<p>Uppsatsen undersöker om fonders prestation beror på dess förmögenhet. Syftet är att se om små fonder presterar bättre än stora (sett till riskjusterad prestation) och således är att föredra. Undersökningen innehåller 21 stycken svenska fonder med inriktning på nationella placeringar över perioden 2003-2008. Som mått på prestation har den historiska sharpekvoten och Jensens alfa använts. Undersökning har gjorts på paneldata, tidseriedata och tvärsnittsdata över olika tidsperioder och tidsperspektiv. I resultaten påträffades ett signifikant negativt samband mellan prestation och fondförmögenhet, dvs. fonder presterade sämre ju större de blev. Det påträffades dock inget samband i skillnaden i hur små fonder presterat gentemot större fonder. En förklaring till detta kan vara att stora fonder gynnas av att ha bättre förvaltare medan små fonder gynnas av sin storlek och att dessa fördelar tar ut varandra.</p>

<p>Fondsparandet är ett alternativ till placeringar i enskilda aktier. Andelen svenskar som fondsparar har ökat under de senaste åren. De som väljer att investera i fonder betalar en avgift till fondförvaltaren. Denna fondavgift är förutbestämd procentuell andel av investerarens tillgångar. Dessa avgifter varierar mellan olika bolag och fonder. Fastställandet av fondavgiften kan bero på ett flertal faktorer. De faktorer som denna studie berör är fondens totala risk som benämns som standardavvikelsen, fondens förmögenhet samt fondens totala avkastning. Syfte med denna studie var att ta reda på ifall det förekom något signifikant samband mellan avgiften och de ovan nämnda tre faktorerna. För att försöka finna detta eventuella samband har en kvantitativ undersökning med fokus på linjär- och multipel regressions analys gjorts. Urvalet av undersökningen bestod av två kategorier, Sverigefonder och Sverige små/medelstorarabolag, vilka är hemmahörande på den Svenska fondmarknaden. Antal fonder som låg till grund för denna analys var totalt 40 stycken, 20 stycken fonder från vardera kategorin. Studien påvisade inget signifikant samband mellan undersökningens variabler. Det fanns heller inget signifikant samband mellan respektive variabel och fondavgifter. De variabler som ingick i undersökningen kunde inte ligga till grund för den avgiftsvariation som fanns bland urvalen. Det finns ett flertal andra variabler än de som denna studie berör, som möjligen kan ha en påverkande effekt på fondavgiften.</p>

Uppsatsen undersöker om fonders prestation beror på dess förmögenhet. Syftet är att se om små fonder presterar bättre än stora (sett till riskjusterad prestation) och således är att föredra. Undersökningen innehåller 21 stycken svenska fonder med inriktning på nationella placeringar över perioden 2003-2008. Som mått på prestation har den historiska sharpekvoten och Jensens alfa använts. Undersökning har gjorts på paneldata, tidseriedata och tvärsnittsdata över olika tidsperioder och tidsperspektiv. I resultaten påträffades ett signifikant negativt samband mellan prestation och fondförmögenhet, dvs. fonder presterade sämre ju större de blev. Det påträffades dock inget samband i skillnaden i hur små fonder presterat gentemot större fonder. En förklaring till detta kan vara att stora fonder gynnas av att ha bättre förvaltare medan små fonder gynnas av sin storlek och att dessa fördelar tar ut varandra.

Fondsparandet är ett alternativ till placeringar i enskilda aktier. Andelen svenskar som fondsparar har ökat under de senaste åren. De som väljer att investera i fonder betalar en avgift till fondförvaltaren. Denna fondavgift är förutbestämd procentuell andel av investerarens tillgångar. Dessa avgifter varierar mellan olika bolag och fonder. Fastställandet av fondavgiften kan bero på ett flertal faktorer. De faktorer som denna studie berör är fondens totala risk som benämns som standardavvikelsen, fondens förmögenhet samt fondens totala avkastning. Syfte med denna studie var att ta reda på ifall det förekom något signifikant samband mellan avgiften och de ovan nämnda tre faktorerna. För att försöka finna detta eventuella samband har en kvantitativ undersökning med fokus på linjär- och multipel regressions analys gjorts. Urvalet av undersökningen bestod av två kategorier, Sverigefonder och Sverige små/medelstorarabolag, vilka är hemmahörande på den Svenska fondmarknaden. Antal fonder som låg till grund för denna analys var totalt 40 stycken, 20 stycken fonder från vardera kategorin. Studien påvisade inget signifikant samband mellan undersökningens variabler. Det fanns heller inget signifikant samband mellan respektive variabel och fondavgifter. De variabler som ingick i undersökningen kunde inte ligga till grund för den avgiftsvariation som fanns bland urvalen. Det finns ett flertal andra variabler än de som denna studie berör, som möjligen kan ha en påverkande effekt på fondavgiften.

<p>Inledning</p><p>Fondsparande är idag den vanligaste sparformen i Sverige. Den svenska fondförmögenheten uppgick fjärde kvartalet 2007 till ca 1 416 miljarder kr, och privatpersoner står för ca 80 procent av denna.</p><p>Problemområde</p><p>Fondförmögenheten är det totala värdet av fondens tillgångar och likvida medel. När fondförmögenheten ökar kan detta innebära att fondens tidigare investeringsstrategier inte längre fungerar på grund av prispåverkan på de aktier som köps och säljs. Detta kan ha negativ inverkan på fondens avkastning.</p><p>Syfte</p><p>Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka eventuella samband mellan fondstorlek och avkastning. Delsyftet var att undersöka hur stora och små fonder skiljer sig med avseende på förvaltningsavgift och risk.</p><p>Metod</p><p>Huvudsakligen har vi utgått ifrån en kvantitativ ansats i uppsatsarbetet. Sammanlagt har 30 fonder valts ut för studien. Fonddata har hämtats från Morningstars fondregister. Data har sedan bearbetats med hjälp av Excel och Minitab.</p><p>Empiri och analys</p><p>Resultatet visade att små fonder i genomsnitt har en högre avkastning än stora fonder. I genomsnitt var standardavvikelse och förvaltningsavgifter också högre för de små fonderna. Avkastningen visade sig ha ett signifikant negativt samband med fondförmögenheten inom gruppen med stora fonder, men inte i gruppen med små fonder. Vi fann även ett signifikant negativt samband mellan fondförmögenhet och standardavvikelse. Vid regressioner av riskjusterade avkastningar, i form av sharpekvot och alfa, fann vi inga signifikanta samband med fondförmögenhet.</p>

Inledning Fondsparande är idag den vanligaste sparformen i Sverige. Den svenska fondförmögenheten uppgick fjärde kvartalet 2007 till ca 1 416 miljarder kr, och privatpersoner står för ca 80 procent av denna. Problemområde Fondförmögenheten är det totala värdet av fondens tillgångar och likvida medel. När fondförmögenheten ökar kan detta innebära att fondens tidigare investeringsstrategier inte längre fungerar på grund av prispåverkan på de aktier som köps och säljs. Detta kan ha negativ inverkan på fondens avkastning. Syfte Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka eventuella samband mellan fondstorlek och avkastning. Delsyftet var att undersöka hur stora och små fonder skiljer sig med avseende på förvaltningsavgift och risk. Metod Huvudsakligen har vi utgått ifrån en kvantitativ ansats i uppsatsarbetet. Sammanlagt har 30 fonder valts ut för studien. Fonddata har hämtats från Morningstars fondregister. Data har sedan bearbetats med hjälp av Excel och Minitab. Empiri och analys Resultatet visade att små fonder i genomsnitt har en högre avkastning än stora fonder. I genomsnitt var standardavvikelse och förvaltningsavgifter också högre för de små fonderna. Avkastningen visade sig ha ett signifikant negativt samband med fondförmögenheten inom gruppen med stora fonder, men inte i gruppen med små fonder. Vi fann även ett signifikant negativt samband mellan fondförmögenhet och standardavvikelse. Vid regressioner av riskjusterade avkastningar, i form av sharpekvot och alfa, fann vi inga signifikanta samband med fondförmögenhet.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Fonder är en sparform som har utvecklats och blivit en av de mest populära och framgångsrika placeringsformerna på marknaden. Många företag väljer därför, efter en högkonjunktur följd av möjlighet till reservsparande, att investera på fondmarknaden för att kunna öka sitt kapital under kommande lågkonjunktur. Att välja en stor och trögrörlig eller en liten och snabbfotat fond kan vara av avgörande karaktär när man ska se till utvecklingen.</p><p><strong>Problemformulering:</strong> Har fondstorleken betydelse vid placering i fonder under lågkonjunktur?</p><p><strong>Syfte:</strong> Klargöra huruvida fondstorleken har betydelse för avkastningen vid placering i svenska aktiefonder under lågkonjunktur.</p><p><strong>Metod:</strong> Studien använder sig av metodtriangulering där ett kvantitativt upplägg kombineras med ett kvalitativt inslag i form av en intervju. En deduktiv ansats anammas. Urvalet har valts ut genom ett bekvämlighetsurval och datainsamling har skett i form av sekundärdata från Morningstar, Riksbanken samt Affärsvärlden. Med den informationen har uppsatsens empiri och resultat grundlagts och kunnat kopplas till teorier, tidigare forskning samt allmän uppfattning om fonder i analysen.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Undersökningen visar att stora fonder, tätt följt av medelstora fonder, är den bästa investeringen under lågkonjunktur. Små fonder är mer snabbrörliga, har en högre standardavvikelse och risk men det innebär inte generellt att det utmynnar i en högre avkastning.</p> / <p><strong>Background:</strong> Fund saving is nowadays a very popular investment strategy when it comes to putting money aside on the market. After a big economic boom, with the potential of gathering up assets, companies choose  to invest in the fund market with the possibility to increase their wealth when a recession is up and coming. When it comes to how well the fund is developing, one needs to make a critical decision and choose either a big and sluggish one or a small and swift-footed one.</p><p><strong>Problem formulation:</strong> Does fund size matter when investing in funds during recession?</p><p><strong>Purpose:</strong> Determine whether fund size has an impact on return rate when investing in Swedish mutual funds during recession.</p><p><strong>Method:</strong> Different types of methods will be used throughout the study to ensure good quality and enough quantity. Mainly quantitative layout (data gathering from the Swedish State Bank, Morningstar and Affärsvärlden) featuring a qualitative interview and a deductive approach. With established empirics and elicited results, the study has been able to connect the theories used, the previous research in the field and the common view of funds among society to its analysis.</p><p><strong>Conclusion: </strong>Theory suggests that large funds, closely followed by mediumsized funds are the best investment during recessions. Small funds are more fastmoving, has a higher standard deviation and risk but it does not, generally, out-flow into a higher return.</p>

Bakgrund: Fonder är en sparform som har utvecklats och blivit en av de mest populära och framgångsrika placeringsformerna på marknaden. Många företag väljer därför, efter en högkonjunktur följd av möjlighet till reservsparande, att investera på fondmarknaden för att kunna öka sitt kapital under kommande lågkonjunktur. Att välja en stor och trögrörlig eller en liten och snabbfotat fond kan vara av avgörande karaktär när man ska se till utvecklingen. Problemformulering: Har fondstorleken betydelse vid placering i fonder under lågkonjunktur? Syfte: Klargöra huruvida fondstorleken har betydelse för avkastningen vid placering i svenska aktiefonder under lågkonjunktur. Metod: Studien använder sig av metodtriangulering där ett kvantitativt upplägg kombineras med ett kvalitativt inslag i form av en intervju. En deduktiv ansats anammas. Urvalet har valts ut genom ett bekvämlighetsurval och datainsamling har skett i form av sekundärdata från Morningstar, Riksbanken samt Affärsvärlden. Med den informationen har uppsatsens empiri och resultat grundlagts och kunnat kopplas till teorier, tidigare forskning samt allmän uppfattning om fonder i analysen. Slutsats: Undersökningen visar att stora fonder, tätt följt av medelstora fonder, är den bästa investeringen under lågkonjunktur. Små fonder är mer snabbrörliga, har en högre standardavvikelse och risk men det innebär inte generellt att det utmynnar i en högre avkastning. / Background: Fund saving is nowadays a very popular investment strategy when it comes to putting money aside on the market. After a big economic boom, with the potential of gathering up assets, companies choose  to invest in the fund market with the possibility to increase their wealth when a recession is up and coming. When it comes to how well the fund is developing, one needs to make a critical decision and choose either a big and sluggish one or a small and swift-footed one. Problem formulation: Does fund size matter when investing in funds during recession? Purpose: Determine whether fund size has an impact on return rate when investing in Swedish mutual funds during recession. Method: Different types of methods will be used throughout the study to ensure good quality and enough quantity. Mainly quantitative layout (data gathering from the Swedish State Bank, Morningstar and Affärsvärlden) featuring a qualitative interview and a deductive approach. With established empirics and elicited results, the study has been able to connect the theories used, the previous research in the field and the common view of funds among society to its analysis. Conclusion: Theory suggests that large funds, closely followed by mediumsized funds are the best investment during recessions. Small funds are more fastmoving, has a higher standard deviation and risk but it does not, generally, out-flow into a higher return.

Fondmarknaden har sett en stadig tillväxt under senare år och likaså har även den totala förmögenheten på den svenska marknaden haft en kraftig ökning. Majoriteten av alla svenskar är exponerade mot sparande i fonder på något sätt, antingen direkt via egna investeringar eller via sitt pensionssparande. På fondmarknaden finns det en stor mängd olika fonder, där aktiefonder är den vanligaste typen. Med tanke på det stora utbud som finns att välja på kan det vara svårt för en enskild investerare att veta vilka faktorer denne ska ta i beaktning vid sina placeringsval. En faktor som har påvisats ha en negativ påverkan på en fonds avkastning är fondens förmögenhet. Vi undersöker därför i denna studie om förmögenheten har någon påverkan på svenska aktiefonder med placeringsmarknad i Sverige. Mer specifikt undersöker vi förmögenhetens påverkan på fondernas risk-justerade avkastning.   Undersökningen genomförs i två steg. Det första steget innebär att vi skattar den risk-justerade avkastningen och exponeringen mot de riskfaktorer som är representerade i CAPM, Fama och French tre-faktormodell samt Carharts fyr-faktormodell. Denna skattning är gjord på fem olika portföljer som är uppdelade efter fondernas förmögenhet, rankade från låg till hög förmögenhet. Skattningen gör vi via tidsserieregressioner för hela tidsperioden. I vårt andra steg använder vi de skattade exponeringsvärdena för portföljerna för att justera fondernas avkastning och genomför sedan tvärsnittsregressioner där vi testar sambandet mellan fondernas risk-justerade avkastning och den naturliga logaritmen av en fonds förmögenhet.   Vår tidsperiod sträcker sig från januari 2001 till december 2013, vilket gör att vår studie är mycket aktuell och genomförs under år som präglats av starka upp- såväl som nedgångar. Vårt urval består av aktiefonder med placeringsmarknad i Sverige som är aktiva idag och existerat mellan januari 2000 till och med december 2013. Vi använder oss av CAPM, Fama och French tre-faktormodell samt Carharts fyr-faktormodell för att skatta den risk-justerade avkastningen för våra portföljer. Vi finner att den risk-justerade avkastningen inte tenderar att påverkas negativt av en stor förmögenhet utan snarare att fonder med en högre förmögenhet visar en tendens till att prestera högre risk-justerade avkastningar. När vi genom tvärsnittsregressioner testat om fondernas förmögenhet påverkat deras prestation finner vi en svagt positiv påverkan från förmögenheten på fondernas risk-justerade avkastningar. När vi delar upp dessa resultat efter tidsperioder ser vi även en något mer positiv påverkan mellan åren 2001-2006 än vad vi fann under perioden 2007-2013. Dessa resultat är emellertid väldigt svaga och är ej heller statistiskt signifikanta.   Vi härleder våra resultat till att de nackdelar som funnits för förmögna fonder i andra studier inte verkar vara närvarande i samma utsträckning på dagens svenska marknad. Vidare finner vi att stora fonder tenderar att höra till stora fondbolag och att detta för med sig stordriftsfördelar som troligen eroderar de nackdelar som existerar för förmögna fonder. Vi kan således efter denna studie slå fast att investerare inte behöver dra sig för att placera i fonder med en stor förmögenhet. Tvärt om kan det i många fall vara positivt, speciellt i de fall när fonden tillhör ett fondbolag med en stor förmögenhet.