Bakgrund och Problematisering: I och med att internationella redovisningsregler blev tvingande för europeiska börsbolag 2005 förändrades svensk redovisning. Vad gäller redovisningen av forskning och utvecklingskostnader öppnades för en större andel subjektiva bedömningar. Denna subjektivitet kan leda till att företagsledningar tar redovisningsbeslut för att genom de i näringslivet vanliga bonussystemen gynna sig själva, bedriver earnings management. Om detta är fallet innebär det att det kan ifrågasättas om bonussystemen fungerar som det är tänkt. Det är därför relevant att studera om företagsledningar verkligen använder forsknings och utvecklingskostnaderna för att bedriva earnings management. Syfte och frågeställning: Syftet är att undersöka om de möjligheter till subjektiva bedömningar som ges av IAS 38 leder till earnings management. Ur detta syfte kommer frågeställningen om hur det eventuella sambandet mellan incitament att bedriva earnings management och kostnaderna för forskning och utveckling. Metod: Studien har en kvantitativ metod med hypotetiskt deduktiv ansats. Ur agentteorin har hypoteser deducerats som prövas i en undersökning av redovisningsdata. Prövningen använder regressionsanalys för att godta hypoteserna. Slutsats: Studien visar på positivt samband mellan incitament att bedriva earnings management i form av big bath och income smoothing och kostnaderna för forskning och utveckling vilket innebär att företagsledningar synes utnyttja forsknings och utvecklingskostnaderna för att reglera resultatet.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning av goodwillposten som kan förklaras av innovationsförmågan i svenska börsnoterade företag. Inledning: Goodwill är en immateriell tillgång och uppstår i samband med företagsförvärv. På senare år har posten fått en stor betydelse och den ger även ett uttryck för framtida ekonomiska fördelar. Goodwill är svårdefinierat eftersom att posten exempelvis kan innehålla kundrelationer, varumärken, bra rykte etc. I dagsläget är innovation en viktig faktor för företag och har stor betydelse för ekonomisk tillväxt. Företagens innovationsförmåga borde därför ha en påverkan på goodwillpostens värde. Metod: I denna studie har en kvantitativ undersökning gjorts. Via databasen Retriever har data samlats in från Sveriges största börsnoterade bolag. En utsållning gjordes för de företag som inte hade tillgänglig data som krävdes för undersökningen. Genom statistikprogrammet Minitab genomfördes två regressionsmodeller som sedan analyserades. Slutsats: Slutsatsen visar att båda innovationsmåtten, patent och forskning och utveckling, har ett positivt samband på goodwillposten för Large Cap. För Mid Cap kunde ingen betydande effekt visas. För Small Cap har patent en svag påverkan på goodwillposten och måttet forskning och utveckling visade inget samband. / Purpose: The purpose of this paper is to examine the extent of goodwill that can be explained by the capacity for innovation in Swedish listed companies. Introduction: Goodwill is an intangible asset and occurs in connection with acquisitions. In recent years, the record received a great importance and it gives also an expression of the future economic benefits. Goodwill is difficult to define because the item may contain, for example, customer relationships, trademarks, good reputation, etc. In the current situation, innovation is an important factor for companies and has great significance for economic growth and innovation capacity of firms should have an impact on the goodwill value of the entry. Method: A quantitative study has been made in this paper. Through the database Retriever data was collected from the largest listed companies. An elimination was made for those companies that had not provided data that was required for the study. Through the statistical program Minitab was two regression models were conducted and analyzed. Conclusion: Our conclusion is that the two dimensions of innovation studied, patents and research and development, Large Cap both have a positive explainationary power on goodwill for Large Cap. For Mid Cap there no significant effect appears. For Small Cap patent has a weak impact on goodwill, while research and development showed no impact.

Denna uppsats för samman två fenomen – kunskapsöverföring och prestige. Båda fenomenen är väldokumenterade inom respektive teoretiska område men sambandet dem emellan har hittills lämnats relativt outforskat. Denna uppsats utgår från en abduktiv forskningsansats och ämnar undersöka hur prestigesökande påverkar kunskapsöverföringen vid forskning inom den akademiska världen och inom industrin. Som teoretiska referensramar använder vi oss bland annat av King och Marks (2008), teorier kring incitament vid kunskapsöverföring, de teorier Fuller et. Al., (2006) lägger fram kring prestigesökande vid forskning och de diskussioner Cheng et al., (2013) för kring varför individer söker prestige. Teoriavsnittet leder till en modell som visar på det samband vi ämnar undersöka i vår empiriska studie. Den empiriska studien genomfördes kvalitativt på avdelningen för mikrosystemteknik vid Uppsala Universitetet och på telekomföretaget Ericsson. 12 djupintervjuer genomfördes med individer på olika positioner i de två organisationerna. Vår slutsats blir att prestige påverkar kunskapsöverföringen främst positivt inom avdelningen för mikrosystemteknik, och främst negativt inom Ericsson. Vi såg även indikationer på att kamratstämning påverkar kunskapsöverföringen vid akademisk forskning. Vidare fann vi att kulturella skillnader påverkade kunskapsöverföringen i våra fallstudier; en påverkan som var negativ inom avdelningen för mikrosystemteknik och positiv inom Ericsson.

Investeringar i forskning och utveckling (FoU) är en viktig del i ett företags utveckling och är för vissa branscher och företag en avgörande faktor för tillväxt och konkurrenskraft. Ämnet är av intresse för flera olika intressenter, bland annat aktiemarknaden. Olika faktorer påverkar marknadens uppfattning av FoU-investeringar och syftet med denna studie är därför att undersöka och tydliggöra marknadens uppfattning av faktorerna storlek och effektivitet. Studiens urval omfattar bolag som någon gång under tidsperioden 2002-2012 varit noterade på Stockholmsbörsen och undersökningen utförs genom att utvärdera fyra olika investeringsstrategier under denna tidsperiod. Vid utvärdering av investeringsstrategierna framkommer att bolag med mindre storlek samt lägre effektivitet av FoU-investeringar tenderar att uppvisa en bättre aktieutveckling. Tänkbara förklaringar till detta är marknadens korta placeringshorisont samt rådande redovisningsstandard. Resultatet ger statistiskt signifikant stöd åt studiens första hypotes angående storlek. Stöd presenteras även för studiens andra hypotes angående effektivitet. Vidare visar undersökningen på motsatta resultat jämfört med vad som presenteras i tidigare vetenskapliga studier.

<p>Internationella företag världen över väljer att i allt större utsträckning förlägga sin forskning och utveckling, FoU, utomlands och Sverige är det land där utvecklingen går snabbast. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som förklarar internationaliseringen av FoU, samt vilka möjligheter och utmaningar utvecklingen medför för Sverige. För att besvara detta genomför vi en studie av Sveriges största internationella industrikoncerner. Resultaten tyder på att anpassning till lokal marknad och stöd till produktion är de dominerande motiven, vilket indikerar att verksamhet i utlandet snarare kompletterar än ersätter svensk FoU. Utvecklingen medför dels en möjlighet för Sverige att dra nytta av den kunskap företagen erhåller utomlands, och dels att svenska företag blir mer konkurrenskraftiga på utländska marknader. En utmaning inför framtiden blir att tillhandahålla tillräckliga resurser för att svenska såväl som utländska företag ska finna Sverige attraktivt som land för lokalisering av FoU.</p>

Internationella företag världen över väljer att i allt större utsträckning förlägga sin forskning och utveckling, FoU, utomlands och Sverige är det land där utvecklingen går snabbast. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som förklarar internationaliseringen av FoU, samt vilka möjligheter och utmaningar utvecklingen medför för Sverige. För att besvara detta genomför vi en studie av Sveriges största internationella industrikoncerner. Resultaten tyder på att anpassning till lokal marknad och stöd till produktion är de dominerande motiven, vilket indikerar att verksamhet i utlandet snarare kompletterar än ersätter svensk FoU. Utvecklingen medför dels en möjlighet för Sverige att dra nytta av den kunskap företagen erhåller utomlands, och dels att svenska företag blir mer konkurrenskraftiga på utländska marknader. En utmaning inför framtiden blir att tillhandahålla tillräckliga resurser för att svenska såväl som utländska företag ska finna Sverige attraktivt som land för lokalisering av FoU.

Background: The global car industry is going through a process of change where the traditional car companies are being challenged. It is essential for those companies to keep up with the changing market conditions and invest in research and development, if they want to remain competitive in the future market. Volvo Cars is a prominent car manufacturer in Sweden, but is small globally. It was, therefore, adjudged as an interesting company to research with respect to how they address the aforementioned challenges.  Purpose: With an understanding and focus on the car industry’s new challenges, the purpose of this study is to investigate and illustrate Volvo Cars’ future prospective on the global car market. Method: The study has combined quantitative and qualitative approaches, viewed from an inductive perspective. Qualitative interviews were performed to obtain a deeper understanding of the car industry’s challenges, and data from secondary sources were collected in order to quantify Volvo Cars’ performance relative to other car companies. Result: The study determined the main challenges for the future of the personal vehicle sector to be: automation, environment, changing customer demand and digitalization. In addition to the innovation-based challenges mentioned above, the expanding Chinese market has been identified as a challenge for car companies to capitalise on. The expansion of the Chinese market is due to the rapidly increasing middle class, combined with a low car density. The idea that China (and the rest of Asia) will become an important future market is supported by the opinions of many experts and interview respondents who believe that car density in the western world will decline which means strengthen the importance of China as a future market. Volvo Cars face the same challenges as other car manufacturers. However, given their small global significance, Volvo Cars will need to focus and appropriately allocate their resources on only one or two challenges. In terms of investing in research and development, Volvo Cars is at the forefront, with a significant portion of their revenue being dedicated to the area. Conclusion: Given Volvo Cars’ small global significance, they will not have the ability to focus on all challenges. Instead, they must focus their research and development on a select few areas to be able to compete in the future automotive market. This study has identified three major challenges for Volvo Cars: to successfully grow in China (as well as in the rest of Asia), to increase total sales and market share, and to advance within automation and electrical operation. Given that Volvo Cars continue increasing their sales, especially in China, while simultaneously investing in research and development aimed at automation and electric drive, the researchers believe that the future of Volvo Cars is very promising. / Bakgrund: Bilindustrin går igenom en förändringsprocess och de traditionella biltillverkarna står inför stora utmaningar. I och med detta är det viktigt för bilföretagen att hänga med i processen och investera i forskning och utveckling, om de vill konkurrera om framtida marknadsandelar. Volvo Cars är en ledande aktör på den svenska marknaden samtidigt som de är små på den globala marknaden, vilket väcker ett intresse hos forskarna att studera företaget med avseende på hur det kommer att hantera dessa framtida utmaningar. Syfte: Syftet är att med utgångspunkt från bilindustrins nya utmaningar undersöka och belysa Volvo Cars framtidsutsikter på den globala bilmarknaden. Metod: Studien bygger på en kombination av kvalitativ och kvantitativ forskningsstrategi med ett induktivt angreppsätt. Kvalitativa intervjuer har genomförts för få en djupare förståelse för bilindustrins utmaningar och sekundärdata har samlats in för att på ett kvantitativt sätt visa hur Volvo Cars förhåller sig gentemot andra bilföretag på den globala marknaden. Resultat: Studien har kommit fram till att de största utmaningarna för bilindustrins framtid handlar om: automatisering, miljö, ägande och digitalisering. Utöver de innovativa utmaningarna har Kina identifierats som en utmaning för bilföretagen. Eftersom Kina har en snabbt ökande medelklass i kombination med att landet har en låg biltäthet förväntas bilförsäljningen i regionen öka. Då många experter och intervjurespondenter anser att försäljningen av bilar kommer minska i västvärlden kommer därför en ökad försäljning i Kina och övriga Asien bli avgörande för många bilföretag. Volvo Cars har samma utmaningar att bemästra som de andra aktörerna på marknaden men eftersom de är en mindre aktör måste de fokusera på en eller två utmaningar och hoppas på att de är rätt. Studien har även visat att Volvo Cars satsar en stor procent av deras omsättning på just forskning och utveckling jämfört med andra (undersökta) aktörer på marknaden. Slutsats: Då Volvo Cars är en liten aktör på den globala marknaden kommer de inte ha möjlighet att satsa på samtliga utmaningar utan måste fokusera sin forskning och utveckling på ett fåtal faktorer för att kunna konkurrera på framtidens bilmarknad. Studien har specificerat tre utmaningar för Volvo Cars att uppnå för goda framtidsutsikter: lyckas växa på den kinesiska (och övriga asiatiska) marknaden och därmed öka den totala försäljningen och marknadsandelarna samt bemästra de innovativa utmaningarna inom automatisering och eldrift. Med det sagt kan forskarna dra slutsatsen att Volvo Cars framtid ser lovande ut förutsatt att de fortsätter öka sin försäljning, framförallt i Kina, samtidigt som de helhjärtat satsar på forskning och utveckling inom områdena automatisering och el-drift.

<p>Den 7 juni 2002 antogs EG-förordningen 1606/2002, vilken innebär en förpliktelse för noterade europeiska företag att fr o m räkenskapsåret 2005 upprätta sin koncernredovisning enligt International Accounting Standards (IAS). Förordningen ger även medlemsstaterna möjligheten att tillåta eller kräva en tillämpning av IAS även i juridisk person, d v s i årsredovisningen. Syftet med uppsatsen är att, med utgångspunkt i sambandet mellan redovisning och beskattning, analysera vilka konsekvenser förordningen kan komma att medföra för företagsbeskattningen i Sverige. För det första diskuteras hur beskattningen kan komma att påverkas om tillämpningen av förordningen begränsas till koncernnivå. För det andra diskuteras förordningens effekter i en situation där den även görs tillämplig i juridisk person, och därmed också direkt påverkar beskattningsunderlaget. För att konkretisera effekterna av en tillämpning av IAS i juridisk person undersöks slutligen ett område där svenska och internationella normer idag skiljer sig åt; utgifter för forskning och utveckling.</p>

<p>Bakgrund: Under de senaste åren har samhället blivit alltmer kunskapsintensivt och som ett resultat av detta har den projektverksamhet som bedrivs i företag tilltagit. Denna utveckling har ändrat förutsättningarna för att använda sig av belöningar som ett styrmedel och det är därför av yttersta vikt att dagens företag anpassar sina belöningssystem efter de ändrade förutsättningarna. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag agerar vid belöning av anställda som arbetar i forsknings- och utvecklingsprojekt. Syftet är vidare att analysera eventuella olikheter företag emellan som kan förklara skillnader i deras agerande. </p><p>Genomförande: Uppsatsen är baserad på sju intervjuer genomförda med personer som arbetar med belöning av anställda i forsknings- och utvecklingsprojekt. Dessa har genomförts på fem fallföretag. </p><p>Resultat: Studien har visat att företag många gånger agerar relativt likartat vid belöning av anställda som arbetar i forsknings- och utvecklingsprojekt. De belöningar som utfaller är främst beroende av prestation, den anställde utvärderas vanligtvis av en person utanför projektet och de belöningsformer som används är såväl finansiella som icke-finansiella. Vissa skillnader föreligger dock mellan företags agerande och två ytterligheter har identifierats. Dessa skillnader menar vi är starkt kopplade till den verksamhet som bedrivs samt till den omfattning som de anställda arbetar i projektform.</p>

<p>Frågan om hur företag skall behandla sina utgifter för Forskning och utveckling (FoU)skattemässigt är av stor betydelse eftersom det kan leda till stora skattekonsekvenser för företagen. Huvudfrågorna vid den skattemässiga behandlingen av ett företags utgifter och inkomster är de om omfång och periodisering. Även klassificeringen av en utgift är många gånger av största betydelse i en utredning. Eftersom FoU är ett vitt begrepp som kan omfatta verksamheter av olika typer och med olika resultat kan många avgränsningsfrågor tänkas uppkomma.</p><p>Syftet med uppsatsen är att utreda hur företags utgifter för forskning och utveckling skall periodiseras skattemässigt. Som en del av periodiseringsfrågan måste även klassificeringar av utgifter göras. Syftet är därför även att analysera vad som utgör FoU och vilka avgränsningsproblem som kan uppkomma.</p>