Syftet med studien är att undersöka hur fem elever i grundsärskolan upplever formativt lärande och relationellt perspektiv. I studien görs ett försök att upprätthålla en fenomenologisk ansatts. Merleau-Ponty är en erkänd forskare inom teorin som menar att livsvärlden bygger på att vi människor påverkas av varandra. Enligt den svenska skollagen vänder sig grundsärskolan till eleven med en utvecklingsstörning som behöver en anpassad skolgång (SFS 2010:800). Eleverna som har en intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter som gör det svårt för individen att komma i kontakt med omvärlden. Formativt lärande kan beskrivas som att både lärare och elev vet vad målet är för eleven och att det är uppställt i proportion till de bakgrundskunskaper som eleven har. Genom självbedömning och kamratbedömning utvecklar eleven sin syn på sitt lärande. För att synliggöra elevens mål är återkopplingen den viktigaste delen för elevens utveckling och förbättring av sitt skolresultat. Det är viktigt att själva återkopplingen är kopplad till det som eleven gör. Denna studie pekar på att det är viktigt för eleverna med en utvecklingsstörning, att de får sin återkoppling omgående. Vidare är det relationella perspektivet en viktig del av skolan där fokus ligger på relationen mellan olika aktörer. Eleven och läraren vill kunna bekräfta den förtroendefulla relationen mellan varandra. Det är viktigt att läraren visar att han eller hon bryr sig och lyssnar på eleverna.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur återkoppling används i skrivandet av texter i årskurs ett i ämnet svenska. Det empiriska materialet har samlats in genom observationer samt kvalitativa intervjuer. Arbetet genomsyras av ett kvalitativt förhållningssätt. Det problemområde som framförs i texten är att återkoppling har visats ha stor betydelse för elevers lärande, trots detta upplevs det som att det inte läggs så mycket fokus på återkoppling.Resultatet visar på att vid skrivande av texter i årskurs ett är det endast den muntliga återkopplingen som går att urskilja. Utifrån vårt empiriska material ser vi att den skriftliga återkopplingen är helt utebliven. Återkoppling har en stor påverkan på elevers lärande. Detta bland annat då eleverna involveras i sin egen kunskapsutveckling. Elevernas arbete och utveckling synliggörs genom återkoppling. Vårt resultat visar att både lärare och elever har ett positivt förhållningssätt gentemot återkoppling. I vårt empiriska material framkommer det att eleverna tar till sig den muntliga återkopplingen och använder den på ett sätt som främjar deras lärande. Även lärarna har användning av återkoppling i syfte att utveckla och förbättra sin undervisning.En av de slutsatser som dras i arbetet är att den muntliga återkopplingen framställs som mer formativ än den skriftliga återkopplingen. Genom att använda sig av muntlig återkoppling skapas en dialog mellan lärare och elev vilket innebär att eleverna får kunskap om var de befinner sig i sitt lärande.

Att planera undervisning är något som har uppmärksammats i olika skolstyrdokument och har tidigare undersökts i en rad forskning inom utbildningsväsendet. Detsamma gäller modersmålsundervisningens betydelse och dess villkor i skolan. Däremot har modersmålslärarens upplevelser och processer i undervisningsplanering undersökts i mindre utsträckning. Mitt syfte med studien är att försöka synliggöra modersmålslärares syn på olika källor och resurser som lärarna använder och förlitar sig på vid undervisningsplanering. För att genomföra studien har jag använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod och valt att göra intervjuer med fem modersmålslärare med olika språkbakgrund.Det som framkommer i studien handlar huvudsakligen om resultat som till viss del finns i tidigare forskning. Bland annat visar resultaten att samtliga pedagoger i studien planerar sina undervisningar på ett genomtänkt sätt utifrån specifika källor och resurser. Dock framkommer det i undersökningen att en del pedagoger är eniga om att det ibland inte går att planera all undervisning. Det leder till att pedagogerna väljer ut material slumpvis eller tar fram undervisningsmaterial från tidigare lektioner. Resultaten visar också att samtliga informanter är eniga om vikten av kombination och variation av olika källor och resurser som finns inom ramen för styrdokument i arbetet med modersmålsundervisning.

I denna uppsats görs en ansats till att beskriva de åländska grundskollärarnas tolkning och praktiserande av formativt lärande, detta med ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Studien görs i ljuset av aktuella pedagogiska mediala inlägg och den trend kring formativa metoder som just nu råder. Resultatet baseras på aktuella nationella (Sverige och Finland) och internationella studier och forskningsöversikter samt aktuella teorier om formativt lärande. Empirin utgörs av en enkätundersökning riktad till samtliga grundskollärare på Åland. Resultat och syntes presenteras utgående från de två frågeställningarna: Vad inbegriper de åländska lärarna i begreppet formativt lärande, samt hur praktiserar de åländska lärarna formativt lärande och vilka samband kan utläsas på basen av förutsättningarna på Åland? De insamlade enkätsvaren består av kvalitativt material vilket sedan kvantifierats inför analyserna. Analyserna utgörs av deskriptiv kvalitativ sammanställning i form av tabeller och katalogisering av utsagor samt genomförande av kvantitativa sambandsanalyser bland annat med hjälp av index. Några allmängiltiga slutsatser låter sig inte formuleras på grund av ett stort externt bortfall men en del tendenser och antydningar träder fram i resultatet. Kring förståelsen av begreppet formativt lärande verkar de flesta åländska lärarna koppla ihop det med de tre metodfaserna: elevens nuläge, mål och vad nästa steg är. Få lärare drar paralleller till att formativt lärande också består av lärarperspektivet där denna skall (om)forma sin egen undervisning. Att feedbacken har en viktig roll inom formativt lärande framträder också i resultatet. Forskningsbaserade utvecklingsarbeten inom pedagogiska områden verkar inte vara utbrett på Åland. Vad gäller de sambandsanalyser som genomförs med bakgrundsvariabler - exempelvis lärarnas examinationsland och arbetserfarenhet - och index är det svårt att dra några slutsatser. Starkast samband går dock att finna mellan index Feedback och index Elevdelaktighet samt mellan index Feedback och index Kollegialt lärande. Resultatet antyder också att lärare med finländsk examen jämfört med de med svensk kan vara mer frekventa användare av formativa metoder. / In this thesis, an effort is made to describe the interpretation and practice of formative learning by the Åland elementary school teachers from a social science perspective. The study is conducted in the light of current pedagogical medial posts and the trend currently surrounding formative methods. The result is based on current national (Sweden and Finland) and international research studies and reviews as well as current theories of formative learning. The empirical data consist of a survey conducted for all primary school teachers in Åland. Results and ideas are presented on the basis of the two questions: What do the Åland teachers include in the concept of formative learning, and how do the Åland teachers practice formative learning and which correlations are possible to derive from the conditions in Åland? The collected survey data consist of qualitative material which then was quantified before the analysis. The analysis consists of a descriptive qualitative synthesis in the form of tables and cataloging of statements as well as the implementation of quantitative correlation analyzes using indexes. Although some general conclusions are difficult to formulate due to a large external drop-out, some trends and suggestions appear in the result. Regarding the concept of formative learning, most Åland teachers seem to make a link with the three methodological stages: the student's current situation, goals and what the next step is. Few teachers draw parallels to the fact that formative learning also consists of the teacher's perspective where the teacher should reshape his/hers own teaching. The fact that feedback has an important role in formative learning is also reflected in the results. Research-based developmental work in educational areas does not appear to be widespread in Åland. With regards to the correlation analysis carried out with background variables, such as the teachers' country of degree and work experience, and indexes, it is difficult to draw any conclusions. However, the strongest correlation can be found between feedback index and student-participation index as well as between feedback index and collegial-learning index. The result also suggests that teachers with Finnish degrees may be more frequent users of formative methods compared to teachers with Swedish degrees.