<p>Studien var en undersökning riktad till hälsopedagoger verksamma inom en företagshälsovård i</p><p>Sverige, med syftet att beskriva deras hälsofrämjande arbete. Genom ett tillfällighetsurval</p><p>kontaktades åtta hälsopedagoger via mail med en förfrågan om de kunde tänka sig att delta i</p><p>studien. Studien var av kvalitativ form där respondenterna fick svara på muntligt ställda frågor</p><p>under enskilda intervjuer. Fem av intervjuerna genomfördes under personliga möten och tre av</p><p>dem genomfördes via telefon. Resultatet visade att respondenterna arbetade på individ-, gruppoch</p><p>organisationsnivå. Deras arbetsuppgifter var mycket varierande och bestod av</p><p>hälsoprofilbedömningar, hälsokartläggningar, viktminskningsgrupper, rökavvänjningskurser,</p><p>främjande av arbetsmiljö, föreläsningar, utbildningar och strategiskt arbete med mera. Arbetet</p><p>upplevdes av dem själva bidra till förändrade vanor hos deras företagskunder och kunde därmed</p><p>ses bida till en förbättrad folkhälsa. Flera av dem nämnde att det hälsopedagoger specifikt kunde</p><p>tillföra företagshälsovården var ett unikt främjande perspektiv med fokus på det friska.</p><p>Majoriteten av dem var även säkra på att hälsosamma medarbetare bidrog till en mer effektiv och</p><p>lönsam arbetskraft, och att de arbetsgivare som investerade i företagshälsovård hade mycket att</p><p>vinna i längden.</p> / <p>The study was a survey among health educators working with an occupational health in Sweden,</p><p>with the aim to describe their health promotion work. Through a sample of convenience eight</p><p>health educators was contacted by e-mail with an inquiry if they were willing to participate in the</p><p>study. The study was based on a qualitative form where the respondents answered verbal questions</p><p>during private interviews. Five of the interviews took place during personal meetings and</p><p>three of them took place during the telephone. The results showed that the respondents worked</p><p>on individual, group and organisations levels</p><p>profile assessments, health surveys, weight loss groups, smoking cessation courses, promotion of</p><p>health and safety, lectures, training and strategic work among other things. The work was perceived</p><p>by them to contribute to healthier habits among their organizational patients, and could</p><p>therefore be seen wait to improved public health. Several of the respondents mentioned that the</p><p>focus on positive parts was something that the health-educators specifically contributed to the</p><p>work of the companies health services. The majority of them were also confident that healthier</p><p>employees contribute to a more efficient and profitable labor, and that the employer who invested</p><p>in occupational health had much to gain in the long run.</p><p>. Their work was very varied and consisted of health</p>

<p><strong><p>ABSTRACT</p><p>Bogren, E & Dahl, C. 2010.</p><em>Åtta personalchefers syn på friskvård. C-uppsats i Folkhälsovetenskap 15 hp, Akademin för hälsa och arbetsliv. Högskolan Gävle. <strong><p>Purpose</p>: The purpose of the study was to investigate staffmanagers opinions about keep- fit activities. To fulfill the purpose of the study following issues been used: What is keep- fit activities, Is staffmanagers opinions that keep- fit activities has effect? Is the staffmanager of the opinion that he/she can influence staffmembers to a better health? <strong><p>Method:</p>Qualitative interviews has been complished with staffmanagers. The staffmanagers were active in two different districts. Keep- fit activities was the starting point for all interviews. <strong><p>Result:</p>The result of the study showed that the informants have a major positive attitude to keep- fit activities. Keep- fit activities can be looked at in many different perspectives where working with keep- fit activities contains many different investments. Most part of the informants considerd that it was difficult to reach staffmembers who should need it the most and the staffmanagers role is important in staffmembers health. Most part of the informants could see connections between smaller notifications of illness and keep- fit activities. The informants think that the workingplace can be influenced by a person employed working with healthquestions. In spite of that neither there seemed to be interests or needs to employ somebody. <strong><p>Conclusion:</p>The staffmanagers opinion to keep- fit activities is mostly positive, staffmanagers role is important, use keep- fit activities generates alertness and health. The result presents that keep- fit activities is of importance for staffmembers health but in how great extent the informants have different meanings about. <strong><p>Keywords:</p>Health care, Health promotion, Staffmanager and Health </strong></strong></strong></strong></strong></em></strong></p>

<p>ABSTRACT</p><p>Wångdahl, J. (2006). Hälsofrämjande budskap i en livsmedelsbutik- kunders uppfattningar. C-uppsats i Folkhälsovetenskap. Örebro, Hälsovetenskapliga institutionen.</p><p>Obesity and being overweight are on the increase in Sweden which makes work in the area of health promotion very important. Many people are confused by the numerous and varied health messages presented in society as a whole which makes the design and promotion of efficient and effective health messages extremely important. One such example is messages presented in supermarkets.</p><p>The purpose in this study is to examine customers perceptions and understanding of health promoting messages and the methods used, as they are spread in a supermarket. Individual interviews as well as focus group interviews in a qualitative approach are used to examine as many perceptions as possible. In total, 64 customers participated in the survey.</p><p>The results from the surveys showed that some participants understood the health messages and the methods as they are spread. Others clearly did not. It also showed that some health messages and methods used to disseminate them were understood more often than others. The participants perceived the health messages and the methods used to disseminate them as something positive to a great extent. Most participants felt that health messages were needed in that they raise awareness and draw attention to healthy products especially when new lines are available. The health messages were also seen as a help and something which improved the atmosphere of a shop, in some cases also influencing them to buy healthier provisions. The designs were felt to be good, with the right quantity and presenting a message which was voluntary. When it came to trustworthiness, many participants thought it was important to be a little bit critical as it is new advice and findings every day.</p><p>Keywords: Health promoting messages, supermarket, customers perceptions.</p>

<p>När alkoholen kommer närmare</p><p>- om förändrad alkoholtillgänglighet i en mindre svensk kommun</p><p>En kvalitativ intervjustudie</p><p>Ulrika Englund</p><p>Örebro Universitet, Hälsovetenskapliga institutionen</p><p>SAMMANFATTNING</p><p>Denna studie syftar till att undersöka vad som händer i en kommun när alkoholtillgängligheten förändras, och detta med utgångspunkt i kommunens alkoholförebyggande arbete. En specifik tonvikt har lagts vid kommunens etablering av ett Systembolag. Följande perspektiv har studerats; 1) Beskrivningar av förebyggande arbete 2) Exempel på alkoholförebyggande arbete 3) Samverkan 4) Viktiga aktörer 5) Alkoholkällor 6) Möjligheter till tillgänglighetsbegränsning samt 7) Systembolagets betydelse för kommunen.</p><p>Datainsamling skedde genom nio halvstrukturerade intervjuer med totalt tretton intervjupersoner vilka alla kom i kontakt med alkoholfrågan i sina arbeten. Intervjupersonerna kom att representera socialtjänst, kommun, skola, landsting, polis, Systembolaget, Brottsförebyggande rådet och nattvandrarverksamheten i den studerade kommunen. Insamlad intervjudata bearbetades med meningskoncentrering.</p><p>Resultatet visar att ett omfattande alkoholförebyggande arbete bedrivs inom kommunen. Huvudsaklig fokus ligger på ungdomar och dess föräldrar och arbetet är ofta praktiskt inriktat på att försöka försena ungdomars alkoholdebut. Samverkan i alkoholrelaterade frågor pågår i stor utsträckning och många viktiga aktörer identifieras. Gruppen föräldrar bedöms vara den allra viktigaste parten i alkoholförebyggande sammanhang.</p><p>Importerad alkohol beskrivs som vanligast i samband med ungdomars konsumtion och som den mest allvarliga och svårkontrollerade alkoholkällan. Systembolagets etablering i kommunen uppfattas som positiv. Någon konsumtionsökning eller ökad mängd alkoholrelaterade problem på grund av etableringen kan inte urskiljas. Systembolaget utgör ett viktigt led i tillgänglighetsbegränsningen med ålderskontrollen för alkoholinköp som den viktigaste uppgiften. Såväl den hembrända alkoholen som den offentliga ungdomsberusningen bedöms vara mindre förekommande än tidigare.</p><p>Nyckelord: alkohol, förebyggande, ungdomar, Systembolaget, import, begränsning</p>

<p>SYFTET: Syftet med denna uppsats är att undersöka högstadieelevers föreställningar om hälsa i skolan. Vi kommer att besvara följande frågeformuleringar:</p><p>Hur upplever elever sin skolmiljö ur ett hälsoperspektiv?</p><p>Vad är det som gör att eleverna mår bra i skolan/Vad upplever eleverna själva som viktiga hälsobestämmande faktorer?</p><p>Hur ser nuläget ut och hur skulle ett önskat läge kunna se ut?</p><p>METOD: I denna undersökning har vi använt oss utav kvalitativ intervjumetod med en fenomenologisk ansats. Vi har besvarat vårt syfte med hjälp av den fenomenologiska ansatsen som har åskådliggjort elevernas egna föreställningar kring hälsofenomen i skolmiljön. Tjugotvå högstadieelever intervjuades i fyra olika fokusgrupper. I tre utav fokusgrupperna befann sig eleverna i den direkta skolvardagen och i en fokusgrupp befann sig eleverna på en fritidsgård.</p><p>MATERIAL: Det är intervjuerna med eleverna som är vårt huvudsakliga material och som ligger till grund för undersökningen.</p><p>RESULTAT: Elevernas föreställningar om hälsa innefattar både den psykosociala – och den fysiska miljön. Det eleverna lyfter upp som en viktig aspekt till att de mår bra i skolan handlar om goda relationer. Vi kan konstatera att eleverna är medvetna om faktorer som påverkar deras hälsa positivt och att ett önskat läge kunde uppnås genom deras delaktighet.</p>

<p>This is a qualitative study, whose purpose is to examine if night shelters effects homeless peoples self-perceived psychosocial health. In Sweden alone there are almost 18000 homeless people, and 12% of them uses a night shelter. The homeless can’t be seen as a heterogeneous group but instead homelessness counts as a state of being in. The Swedish National Board of Health and Welfare have done mapping over the homelessness since 1993 and the problem is an important part of what the welfare system has to fight against. A night shelter is one of many contributions to aid the homeless people in an effort to get them off the streets. To do this research, we have conducted seven interviews in total with the homeless men and the supervisor of a nigh shelter. The data analysing tool we used was inspired by the IPA-method and we found out that the shelter had both positive and negative effects on the users. The shelter provided the basic need for the homeless such as food, shelter and the opportunity to rest and also to wash themselves and clean their clothes. The shelter also provided important contacts with the local hospital and the social welfare for its users. The negative impact it had on their self-perceived psychosocial health was that they had nothing to do during the day other than drift around the town, drinking alcohol and using drugs. Another negative influence was that the homeless men felt a loss of their right to self-determination and that they sometimes felt treated like children. Other findings were that they found that the society made harder rules and demands for them than other citizens has to apply to.</p>

<p>Denna studie berör friskvårdsförmåner och dess utnyttjande, som anställda kan få betalda av sin arbetsgivare samt hur detta utnyttjande kan påverka arbetsmotivationen. Detta sker inledningsvis genom en beskrivning av friskvård mer generellt, därefter följer en skildring kring skapandet av arbetsmotivation samt dess utformande. Vårt syfte med denna studie var först att undersöka utnyttjandet av betald friskvård och den upplevda arbetsmotivationen hos de anställda i Trollhättans Stad. Efter denna kartläggning var syftet att identifiera hur det differentierade utnyttjandet kunde samvariera med den upplevda arbetsmotivationen.</p><p> Studien grundar sig på en kvantitativ undersökning i enkätform, vilken har utförts inom den offentliga verksamheten i Trollhättans Stad. Av de 440 stycken utskickade enkäterna fick vi totalt in 282 stycken, vilket gav undersökningen en svarsfrekvens på 64 procent. Könsfördelningen hos respondenterna i undersökningen var 78 procent kvinnor och 22 procent män. Bland våra respondenter kan det utläsas att det generellt existerar en positiv upplevelse kring att Trollhättan Stad som arbetsgivare väljer att erbjuda någon form av friskvård till sina anställda. Dock är inte utnyttjandet av dessa lika stort i relation till respondenternas positiva attityder till friskvård. Dessutom uppvisas en generell tillfredsställelse i upplevd arbetsmotivation, vilket delvis exemplifieras genom en hög meningsfullhet och motivationsnivå bland respondenterna. Resultatet påvisar genomgående att det existerar tendenser, som uppvisar att regelbundet friskvårdsutnyttjande är en faktor som kan samvariera med den upplevda motivationen hos de anställda på en arbetsplats. Däremot får dessa tendenser ses som relativt svaga då det är komplicerat att identifiera kausaliteten mellan dessa ämnesområden.</p><p> Vi menar att eventuella insatser för att förbättra de kommunanställdas utnyttjande av betald friskvård, främst bör inriktas på de som mer sällan eller aldrig väljer att utnyttja någon form av betald friskvård. Detta då det troligen hade gett störst effekt på organisationens verksamhet, då ett brett utnyttjande av samt positiva attityder till friskvårdsförmånerna, är en god förutsättning för en främjande arbetssituation. Dessutom menar vi att det krävs ett långsiktigt strategiskt arbete för att uppnå denna främjande arbetssituation, vilket i sig skulle kunna bidra till en ökad arbetsmotivation för den enskilde individen.</p>

No description available.

<p>Injuries caused by accidents are one of the major health problems in Sweden. Risklinjen is a model to increase people’s awareness and possibilities to report risk for injuries. In spite of this several municipalities choose to leave Risklinjen. This thesis tries to find out how municipalities argue about Risklinjen and membership in this function.</p> / <p> </p><p>Enligt en nyutkommen rapport från Konsumentverket, så har olyckor som drabbar barn ökat markant, jämfört med för 10 år sedan. De äldre utgör också en så kallad högriskgrupp och står för över 50 procent av vårdfallen inom den slutna vården.</p><p> </p><p>Avsikten med Risklinjen som startades under ledning av Folkhälsoinstitutet år 1993, är ett olycks- och skadeförebyggande arbete, där medborgare genom en tydlig infrastruktur, på ett enkelt sätt ska kunna anmäla upptäckta risker, som sedan kan åtgärdas snabbt. Cirka sjuttio kommuner, främst i norra delen av Sverige är medlemmar i Risklinjen, men i Sörmland har flera kommuner valt utträde ur denna.</p><p> </p><p>Syftet med undersökningen är att öka kunskapen kring två kommuners uppfattning och argumentation kring medlemskap, respektive icke medlemskap i Risklinjen. Kommunernas uppfattningar och argument torde ligga till grund för deras handlande avseende Risklinjen. Intervju har valts som metod, där informanternas resonemang kan ha betydelse för vidare arbete eller förhållningssätt avseende Risklinjen.</p><p> </p><p>I Västerås kommun organiseras Risklinjen genom förvaltningen för Teknik och Idrott. Man har arbetat fram lokala rutiner som gör det enkelt för medborgare att anmäla upptäckta risker, vilket innebär att kommunen snabbt kan åtgärda uppkomna problem.</p><p> </p><p>I Eskilstuna kommun låg ansvaret för tidigare medlemskap i Risklinjen, på en så kallad Utvecklartjänst på Kommunstyrelseförvaltningens Demokrati- och medborgarenhet.  I mars 2002 gick kommunen med som medlemmar i Risklinjen, men ersatte denna senare med den så kallade Synpunktshanteringen, dit allmänheten kan vända sig med alla typer av frågor och synpunkter som rör kommunen.</p><p> </p><p>I Västerås kommun fungerar Risklinjen som en funktion eller redskap för olycks- och skadeförebyggande arbete, medan intrycket från Eskilstuna kommun är att man eftersträvar en ökad kontakt med medborgarna i största allmänhet.</p>

<p>Vatten är ett livsviktigt livsmedel och tillgång till dricksvatten av god kvalitet betraktas av många som en självklarhet i vårt samhälle. Trots detta är vattenförsörjningen sårbar. Vattenförsörjningen kan störas genom på många olika sätt. Bland dessa finns mikrobiologisk förorening, förorening på grund av en farligt gods olycka och sabotage. Vattenburen smitta är, enligt livsmedelsverket, den allvarligaste akuta hälsorisken förknippad med dricksvatten. Mellan 40 och 80 % kan bli sjuka, i synnerhet om inte vattnet smakar eller luktar illa. Förorenat dricksvatten kan orsaka allvarliga och, i en del fall, långvariga sjukdomar.</p><p>Syftet med denna uppsats var att identifiera möjliga problem med Karlstad kommuns beredskap vid mikrobiologisk förorening av dricksvattnet. Uppsatsen hade också som syfte att tydligare identifiera räddningstjänstens roll vid ovannämnd situation.</p><p>Genom samtal med ansvariga inom Karlstad kommun samt en granskning av de planer som finns inom kommunen påvisade uppsatsen att det finns en god kunskap om risker och sårbarheter i kommunen. Uppsatsen påvisade dock att mycket av kunskapen är låst till enskilda individer och att mycket få rutiner finns antecknade. Kommunikation och samarbete mellan förvaltningarna kritiseras, trots att det finns tecken på att förbättringar sker.</p><p>Räddningstjänstens roll förblir osäker vid en mikrobiologisk förorening av dricksvattnet. Ett flertal tjänstemän efterfrågar dock en närmare kontakt med räddningstjänsten.</p>