- About
-
The Global ETD Search service is a free service for researchers
to find electronic theses and dissertations. This service is
provided by the
Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
Search results
Showing 171 to 180 of 207 (0.053 seconds)Spelling suggestions: "subject:"forest science"" "subject:"corest science""
| 171 |
Topografi och markfuktighet för granbarkborreskadad skog / Topography and soil moisture for spruce bark beetle damaged forestMagnebäck, Anders, Fälth, Peter January 2020 (has links)
En stor skadegörare på de svenska granskogarna är den åttatandade granbarkborren Ips typographus (L.). Torkstress, vattentillgång och landskapets topografi är faktorer som påverkar granens vitalitet. Om granen har en låg vitalitet riskerar den i högre utsträckning att bli angripen av granbarkborren. Syftet med studien var att analysera topografi och markfuktighet för granbarkborreskadad skog. Områden med skadade träd och oskadade träd jämfördes i GIS-programmet QGIS för att se om det fanns en skillnad med avseende på markfuktighet, lutning, lutningsriktning och höjd över havet. Resultatet visade att granbarkborren angriper främst gran i syd till sydvästlig och östlig riktning. Även områden på torrare marker har en ökad risk för angrepp samt områden där terrängen inte sluttar. Troligtvis löper områden där ovan nämnda variabler sammanfaller större risk att bli angripna av granbarkborren.
|
| 172 |
Den Europeiska idegranens återväxtproblematik / The regeneration issues of European Yew (Taxus baccata)Ermalm, Sandra January 2020 (has links)
Abstract I hela Europa har idegranen problem med återväxten. Olika återväxthämmande faktorer påverkar föryngringen i olika stadier, och det är aldrig bara en anledning till att föryngringen inte lyckas. Idegranen är skuggtålig men behöver ljus. Den gynnas av lövfällande bestånd då den drar nytta av vårens öppna krontak. I bristen på ljus stannar de yngre plantorna av i utvecklingen, dessa dör eller äts upp och föryngringen uteblir. Nästan alla naturligt förekommande äldre plantor (> 2 år) betas. Bete av idegran är idag ett stort problem för föryngringen då rådjurens matsmältning klarar av idegran. I Stockholms norra skärgård är det framför allt betet som hämmar plantornas utveckling. Idegranen har problem med sin återväxt och detta sägs vara ett karaktärsdrag för arten.
|
| 173 |
Hur påverkas vårt välmående av korta vistelser i skogen? / How does short excursions in a forest affect our well-being?Andersson, Maria January 2021 (has links)
Psykisk ohälsa är det vanligaste hälsoproblemet i Sverige och framför allt bland unga. Det är alarmerande siffror som ses öka. Brist på regelbunden återhämtning kan vara en orsak och leda till psykisk ohälsa och utmattning.Vårt ursprung nära naturen påverkar oss även idag och i skogen finns många hälsofördelar att hämta. Där får hjärnan vila från alla intryck vi dagligen utsätts för och vi kan få känna lugn och ro.Denna studie undersökte om och hur korta skogsvistelser påverkar välmående. 10 deltagare fick göra korta skogsvistelser och besvara enkäter före och efter skogsvistelsen för att skatta olika aspekter på välmående. Studien visade att korta skogsvistelser hade en momentan positiv effekt på alla efterfrågade aspekter. Efter 15 min i skogen kände deltagarna sig mer avspända, glada, harmoniska lugna och klartänkta än innan. Långtidseffekter sågs främst på koncentrationsförmåga. Samtliga deltagare uppger att de har fått ett förbättrat välmående efter sina skogsvistelser och åtta av tio uppger ett förbättrat välmående efter studien.
|
| 174 |
Finns det en framtid för bränslepellets? : Utvärdering av ekonomi och arbetsinsats hos småhusägare / Is there a future for fuel pellets? : Evaluation of finances and work performance of small-homeownersEklund, Robert, Videhult, Louise January 2020 (has links)
Detta arbete utvärderar bränslepellets ekonomiskt och arbetsmässigt gentemot andra konkurrerande uppvärmningssätt vilket i främsta hand är värmepumps-tekniken. Resultatet av studien visade att bränslepellets inte gav samma nöjdhet som värmepumpstekniken, rent ekonomiskt så var det värmepumpsteknik som var det mest driftekonomiska alternativet. Elpriser och effektdebitering gör att bränsle pelletsen i framtiden förmodas bli ett fördelaktigt val av värmekälla.
|
| 175 |
Kan trädslagssammansättning och fodertillgång påverka betesskador på tall? / Can species mixtures and feed access affect browsing damage on Scots pine?Sandberg, Alice, Marcusson, Emy January 2020 (has links)
Skogsägare, främst i Götaland, har stora problem med betesskador i tallföryngringar vilket kan bidra till minskad tillväxt och ekonomisk förlust. Studien undersökte huruvida trädslagssammansättning och fodertillgång påverkar betesskador på tall i ett fältförsök i Blekinge och i praktiska föryngringar i Östergötland. Studien visar att främst toppskottsbetning förekommer vid lägre höjder vilket påvisar vikten av att snabbt få upp föryngringen till en högre höjd. Att fastslå huruvida exempelvis trädslagssammansättning, vegetationstyp, höjdrelation och medelhöjd påverkar betesskador på tall är komplicerad då det finns många faktorer som har en betydande roll. Dessa kan exempelvis vara vikten av ståndortsanpassning, förädlat plantmaterial, markberedning samt tidpunkt för röjning. Skogsägare måste göra en avvägning i vad som är den mest effektiva metoden i varje enskilt fall för att föryngra tall utan en för stor andel betesskador.
|
| 176 |
Vilken inställning har Länsstyrelserna till naturvårdsbränningar i områden med fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar? / What attitude do the County Administrative Boards have towards prescribed burnings in areas with ancient remains and other cultural-historical remains?Ackerfors, Viktoria January 2020 (has links)
Skogsbränderna har en stor betydelse för den biologiska mångfalden. Det brandpåverkade landskapet och dess dynamik skapar viktiga substrat och livsmiljöer för många pyrofila arter. På grund av att skogsbränderna har minskat i antal sedan 1800-talet, har kontrollerade naturvårdsbränningar utförts som ett komplement för dessa sedan 1980-talet. De kontrollerade naturvårdsbränningarna skapar de miljöer och substrat som många arter är beroende av. Eftersom tidigare mänsklig verksamhet satt prägel på skogarna återfinns idag ett stort antal fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i skogsmarkerna. Det är en utmaning att utföra naturvårdsbränningarna så att dessa lämningar inte skadas. Det råder också en brist på tydliga riktlinjer om hur Länsstyrelserna ska förhålla sig till naturvårdsbränningar i områden med lämningar. Denna studies syfte var att undersöka vilken inställning Länsstyrelserna har till naturvårdsbränningar i områden med fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar. Nyckelord: Naturvårdsbränningar, fornlämningar, övriga kulturhistoriska lämningar, Länsstyrelsen Keyword: Prescribed burnings, ancient remains, other cultural-historical remains, County Administrative Boards
|
| 177 |
Sveriges skogar : kunskaper och framtidsvy från ett urval av svenska befolkningen / Swedish forests : knowledge and view of the future from a sample of the Swedish populationKarlsson, Mikaela, Winndaria, Luanna January 2020 (has links)
Sveriges skogar har historiskt präglats av människan genom tiderna. Olika intressenter av dagens skogar har olika tankar kring hur skogarna ska brukas, vilket kan leda till konflikter. För att undvika konflikter är information om skogen viktig och den kommer idag från skolan, olika skogsbolag och intresseorganisationer. Dock är befolkningens natursyner, de värderingar om hur naturen och människan samspelar, svåra att informera bort. Studiens syfte var att redogöra för synen på framtida skogar, kunskapsnivå och om mer information önskas. Studien genomfördes genom en enkätundersökning i två utvalda delar av Sverige. De resultat som framkom var att kunskaperna var goda och mer information om Sveriges skogar önskades. För framtida skogars användande föredrogs mjuka värden som biologisk mångfald och rekreation. Natursynen hade ingen större påverkan för hur den önskade framtida skogen skulle se ut.
|
| 178 |
Brukningshistorik i Jämtlands kalkbarrskogar : En studie baserad på GIS-analys av kartor / The historical land-use of Calcareous Coniferous Forests in Jämtland : A study based on GIS analysis of mapsJohansson Schleu, Nora January 2022 (has links)
Kalkbarrskogar är en sällsynt och artrik skogstyp i Sverige. Stora arealer finns i Jämtland. Skogstypen kalkbarrskog är prioriterade för områdesskydd och det finns därför ett behov att undersöka den. Studien genomfördes i samarbete med Länsstyrelsen i Jämtland. 45 prioritetsobjekt undersöktes genom GIS-baserade analyser. Målet var att undersöka objektens brukningshistorik för att undersöka eventuell påverkan på naturvärdena. Syftet var att utreda behovet av formellt områdesskydd. Samtliga objekt har fram till nutid aldrig blivit kalavverkade. 80 % var historiskt brukade med skogsbete och virkesuttag, vilket kan ha hållit skogarna glesa fram till 1960-talet. Studien kan inte visa om brukningshistoriken påverkat dagens naturvärden. Naturvärdena kan funnits innan brukandet startat, samt att andra miljöparametrar kan haft större betydelse. Idag är en femtedel av objekten helt eller delvis avverkade och en fjärdedel avverkningsanmälda. Studien kan styrka behovet av formellt områdesskydd på kalkbarrskogar i Jämtland eftersom det är ett motiverat alternativ för att naturvärdena bibehålls.
|
| 179 |
Skogsägarnas användande av digital skogsbruksplan och utveckling / The forest owners use of digital forestry plan and developmentSandell, Ronny January 2022 (has links)
De privata skogsägarna i Sverige utgörs av ca 50 % av Sveriges skogsareal avseende produktiv skogsmark. En majoritet av dessa använder skogsbruksplanen i sitt skogsbruk för att kunna få en planering av skötselåtgärders tidpunkt och för en översiktlig sammanställning av skogsinnehavet. Påverkar individuella faktorer hos enskilda privata skogsägare som påverkar viljan och omfattning att använda digitala skogsbruksplaner? Finns efterfrågade förbättringar och/eller funktioner i framtida digitala skogsbruksplaner?Undersökningen gjordes som en enkätundersökning. Resultatet visade på ett statistiskt samband mellan användande av digital skogsbruksplan och skogsägarens skogliga utbildningsnivå där intresset ökade med högre skoglig utbildning. Digitala skogsbruksplanen användes främst som underlag för planering och uppföljning av röjningar och gallringar. De efterfrågade bättre gränssnitt mellan skogsbruksplanen och kartorna samt utöka med fler digitala kartor. Löpande uppdatering av den digitala skogsbruksplanen efter skogliga åtgärder lyftes som en viktig punkt samt att kunna interagera mer med kartmaterialet för att sätta ut egna markeringar.
|
| 180 |
Hyggesfritt skogsbruk - privata skogsägares metoder, mål och utmaningar / Continuous cover forestry - methods, goals and challenges for private forest ownersGustavsson, Karina January 2022 (has links)
Hyggesfritt skogsbruk är en övergripande term som innebär att skogen sköts så att marken alltid är trädbevuxen utan att det uppstår några större kalhuggna ytor. Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur hyggesfritt skogsbruk fungerar i praktiken för privata enskilda skogsägare i Sverige. Frågeställningarna berörde vilka metoder som tillämpas, vilka mål som skogsägarna har och vilka utmaningar de ställs inför genom att bruka skogen hyggesfritt. Studien genomfördes med hjälp av en webbenkät. Resultaten visade att den vanligaste hyggesfria metoden för de privata skogsägarna var plockhuggning. De vanligaste målen med det hyggesfria brukandet var bevarad skogskänsla, ökad variation i skogen och ökad biologisk mångfald. Skogsägarnas utmaningar med det hyggesfria brukandet var främst relaterade till maskinparken, brist på kunskap och tillgång till rådgivning. Det finns ett behov av mer forskning om hyggesfritt skogsbruk.
|
Page generated in 0.0635 seconds