Syfte: Syftet med studien var att ta reda på faktorer som motiverar de anställda på högskolan till hälsofrämjande beteendeförändring, då i huvudsak ökad fysisk aktivitet, samt att studera erfarenheter och upplevelser kring interventionsprojektet. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med fem stycken semistrukturerade interjuver bland de anställda på högskolan. Informanterna var i åldrarna 44-56 år. Resultatet bearbetades genom en innehållsanalys med en fenomenologisk utgångspunkt. Resultat: Alla informanter anser att interventionsprojektet är ett bra initiativ för att få de anställda mer fysiskt aktiva. Det hinder alla har mer eller mindre är brist på tid och då relaterad till livspusslet; att både hinna med arbetsuppgifter och familjeliv. Dessa faktorer tar upp tiden från den fysiska aktiviteten. Träningen utesluts därmed ibland för att hinna med arbetsuppgifter och de ansvarsuppgifter informanterna har som föräldrar. Slutsats: Alla informanter hade en positiv attityd till interventionsprojektet och användandet av pulsklockan som verktyg. De uttryckte att projektet ger en möjlighet för en person att kunna förändra sin livsstil. De hinder som fanns bland alla informanter var tidsbristen på grund av familjeliv och/eller arbete. Studien skulle eventuellt kunna stärkas med en frekvent uppföljning. Det bidrar till att det skapas en dialog mellan handledaren och deltagaren. Dialogen kan resultera i ökad medvetenhet om ens egen beteendeprocess samt en ökad motivation till att förändra sin livsstil. Den kan möjligen också påverka deltagandet i studien, dvs att fler väljer att stanna kvar. / Objective: The aim of this study was to find out the factors that motivate the employees at the University to health behavior change, substantially regarding physical activity, and study the experiences and perceptions surrounding the intervention project. Method: The study used a qualitative method where five semi-structured interviews were accomplished at the University. The informants were aged 44-56 years. The data was processed through content analysis on a phenomenological basis. Results: All informants consider that the intervention project is a good initiative to get employees more physically active. The obstacle all have more or less is lack of time and then related to the life puzzle; to both keep up with work and family life. These factors take up the time of the physical activity, this means that the training sometimes was omitted in order to fill the duties and responsibilities of the informants that they have as parents. Conclusion: All respondents had a positive attitude to intervention projects and the use of pulse watch as a tool. They expressed that the project contributes to a chance for a person to change her/his lifestyle. The barriers that existed among all respondents was the lack of time due to family and / or work. The study could possibly be strengthened by frequent monitoring. It contributes to the creation of a dialogue between the supervisor and the student. This dialogue could result in an increased awareness of one's own behavioral processes, and an increased motivation to change one´s lifestyle. It could possibly also affect the participation in the study, i.e. more people choose to stay.

<p>Introduction: Elderly people have much to gain when it comes to physical activity andresistance training. Ageing is a process that every human being has to go through. The mostimportant physical attributes changes, when it comes to handle everyday life and ailment thatusually occurs in the later stages of life. Physical activity and resistance training may help thecommon problem among the elderly, when it comes to cope with issues of pain and strenuouseveryday life that occurs under this ailment. Objective: To identify a senior citizen´sperception about physical activity and attitudes about resistance training. Design: A surveystudy. Setting: Gävle, Sweden. Method: A questionnaire was created with questions toidentify senior citizens perception and behaving patterns concerning physical activity. Theirattitudes about resistance training were also taken into consideration. With senior citizens inthis study, we refer to people in the ages of 65-80. A number of 40 questionnaires were passedout to senior citizens. Among these, 22 copies were taken into the study and processedthrough SPSS, a statistics program. Result: The participants believed that physical activity intheir youth had a major influence on the attitudes of engaging in activities as a senior. Amongthe people that were included in the study, 86% believed that they had been given very littleinformation about resistance-training, and the health benefits it generates for the elderly.Conclusions: There was a significant correlation between the physical activity among theelders today and how active they were in their earlier life. The most common activities amongthe participants were activities where other people were involved either as competitors or inthe same group exercise. Few of the participants answered resistance training as a commonphysical activity in their life. The perception about resistance training was divided into twosides, either the participants had a negative attitude about resistance training or they werepositive or unsure what to answer.Keywords: PhysicalIntroduction: Elderly people have much to gain when it comes to physical activity andresistance training. Ageing is a process that every human being has to go through. The mostimportant physical attributes changes, when it comes to handle everyday life and ailment thatusually occurs in the later stages of life. Physical activity and resistance training may help thecommon problem among the elderly, when it comes to cope with issues of pain and strenuouseveryday life that occurs under this ailment. Objective: To identify a senior citizen´sperception about physical activity and attitudes about resistance training. Design: A surveystudy. Setting: Gävle, Sweden. Method: A questionnaire was created with questions toidentify senior citizens perception and behaving patterns concerning physical activity. Theirattitudes about resistance training were also taken into consideration. With senior citizens inthis study, we refer to people in the ages of 65-80. A number of 40 questionnaires were passedout to senior citizens. Among these, 22 copies were taken into the study and processedthrough SPSS, a statistics program. Result: The participants believed that physical activity intheir youth had a major influence on the attitudes of engaging in activities as a senior. Amongthe people that were included in the study, 86% believed that they had been given very littleinformation about resistance-training, and the health benefits it generates for the elderly.Conclusions: There was a significant correlation between the physical activity among theelders today and how active they were in their earlier life. The most common activities amongthe participants were activities where other people were involved either as competitors or inthe same group exercise. Few of the participants answered resistance training as a commonphysical activity in their life. The perception about resistance training was divided into twosides, either the participants had a negative attitude about resistance training or they werepositive or unsure what to answer.Keywords: Physical</p>

<p>Syftet med kartläggningsstudien är att undersöka om frivilligorganisationerna, som endast beviljades projektpengar för alkohol- och drogförebyggande arbete under åren 2003-2004, har fortsatt med projekten efter projekttidens slut, hur eventuella fortsatta projekt finansieras nu samt om projektledarna finns kvar i verksamheten. För att uppnå detta syfte valdes en deskriptiv, kvantitativ forskningsmetod. Kartläggningsfrågor i enkätform skickades via e-post ut till intervjupersoner inom de aktuella frivilligorganisationerna.</p><p>Av tio svarande frivilligorganisationer uppgav åtta stycken att projektverksamheten än idag drivs i någon form. Projektverksamheterna finansieras idag med bidrag, inkomster från aktiviteter utförda av den egna verksamheten, samt pengar från den egna frivilligorganisationen. Arbetet drivs också helt ideellt eller finansieras genom att organisationen tar betalt för de tjänster som utförs. Alla projektledarna finns idag kvar inom frivilligorganisationerna.</p><p>Syftet med fördjupningsstudien är att undersöka vad frivilligorganisationerna förmedlar att projektpengarna fört med sig till, och haft för betydelse för deras alkohol- och drogförebyggande arbete, samt om de upplever att deltagandet bidragit med något till deras alkohol- och drogförebyggande arbete på längre sikt. Syftet är också att undersöka vad som anses ha gjort en fortsättning av projektverksamheten möjlig samt uppfattningen om denna typ av finansiering. För att uppnå studiens syfte valdes att göra kvalitativa intervjuer. Telefonintervjuer genomfördes med sju respondenter.</p><p>Projektsatsningen uppgavs ha haft positiv påverkan på det samarbete som frivilligorganisationerna hade med andra aktörer, på samma sätt som på utbytet av erfarenheter med andra frivilligorganisationer. Kunskap ansågs vara en komponent som tillförts frivilligorganisationerna under projektsatsningen, genom utbyte av erfarenhet med andra organisationer. Nya metoder kunde prövas och möjligheten att kunna nå ut till fler med frivilligorganisationens alkohol- och drogförebyggande arbete upplevdes. Pengarna uppgavs praktiskt ha underlättat arbetet, och ha medfört en större frihet att kunna planera. Negativa sidor som uppgavs med projektfinansieringen var svårigheter med kontinuitet och planering, i och med korta finansieringsperioder, samt risken att arbetet ständigt befinner sig i en inledande fas utan att på allvar starta upp. Engagemang från medlemmar och ungdomarna som verksamheten riktar sig mot uppgavs vara faktorer som gjort att frivilligorganisationernas alkohol- och drogförebyggande arbete kunnat fortsätta. Fortsatt hjälp med finansieringen och det faktum att tjänsterna som utförs är avgiftsbelagda var andra faktorer, tillsammans med vikten av att besitta en förmåga att kunna utföra arbetet trots att mängden resurser varierar.</p> / <p>The aim of the first part of this study, the survey study, was to examine whether the voluntary organizations, that was granted project funds for alcohol and drug prevention work during the years of 2003-2004, have continued with the projects after the end of the project period, how the projects that have continued are financed and if the project leaders remain in the project activity. To achieve this aim a descriptive quantitative research method was chosen. Survey questions were sent by e-mail to respondents within the voluntary organizations in question.</p><p>Eight out of ten respondents answered that the project activity still remains to some extend. The project activities are financed with subsidies, incomes from the project activity and with money from the voluntary organization itself. The work is also non-profit or financed by the incomes from services that the voluntary organization offers. All the project leaders still remain in the voluntary organizations.</p><p>The aim of the other part of this study was to examine what the voluntary organisations mediate that the project fund has contributed to, and has meant to their alcohol and drug prevention work, and also if they experience that the participation has contributed with anything to their alcohol and drug prevention work in a long term. The aim was also to examine what is thought to have enabled a continuation of the project activity and what the respondents think about this kind of financing. To achieve this aim qualitative interview were chosen as method. Telephone interviews were carried out on seven respondents.</p><p>The project participation was mediated to have had a positive influence on the cooperation that the voluntary organizations had with other actors in the society, as on the exchange of experiences with other voluntary organizations. Knowledge was one component that was mediated to have contributed to the organization by this exchange. The possibility to try new methods, for the alcohol and drug prevention work, was given as the possibility to reach out to more people. The money was felt to have facilitated the work in a practical way and to have resulted in a bigger freedom to plan for the activities. Negative sides of the project funding, with short project periods, was the difficulties to achieve continuity and to plan, as the risk that the work always is in a state of preparation and never really starts. Involvement in the project activities from the members, and from the adolescents that the project activities were aimed for, were factors that were thought to have enabled the continuation of the alcohol and drug prevention work. Continued financing help and the fact that the services offered are charged were other factors, as the organizations to have the ability to be able to perform the activities although the amount of money vary.</p>

<p>I Sverige har Systembolaget försäljningsmonopol på alkoholhaltiga drycker över 3,5</p><p>procent, vilket gör att dessa drycker endast finns tillgängliga under Systembolagets</p><p>öppnande samt att tillgängligheten är begränsad till ungdomar under 20 år till följd av</p><p>åldersgränsen. Tillgänglighet är en viktig bestämningsfaktor vad gäller</p><p>alkoholkonsumtion.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som hänt med alkoholvanorna i en</p><p>kommun efter det att Systembolaget etablerades där 1 mars år 2000. En avgränsning har</p><p>gjorts och arbetet kommer därmed specifikt belysa ungdomar i årskurs nio och deras</p><p>alkoholvanor. Flickor och pojkar kommer att analyseras var för sig.</p><p>En kvantitativ ansats har valts där aggregerad data använts. Informationen som använts</p><p>kommer från drogvaneundersökningar gjorda 1999, 2002 samt Liv & hälsa ung 2005.</p><p>Resultatet visade på att andelen ungdomar som konsumerar alkohol har minskat i</p><p>kommunen. Det har mellan åren blivit vanligare att eleverna i årskurs nio skaffar vin</p><p>och starksprit från ”annan vuxen”.</p><p>Ett nyöppnande av ett Systembolag, med ökad tillgänglighet av alkohol som följd, har</p><p>inte lett till att andelen konsumerande ungdomar av alkohol i årskurs nio i kommunen</p><p>ökat, däremot ses en signifikant minskning bland flickorna.</p>

<p>Den ökade invandringen i Sverige har bland annat bidragit till ökade krav på skolans bemötande av nyanlända elever från olika länder som är i behov att lära sig det svenska språket.</p><p>Med tanke på språkets betydelse för individen i ett främmande land är syftet med vår studie att undersöka andraspråkinlärning i förberedelseklasser, utifrån pedagogiska perspektiv.</p><p>Frågeställningarna i undersökningen är; Hur upplever förberedelseklasslärare att invandrarelever lär sig det svenska språket? Vilka pedagogiska redskap används under språkinlärningsfasen och bedömer lärarna att eleverna får tillräckliga språkkunskaper för att möta skolans krav i övrig ämnesundervisning?</p><p>Studien belyser mångfald i samhälle och skola, språkets betydelse, undervisningsmetoder samt modersmålets roll i andraspråksundervisningen, utifrån några lärares syn på dessa fenomen. Skiljer sig uppfattningen åt mellan pedagoger, angående detta?</p><p>Studien bygger på kvalitativ metod med sju intervjuer och en observation samt en omfattande litteraturundersökning, vilket enligt vår mening visar att det finns ett ökat behov av mångkulturell förståelse i den svenska skolan.</p><p>Resultatet av våra intervjuer är naturligtvis inte generaliserbar på grund av dess begränsade omfattning men den visar ändå enligt vår uppfattning att det efterfrågas förändrade förhållningssätt och undervisningsmetoder som inkluderar samtliga ämnesområden. Resultatet åskådliggör även att invandrarelever inte har tillräckliga språkkunskaper för att klara skolans kunskapskrav och att det finns ett utanförskap som kan ha sin grund i samhällets segregation, vilket vi anser har stärkts genom litteraturen.</p>

<p>Hälsofrämjande skola är en skola som målmedvetet och långsiktigt satsar på att dels,utifrån ett salutogent perspektiv, utveckla hela skolans vardag som en stödjande och främjande fysisk och psykosocial miljö för hälsa och lärande, dels stärka och utveckla hälsoundervisningen.</p><p>Ett stort europeiskt hälsoprojekt, The European Network of Health Promoting Schools (ENHPS), startades år 1992 och bygger på en vid syn av begreppet hälsa. Initiativet togs av Europarådet, EU och</p><p>WHO: s europakontor, där det sistnämnda har hand om projektsekretariatet. För att ett land ska få delta i nätverket med hälsofrämjande skolor krävs att projektet förankras på högsta nivå inom såväl skol- som hälsodepartement.Under 1999 beslutades att Landstinget i Värmland skulle avsätta medel för att införa konceptet miljö- och hälsofrämjande skola i Värmland. Projektansvaret förlades</p><p>till dåvarande Folkhälsan Värmland samt Kommunförbundet Värmland.</p><p>Syftet med denna studie var att undersöka om nätverksarbetet med miljö- och hälsofrämjande skola i Värmland lett till en skolutveckling i hälsofrämjande riktning. Studien</p><p>genomfördes som en enkätstudie omfattande kontaktpersonerna i nätverket. För att få en helhetsbild gjordes också en genomgång av källmaterial samt intervjuer med nyckelpersoner. Studien visar att några av de väsentligaste åtaganden som de projektansvariga</p><p>men också skolorna förbundit sig med inte genomförts. Årsrapportering</p><p>från skolorna angående utveckling redovisades enbart från två skolor efter första året. En utvärdering av nätverksamarbetet har genomförts vid ett tillfälle med frågorna ”vad var bra, vad var mindre bra, vad kan göras bättre?”. Den processutvärdering</p><p>som skulle genomföras under hela projekttiden har inte genomförts. Hälften av kontaktpersonerna i nätverket upplevde att de genom nätverksarbetet nått en skolutveckling i miljö- och hälsofrämjande riktning. Faktorer som de upplevt avgörande var att alla på skolan engagerar sig och att eleverna blir delaktiga. Resultatet visar också att hälften av de tillfrågade tror att deras skolor skulle ha utvecklats i miljö och hälsofrämjande</p><p>riktning även utan deltagande i nätverket.</p><p>Nyckelord: hälsa, hälsofrämjande skola, nätverk, miljö, skolutveckling</p>

<p>Ända sen lagstiftarna i 1944, 1962 och 1974 års brandlagsstiftning samt 1986 års räddningstjänstlag har det funnits en strävan att öka kommunernas ansvar för brandsläckning, räddningstjänst och förebyggande brandskydd. I Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ska de olika aktörernas ansvar gällande brandsäkerhet tydliggöras, vilket kan ses som en naturlig utveckling av samhällets strävan mot en bättre brandsäkerhet. För att tillgodose kraven som Lagen om skydd mot olyckor ställer på ägare och nyttjanderättshavare så bör ett s.k. Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA) bedrivas under hela byggnadens/anläggningens tid för användning och skall omfatta såväl verksamhet som organisation.</p><p>Landstinget är en aktör som berörs av Lagen om skydd mot olyckor eftersom en brand i ett sjukhus eller vårdinrättning kan, av lätt förståeliga skäl, få katastrofala följder. Landstinget i Värmland har de senaste åren genomfört en koncernövergripande översyn av sitt totala säkerhetsarbete. Landstinget i Värmland har en handlingsplan för att förebygga brand. Både utbildning och övning är viktiga delar i brandskyddet och all personal skall vara delaktiga.</p><p>Eftersom både utbildning och övning är viktiga delar i brandskyddet vid sjukhus så är det värdefullt med någon form av uppföljning/utvärdering. Uppföljningen bör vara relaterad till målen för utbildningen. Under och efter lärprocessen går det att fastställa i vilken grad utbildningsmålen har uppnåtts, dvs. har den studerande lärt sig det som avsågs? Syftet med uppsatsen är att utvärdera hur väl personalen på två avdelningar vid Centralsjukhuset i Karlstad anser sig ha tillräckliga kunskaper angående brandsäkerhet. Uppsatsen har genomförts som en pilotstudie på uppdrag av säkerhetsansvarig vid Landstinget i Värmland.</p><p>Första delen av utvärderingen är allmän och tar upp frågor som berör individens upplevda kompetens samt individens syn på organisationen vid brand. Nästa del i utvärderingen består av frågor kring landstingets mål med brandutbildning och omfattar de olika moment som utbildningsplanen tar upp. Den sista delen i undersökningen handlar om frågor som endast besvaras av personal som genomgått samverkansövning med Räddningstjänsten. Svarsalternativen är utformade för att ge respondenterna en möjlighet att uttrycka ett kvalitativt ställningstagande till frågorna i utvärderingen.</p><p>Positiva slutsatser är att stora delar av respondenterna anser sig ha tillräckliga kunskaper i brandsäkerhet. Respondenterna anser sig även ha tillräckliga kunskaper utifrån Landstinget i Värmlands mål med brandutbildningen för personal. De respondenter som genomgått samverkansövning med Räddningstjänsten verkar överlag anse sin egen och avdelningens kompetens tillräcklig för att fungera i samarbete med Räddningstjänsten. Respondenterna anser att både brandutbildning och brandövning har ökat deras handlingsförmåga vid brand i positiv utsträckning. En negativ slutsats är att det finns en tendens att respondenterna förlitar sig mer på avdelningen än sin egen förmåga att fungera i samarbete med Räddningstjänsten.</p><p>Slutligen ett förslag på fortsatt arbete inom området brandsäkerhet. Genom att använda sig av en följdfråga till varje enkätfråga kan man identifiera både styrkor och svagheter, vilket kan användas för att öka personalens upplevelse av en tryggare arbetsmiljö utifrån brandsäkerhetsperspektiv.</p> / <p>Since 1944, 1962 and 1974 years' fire legislation and 1986 years' rescue service law there has been an ongoing ambition to increase the municipalities' responsibilities for fireextinction, rescue service and preventive fire protection. In the Law about protections against accidents (2003:778) will the different operators' responsibilities current fire security be clarified, which can be seen as a natural development of the society's endeavor against a better fire security. In order to meet the requirements as the Laws about protections against accidents sets on owners and users there should be a Systematic Fire Prevention be carried out during the whole building's/plant's time for use and will cover as well activity as organisation.</p><p>Landstinget is an operator that is affected by the Law about protections against accidents, since a fire in a hospital or care institution can cause catastrophical consequences. Landstinget in the county of Värmland has over the last years implemented a concern overall review of its total security work. Landstinget in the county of Värmland has an action plan in order to prevent fire. Both education and exercise are important parts in the fire protection and all personnel will be participating.</p><p>Since both education and exercise are important parts in the fire protection at hospitals it is valuable with some kind of follow-up/evaluation. The evaluation should be related to the objectives for the education. During and after the education process it is possible to establish in which degree the education objectives have been achieved, which means, has the student learnt what was intended? The purpose of this essay is to evaluate how well the personnel on two departments at the Central hospital in Karlstad considers itself to have sufficient knowledge concerning fire security. This essay has been carried out as a pilot study on commission of the Manager of Security at Landstinget in the county of Värmland.</p><p>The first part of the evaluation is general and the questions concerns the individual's experienced competence and the individual's sights on how the organisation handle a fire. The second part of the evaluation discusses Landstinget in the county of Värmland’s objectives with fire education and covers those different aspects as the education plan covers. The last part of the survey deals with questions that only concerns the personnel that have undergone the collaboration exercise with Rescue Service. The reply alternatives are formulated in order to give the Respondents a possibility to give a qualitative stand-point to the questions in the evaluation.</p><p>A positive conclusion are that many of the Respondents considers’ themselves to have sufficient knowledge in fire security. Furthermore, the Respondents consider themselves to have sufficient knowledge about Landstinget in county of Värmland objectives with the fire education for personnel. The Respondents, who have undergone collaboration exercise with Rescue Service seems in a great extent to consider themselves and the department's competence sufficient in order to function in collaboration with the Rescue Service. The Respondents consider that both fire education and fire exercise has increased their ability to act during fire situation in a positive extent. A negative conclusion is that it seems to exist a tendency that the Respondents trust in a bigger extent more in the co-workers ability than their own ability to function in collaboration with the Rescue Service.</p><p>A suggestion on continued work is to use consequence questions to the respondents in order to identify both strength and weakness within the fire security as an aid in order to increase the personnel's experience of a safer work environment.</p>

<p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p>Syftet med vår studie var att undersöka hur yrkesrollen kan se ut för hälsopedagoger inom den offentliga sektorn och näringslivssektorn i dagsläget. Vi ville ta reda på vilka arbetsområden och företag som är aktuella för hälsopedagoger att söka anställning inom. Våra frågeställningar är:</p><p>1.     Hur ser arbetsuppgifterna ut för de respondenter vi valt att undersöka?</p><p>2.     Hur såg vägen till anställning ut?</p><p> <strong>Metod</strong></p><p>För att själva få en känsla och upplevelse av hur det är att arbeta på de arbetsplatser våra sju respondenter arbetade på genomförde vi en intervjustudie på plats. Vi bygger vår studie på fakta, personliga uppfattningar och beskrivningar från respondenterna. Vi har även studerat och jämfört med tidigare relevant forskning.</p><p><strong>Resultat</strong></p><p><em>Arbetsuppgifterna</em> är varierade och består av både strategiska och operativa uppgifter. Några axplock från dessa är: utföra mätningar av kroppssammansättningen som vägning och fettprocent samt gångtest och genomföra samtal utbilda internt och externt, ansvarig för avtal och överenskommelser, administrativt arbete, hålla coachningssamtal, agera gympaledare mm. <em>Vägen till anställning</em> såg lite olika ut.  De flesta fick kontakt med sin nuvarande arbetsgivare genom kontakter. Endast en av våra respondenter sökte själv sitt jobb.</p><p><em> </em></p><p><strong>Slutsats</strong><em> </em></p><p>Yrkesrollen för en hälsopedagog eller hälsoarbetare kan se väldigt olika ut. Att vara framåt och skapa sina egna tillfällen till jobb verkar vara en viktig framgångsfaktor i arbetssökandet. Det finns väldigt få heltidsanställningar för en hälsopedagog. Ett sätt att komma in i ett företag är att börja via timanställning och hålla träningspass eller utföra massage alternativt starta eget företag och ta uppdrag som konsult. Det krävs ofta externa kurser/certifieringar utöver hälsopedagogutbildningen för att öka sina möjligheter till en anställning.<strong> </strong></p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna undersökning var att identifiera faktorer som utmärkte långtidsfriska på If Skadeförsäkring.</p><p>För att uppnå undersökningens syfte skapades tre frågeställningar:</p><p>•Vilka arbetsrelaterade faktorer utmärker de långtidsfriska?</p><p>•Hur utmärker sig de långtidsfriska sett ur ett perspektiv med KASAM-modellen som teoretisk utgångspunkt?</p><p>•Hur utmärker sig de långtidsfriska sett ur ett perspektiv med Krav-kontroll-stödmodellen som teoretisk utgångspunkt?</p><p>Metod</p><p>En kvantitativ enkätundersökning genomfördes på If Business Support och Stab i februari 2007. Enkäten skickades ut till 297 personer, av dessa svarade 206 (69,4 %) vilket gav ett externt bortfall på 30,6 %.</p><p>Resultat</p><p>De tydligaste faktorerna som utmärkte de långtidsfriska på If var tydliga mål, kompetens, intressanta och meningsfulla arbetsuppgifter, delaktighet och feedback. Detta styrks vid jämförelse med liknande forskning inom området. Studien visade att de långtidsfriska genomgående upplever sin arbetssituation som lite mer positiv än de med hög sjukfrånvaro såväl med KASAM- och med Krav-kontroll-stödmodellen som teoretiska utgångspunkter.</p><p>Slutsats</p><p>Att arbeta hälsofrämjande utifrån friskfaktorer kan vara ett positivt förhållningssätt i utvecklingen för en sundare arbetsplats. Man måste dock vara medveten om att dessa faktorer påverkar varandra olika beroende på lokala förutsättningar och sammanhang samt att hälsan även beror på andra faktorer såsom livsstil och sociala relationer. För att kunna dra generella slutsatser av undersökningar likt denna krävs inte bara bättre mätmetoder av hälsa utan även fler studier som kan förklara varför vissa medarbetare är friskare än andra.</p>

<p><strong>Aim</strong></p><p>The aim of this study was to find out whether Motivational Interviewing can affect people to change their behaviour in form of increasing physical activity. What results do studies conducted at healthy adults using Motivational Interviewing with physical activity as an outcome present?</p><p><strong>Method</strong></p><p>To fulfil the aim of the study we chose a review process. During the research two data-bases were used, PUBMED and CSA. Studies including participants under the age of 18 or studies where the participants suffered from diseases were excluded. Studies in parity with our inclusion criteria´s have been examined and compiled. In total, eight studies were selected for analysing. The eight studies used Motivational Interviewing at least as a part of the inter-vention. The number of participants in the studies varied from 20 to 1400. The length of the interventions varied from 8 to 52 weeks.</p><p><strong>Results</strong></p><p>There were no evident differences in the studies comparing Motivational Interviewing and other intervention methods. Five studies demonstrated an increase of physical activity, being compared to initial values or to a control group, as a result of Motivational Interviewing combined with other methods. One study showed no evident changes and the remaining two studies lacked sufficient information to give the possibility to draw any conclusions. <strong></strong></p><p><strong>Conclusions</strong></p><p>The studies show that the counsellor’s background may be of importance concerning Motivational Interviewing. The examined studies show that motivational interviewing conducted by a counsellor who has a background in behavioural change, contributes to an increase in physical activity. To summarize, Motivational Interviewing, combined with other methods, can contribute to an increase of physical activity in healthy adults in a short-term perspective.<strong> </strong>There is a need for more studies to investigate specifically how Motivational Interviewing can increase the level of physical activity.</p> / <p><strong><p>Syfte och frågeställningar</p></strong></p><p>Syftet med uppsatsen var att ta reda på om motiverande samtal påverkar människor till en beteendeförändring i form av ökad fysisk aktivitet. Vilka resultat visar studier, utförda på vuxna friska individer, som finns på MI-samtal med fysisk aktivitet som utfall?</p><p><strong><p>Metod</p></strong></p><p>För att uppfylla studiens syfte valde vi ett reviewförfarande. För sökning av studier har två databaser använts, PUBMED och CSA. Studier med deltagare under 18 år eller med sjukdomstillstånd selekterades bort. De artiklar som var i paritet med urvalskriterierna granskades och sammanställdes. Totalt var det 8 studier som analyserades. De hade motiverande samtal som del eller hel intervention. Studiernas deltagarantal varierade från 20 till 1400. Interventionstiden varierade mellan 8 till 52 veckor.</p><p><strong><p>Resultat</p></strong></p><p>I studierna uppvisades ingen påtaglig skillnad mellan MI-samtal och andra interventionsmetoder. Fem av studierna uppvisade en ökning, i jämförelse med utgångsvärden eller kontrollgrupp, av fysisk aktivitet med hjälp av MI-samtal kombinerat med andra metoder. En gav inga påtagliga förändringar och de resterande två studierna saknade tillräcklig information för att dra några slutsatser.</p><p><strong><p>Slutsats</p></strong></p><p>Studierna visar att rådgivarens bakgrund kan ha betydelse vid motiverande samtal. I studierna som granskats har majoriteten av de med störst ökning av fysisk aktivitet haft en rådgivare med beteendevetenskaplig bakgrund. Sammanfattningsvis kan motiverande samtal kortsiktigt, kombinerat med andra metoder, bidra till en ökning av fysisk aktivitet. Fler studier behövs i framtiden för att undersöka mer specifikt hur metoden MI-samtal påverkar till ökad fysisk aktivitet.</p>