Die Globalisierung des Agrarhandels führt zu komplexen Lieferketten, was weitreichende Folgen für die Lebensmittelsicherheit haben kann. Entsprechende internationale Vorkommnisse stellen die zuständigen Behörden vor die Herausforderung, Risiken sachgemäß zu managen und zu bewerten. Bei der Analyse von aufgetretenen Problemfällen wurden erhebliche Wissenslücken hinsichtlich der Rolle der Logistik aufgedeckt. Um das Forschungsgebiet der globalen Warenströme abzubilden, wurde anhand einer qualitativen Textanalyse multidisziplinärer Literatur - angelehnt an den Grounded Theory-Ansatz - ein konzeptioneller Bezugsrahmen am Beispiel von Agrarrohstoffen entwickelt. Dieser diente als Grundlage für eine Fallstudie zur empirischen Untersuchung der potentiellen Kontamination von Agrarrohstoffen mit Mykotoxinen. Hierzu wurden Experteninterviews mit 24 Akteuren aus den Bereichen Logistik, Handel, Beschaffung und Richtlinien und Standards durchgeführt. Wir haben verschiedene Ebenen der wichtigsten Konzepte innerhalb (z.B. Logistikprozesse und Hauptakteure) und außerhalb (z.B. Globale Driver) der Warenströme von Agrarrohstoffen bestimmt. Mit Hilfe der Fallstudie konnten wir zudem kritische Dimensionen (z.B. Maßnahmen zur Lebensmittelsicherheit, menschlicher Faktor, Hafenmerkmale) und entsprechende kritische Faktoren für die Lebensmittelsicherheit und ihre Wechselbeziehungen identifizieren. Die Studie zeigt die Notwendigkeit integrativer und nachhaltiger Lösungen, wie die Zusammenarbeit zwischen Wirtschaftsakteuren, als auch mit Behörden, sowie politische Anreize, um z.B. mehr Transparenz und Sorgfalt im Qualitätsmanagement als auch Investitionen in neue Technologien (z. B. Blockchain) im Logistiksektor zu erreichen. Die gewonnenen Erkenntnisse sollten in bestehende und neue Instrumente, die zur Klärung internationaler Lebensmittelsicherheitsvorfälle oder in der Risikofrüherkennung eingesetzt werden und entsprechend der Dynamik des Sektors auf EU- und internationaler Ebene ständig aktualisiert und erweitert werden. / The globalization of agricultural trade leads to complex supply chains, which can have far-reaching consequences for food safety. International food safety incidents are challenging competent authorities to assess and manage food safety risks appropriately. Analysis of respective occurrences revealed substantial knowledge gaps regarding the role of logistics. To map the research area of global commodity flows, a conceptual framework - using agricultural commodities as an example - was developed based on qualitative text analysis of multidisciplinary literature, inspired by the Grounded Theory approach. This served as the foundation for a case study to empirically investigate the potential contamination of agricultural commodities with mycotoxins. For such purpose, expert interviews were conducted with 24 stakeholders from logistics, trade, procurement, and regulations and standards. We identified different levels of key concepts within (e.g., logistics processes and key actors) and outside (e.g., global drivers) the commodity flows of agricultural commodities. The case study further allowed us to identify critical dimensions (e.g., food safety measures, human factor, port characteristics) and corresponding critical factors for food safety and their interrelationships. The study demonstrates the need for integrative and sustainable solutions, such as collaboration between economic actors, as well as with authorities, policy incentives, for example to achieve more transparency and diligence in quality management, as well as more investments in new technologies (e.g. blockchain) in the logistics sector. The knowledge gained calls to be integrated into existing and new tools used to verify and assess international food safety incidents or in early risk detection, and should constantly be updated and expanded according to the unfolding dynamics of the sector at EU and international levels.

The dairy industry is a complex system that involves many stakeholders and processes, from production to distribution. To measure and improve the performance of this system, a comprehensive and reliable Performance Measurement System (PMS) is needed. A PMS is a tool that helps to evaluate the efficiency and effectiveness of supply chain operations. One of the components of a PMS is the key performance indicators (KPIs), which reflect the performance of specific aspects of the supply chain. This thesis explores how KPIs can be used to enhance logistics performance in the dairy industry. The research is based on a single case study of a global company that operates in the dairy sector, which faces challenges such as high competition, customer demand variability, and food waste. The research uses a mix of literature review, interviews, and data analysis to identify and evaluate the relevant KPIs for logistics performance, as well as their interrelationships and impacts. The research applies the interpretive structural modeling (ISM) method to develop a hierarchical model of the KPIs and their causal relationships. The interpretive structural model of the indicators shows that the current indicators commonly used in the dairy industry today are not suitable for measuring performance, the indicators do not affect the current performance significantly but rather reflect the. This paper proposes a methodology for qualitatively evaluating performance measures, based on the integration of the ISM approach, the MICMAC analysis, and the seven criteria of a KPI. The ISM approach is a technique for identifying and analyzing the interrelationships among elements of a complex system. By applying this methodology, organizations and researchers can assess the suitability and importance of a set of KPIs. / Mejeriindustrin är ett komplext system som involverar många intressenter och processer, från produktion till distribution. För att mäta och förbättra systemets prestanda behövs ett heltäckande och tillförlitligt system för prestationsmätning (PMS). Ett PMS är ett verktyg som hjälper till att utvärdera effektiviteten i leveranskedjans verksamhet. En av komponenterna i ett PMS är nyckeltal (KPI:er), som är mått som återspeglar prestandan för specifika aspekter av leveranskedjan. Denna studie syftar till att undersöka hur KPI:er kan användas för att förbättra logistiken inom mejeriindustrin. Forskningen baseras på en fallstudie av ett globalt företag som är verksamt inom mejerisektorn, som står inför utmaningar som hög konkurrens, varierande kundefterfrågan och matsvinn. Forskningen använder en blandning av litteraturstudier, intervjuer och dataanalys för att identifiera och utvärdera relevanta KPI:er för logistikprestanda, samt deras inbördes relationer och påverkan. Forskningen tillämpar metoden ISM (Interpretive Structural Modeling) för att utveckla en hierarkisk modell av KPI:erna och deras orsakssamband. Den tolkande strukturella modellen av indikatorerna visar att de nuvarande indikatorerna som vanligtvis används i mejeriindustrin idag inte är lämpliga för att mäta prestanda, indikatorerna påverkar inte den nuvarande prestationen avsevärt utan återspeglar snarare resultaten. I denna rapport föreslås en metod för att utvärdera prestationsmått på ett kvalitativt sätt, baserat på integrationen av ISM-metoden, MICMAC-analysen och de sju kriterierna för en KPI. ISM-metoden är en teknik för att identifiera och analysera de inbördes relationerna mellan olika delar i ett komplext system. Genom att tillämpa denna metod kan organisationer och akademiker utvärdera lämpligheten och vikten av en uppsättning eller en KPI.