning av hur deras frånkoppling upplevs. Deltagarna anser inte att deras relationer påverkas av endast en veckas frånkoppling. Dock poängterar de att det hade fått påföljder om frånkopplingen gällde under en längre tidsperiod. / This study intends to investigate how disconnection from social media is perceived to affect relationships between friends and opportunities for communication. The study is conducted with a qualitative study approach with ethnography as a method. Our theoretical framework includes the network society, virtual communities, social belonging, loneliness, constant availability and disconnection. The study is based on seven participants who, during a week's time, disconnect from social media. Results are based on empirical data from a pilot study in the shape of a form for mapping the participants' media habits, followed by a field diary which is written daily during the disconnected week, and supplementary semi-structured interviews to obtain a fuller material. The study's results point to very different experiences of disconnection. Feelings such as relief, freedom, loneliness and a fear of missing out, are a small excerpt from the participants' description of how their disconnection is experienced. Participants do not believe that their relationships are affected by only one week of disconnection. However, they point out that the outcome had been affected differently if the disconnection applied for a longer period of time.

Flera tidigare studier som baserats på självskattning har visat på ett samband mellan användning av sociala medier och minskat välmående. När användningen däremot mättes på ett mer objektivt sätt i en nyligen genomförd studie återfanns inga sådana samband. Grundat i detta ämnar den här studien att fortsatt pröva om det finns ett samband mellan tid som spenderas på sociala medier och minskat välmående i form av Fear of Missing Out, låg självkänsla, ångest och depression. Studien undersöker även huruvida en begränsning i användande skulle kunna leda till ett ökat välmående för användaren. Empirin utgörs av en kvantitativ webbenkät med 99 respondenter där sambandet mellan tid på sociala medier och psykisk ohälsa undersökts. Därtill genomfördes ett experiment med 10 studenter varigenom experimentgruppens användning av sociala medier halverades under en veckas tid. Studien fann inget samband av statistisk signifikans mellan tid på Facebook, Messenger, Instagram och Snapchat och de undersökta variablerna. Däremot kunde en signifikant minskning i upplevd FoMO och ångest i experimentgruppen påvisas, jämfört med värdena i början av experimentet. Detta talar för att en begränsning i användandet av sociala medier kan leda till ökat välmående i form av minskad FoMO och ångest. Däremot identifierades ingen skillnad i självkänsla och depression. / In previous studies, self-reported social media usage have been found to correlate positively with reductions in well-being for the user. However, in a new study based on objective data on the usage no such correlation was found. Based on this, the present study aims to further examine whether a correlation exists between time spent on social media and a reduction in well-being in terms of lower self-esteem and higher levels of Fear of Missing Out, anxiety and depression. The study also aims to examine whether limiting the time spent on social media can lead to an increase in well-being for the user. The empirical data consists of a quantitative web survey with 99 respondents, examining the connection between time on social media and mental health problems. In addition, an experiment was conducted with 10 students in which the participants' usage of social media was reduced by half for a week's time. No correlation of statistical significance was found between time on Facebook, Messenger, Instagram and Snapchat and the examined variables. However, the results from the experiment showed a significant decrease in perceived FoMO and anxiety in the experimental group. This suggests that limiting social media use can lead to increased well-being in the form of reduced FoMO and anxiety. No difference in self-esteem and depression was identified.

No description available.

I dagens digitala medielandskap har konsumenter större tillgänglighet till konsumtion av mode, på både gott och ont. Relationen mellan känslor och konsumtion av mode är i en ständig rörelse, där känslorna förändras genom processen. Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med ökad förståelse för de känslor som uppkommer innan, under och efter konsumtion av mode online. Genom denna studie kommer vi också bidra med en ökad förståelse för hur konsumtion påverkar samt påverkas av det emotionella måendet och den roll som marknadsföring har i relation till känslo aspekten. Studiens resultat lyfts fram med hjälp av Eva Illouz sociologiska syn på känslor i relation till konsumtion samt teorierna The peanut butter theory, Shopping as a sacrifice samt FOMO. Studien visar på att känslor påverkar samt påverkas av konsumtion av mode online. Känslorna påverkas av faktorer som ekonomi, självkänsla, sociala förväntningar och normer. Studien visar att känslor spelar en central roll i konsumtion av mode online. Denna studie bidrar med ökad förståelse av hur känslor både påverkar samt påverkas av konsumtion av mode online.