Mer än 300 000 enskilda skogsägare äger tillsammans 48% av den produktiva skogsmarken i Sverige. Många värdesätter att fastigheten överlåts till kommande generationer inom familjen. Vind- och solkraftsproduktion blir allt vanligare och ger ekonomisk kompensation till markägaren. För att möta efterfrågan på klimatsmart el kommer sannolikt markupplåtelse för ändamålet öka, och förändrade förutsättningar på fastigheten kan påverka generationsskiftet. Studier visar att närliggande vind- och solcellsanläggningar sänker huspriser, men det saknas studier med fokus på markägar- och överlåtelseperspektivet samt intrångsersättningen som upplåtelsen innebär. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie i syfte att undersöka hur markupplåtelse till vind- och solkraft påverkar fastighetens marknadsvärde samt hur det påverkar generationsskiftet. Resultatet visade att markupplåtelsen genererar intäkter som ur ett strikt ekonomiskt perspektiv ökar fastighetsvärdet och därmed kan bli utmanande då den övertagande parten kan få svårare att finansiera generationsskiftet. Västerbotten är en av de ledande regionerna inom vindkraftsproduktion och utgjorde studiens geografiska fokusområde.

2015 antog världens länder 17 globala mål och Agenda 2030. I Sveriges nationella miljömålssystem fanns riktlinjer som gick i linje med Agenda 2030. Miljömålssystemet bestod bland annat av 16 miljökvalitetsmål. Denna studie fokuserade på ett av miljökvalitetsmålen, levande skogar och om skadelindringshierarkin kunde anses vara en metod för att uppnå detta mål. Skadelindringshierarkin består av fyra steg, 1. Undvika, 2. Minimera, 3. Återställa på plats, 4. Kompensera på annan plats. Tidigare studier hade visat att metoden var relativt ny i Sverige och att vissa problem fanns. Detta gjorde det intressant att redogöra för hur kommuner inom Örebro län arbetade med och tolkade metoden. En kvalitativ studie genomfördes där kommuner i Örebro län intervjuades. Resultatet visade att skadelindringshierarkin som begrepp var okänt, men att konceptet användes. Kommunerna ställde sig även positiva till metoden och ansåg att metoden kunde vara ett verktyg för kommunerna för att uppnå miljökvalitetsmålet levande skogar.

Naturvårdsbränning är en åtgärd som avser att återskapa effekterna avnaturliga skogsbränder genom att påverka det ekologiska systemet. Trotsfördelarna föreligger risker, såsom oönskad eskalering och spridning av eld,rök och glöd, vilket kan negativt påverka mark, människor och samhällen.Studiens syfte var att undersöka hur ansvariga inom Länsstyrelsen hanterarrisker genom identifiering av kritiska incidenter utifrån Critical IncidentTechnique (CIT) baserad på intervjuer, samt att bidra till att öka den allmännakunskapen kring åtgärden.Resultatet visade att naturvårdsbränningsansvariga tar stor hänsyn till riskeroch arbetar kontinuerligt för att minimera dem. Dock identifierades treförbättringsområden inom riskhanteringsarbetet: säkerhet under bränningar,kommunikation under bränningar och kommunikation med samhället.Förbättringar inom dessa områden kan minimera risker under bränningar,minska oron i samhället och antalet falsklarm samt öka tryggheten igenomförandet för allmänheten och naturvårdsbränningspersonal vidnaturvårdsbränningar. / Hållbart sambruk av räddningsaktörer i svensk landsbygd

Rapporten gick igenom Sveriges miljö- och klimatmål berörande skogensbiologiska mångfald samt klimatnytta och undersökte hur väl de fungeradeihop, tillsammans med detta gjordes intervjuer med individer i skogssektornsamt en kunskapsöversikt av tidigare forskning. Resultaten analyserades medforskningen och visade att målens behövda åtgärder till stor del gick emotvarandra. Det ansågs därför att ny målsättning och planering för hur dessabehövde genomföras för att säkerställa att dem hålls.

Skogsbruksplanen är ett viktigt verktyg för dagens skogsägare. Uppdatering av skogsbruksplaner kräver vanligtvis omfattande fältmätningar för att samla in aktuella data om skogen. En ny metod för att uppdatera skogsbruksplaner har utvecklats av skogsägarföreningen Södra och Field Sweden AB, vilken minskar behovet av manuella fältmätningar. En studie genomfördes för att utvärdera noggrannhet och tillförlitlighet i den nya metoden. Studien indikerade högre noggrannhet i skattningar av volym, grundytevägd medeldiameter och grundytevägd medelhöjd i laserbaserad skogsbruksplan jämfört med konventionell skogsbruksplan. Grundyta var den variabeln som erhöll högst noggrannhet via konventionella skattningar. Metoden bedömdes tillförlitlig, dock bör vidare studier utföras för att säkerställa noggrannhet och tillförlitlighet i laserbaserade skattningar innan metoden implementeras på hela skogsinnehav.

Lappugglans utbredningsområde kan vara påväg att förändras som respons till det moderna skogsbruket. I den här studien har jag fokuserat på lappugglors abundans vid kalhyggen av olika storlek med hypotesen att de föredrar hyggen av mindre storlek. Eftersom kalhyggena i södra Sverige i snitt är mindre så skulle det kunna vara en del i förklaringen att lappugglor börjat synas allt oftare söderut. Data laddades ned från artdatabanken och skogsstyrelsen och bearbetades i QGiS för att undersöka lappugglornas utbredning i relation till kalhyggen. Resultatet indikerar att ugglorna föredrar små framför stora kalhyggen och även kan dras till små hyggen. Resultaten visar också en trend söderut för ugglornas utbrednings mellan 2005 och 2020. Dessa resultat bekräftar att lappugglornas utbredningsmönster rör sig söderut och stödjer hypotesen att det är skogsbruk och kalhyggens storlek som driver denna utveckling. Mindre kalhyggen gynnar även andra arter än Lappugglor och kan därför generellt vara en god idé för att förena ekologi och ekonomi inom modernt skogsbruk. / The great grey owl may be adjusting its distribution area in Sweden in response to altered forestry practices. Here i focused on the abundance of owls in clear cut areas of different sizes with the hypothesis that owls prefer smaller clear cut areas. As clear cut areas are smaller in the south than in the north, such a preference could explain a trend of changing distribution southward. Data from artdatabanken and skogsstyrelsen were processed and analyzed in QGiS to investigate the spatial pattern of owl reports in relation to the locations of clear cuts. The results indicate that the owls prefer small over large clear cuts, and are indeed attracted to small clear cuts. The results also show a southward change in the distribution area from 2005 to 2020. These results confirm that the distribution of great grey owls moves southwards in Sweden and support the idea that this trend may be driven by the species being attracted to smaller clear cuts. Since smaller clear cuts benefit more species than owls it is generally a good idea to combine economy with ecology in modern forestry.

Vid föryngring ger markberedning en bra förutsättning för plantan att överleva och växa, och med mindre risk för snytbaggeangrepp. Syftet med denna studie var att undersöka hur snytbaggeskydd och olika markberedningsmetoder långsiktigt påverkar stamantal, medelhöjd och volymproduktion hos gran (Picea abies). Markberedningsmetoderna som jämfördes var högläggning, fläckmarkberedning och inversmarkberedning. De jämfördes med att inte markbereda alls. Hälften av plantorna var behandlade mot snytbagge med permetrin, dessa var jämt fördelade i försöket. Studien genomfördes i en försöksyta 9284, vid SLU:s försökspark i Siljansfors, Mora kommun. Beståndet var 17 år när det mättes (16 år efter plantering) hösten 2018. Då mättes trädens höjd, diameter samt grönkronans höjd. Volym beräknades med volymfunktioner. Högläggning, inversmarkberedning, och fläckmarkberedning (i nu nämnd ordning) och snytbaggeskydd gynnade granplantornas volymtillväxt, gav flest stammar samt högst höjd. Att högläggning och inversmarkberedning var så framgångsrika i detta försök beror troligen på att marken i Siljansfors är näringsfattig och fuktig. Hög planteringspunkt ökar risken för en planta att torka. Permetrinbehandling hade en positiv effekt på volymen och stamantalet, dock var det ingen signifikant skillnad vad gäller höjden. Markberedning samt permetrinbehandling ger bestående långsiktiga resultat för produktionen. / In regenerations, soil preparation provides good conditions for plants to survive and grow, and reduces the risk of damage by pine weevil (Hylobius abietis). The aim of this study was to investigate the long-term effect of protection against pine weevil damage and the long-term effect of different soil scarification methods on the number of trees, tree height and the volume production of spruce (Picea abies). The soil preparation methods that were compared were mounding, patch scarification and the inverse method. These were compared as well as to, no soil preparation at all. Half of the plants were treated against pine weevil with permethrin. These were evenly distributed in the experiment. The study was conducted in the trial area 9284, at SLU's experimental park in Siljansfors, Mora municipality. The trees were 17 years old when measured (16 years after planting) in the autumn 2018. Then tree height, diameter and the height of the green crown was measured. Volume was calculated with volume functions. Mounding, the inverse method and patch scarification (in the order mentioned) and pine weevil protection benefited the volume production of the spruce trees, the numbers of trees and tree height. The fact that mounding and the inverse method was so successful in this experiment is probably due to that the soil in Siljansfors is nutrient-poor and moist. High planting points increases the risk of drought. Permethrin treatment had a positive effect on volume production and the number of plants, however, there was no significant difference regarding tree height. Soil preparation and permethrin treatment provide lasting long-term effects on production.

Svenska företag står inför stora marknadsförändringar i takt med att modern teknik, sociala strukturer och den etniska sammansättningen i samhället förändras. Ett sätt att arbeta med dessa förändringar är att öka mångfalden på arbetsplatsen genom inkluderande verksamhet. Detta arbete ska ge en nulägesanalys av graden av mångfald på Holmen Skog, som i sin tur kan ligga till grund för en fortsatt ökad förståelse kring begreppen och skapa förutsättningar att bedriva inkluderande verksamhet. / Swedish companies are facing major market changes as modern technology, social structures and the ethnic makeup in society is changing. One way of working with these changes is to increase diversity within the workplace though inclusiveness. This essay gives a current situation assessment of the degree of diversity within Holmen Skog, which in turn can form the foundation for an increased understanding of the concepts surrounding diversity and create pre-requisites to conduct inclusiveness in the workplace.

No description available.

Syftet med denna studie var att beskriva mätmetoder, som mäter träets egenskaper med hjälp av vågrörelser respektive mätmetoder som mäter träds egna vågrörelser. Vidare att undersöka hur människor uppfattar musik från trädens egna ljud (vågrörelser). Resultaten visar att det finns flera olika mätmetoder som främst mäter kvalité i träd och virke. Ytterligare två mätmetoder finns och de tar hjälp av sensorer, synthesizers och en örontrumpet, och mäter främst elektriska impulser, ljud och ljudvågor. Resultaten visar även att människor är positivt inställda till musik som kommer från träden. Slutsatsen som kan dras från detta arbete är att det finns många olika sätt att mäta och lyssna på träden på. / The purpose of this study was to describe measurement methods, which measure the properties of the wood using wave movements and measurement methods that measure the tree's own wave movements. Further to investigate how people perceive music from the trees' own sounds (wave movements). The results show that there are several different measuring methods that primarily measure quality in trees and wood. Two other measuring methods are available, and they use sensors, synthesizers and an ear trumpet, and mainly measure electrical impulses, sounds and sound waves. The results also show that people are positively attuned to music that come from trees. The conclusion that can be drawn from this work is that there are many different ways to measure and listen to the trees.