<p>Inom både skatterätten och redovisningsrätten finns begreppen pågående arbete och forskning och utveckling. Pågående arbete är uppdrag som ett företag utför för en annan persons räkning som är oavslutade vid räkenskapsårets utgång. De båda begreppen regleras olika både i skatterätten och i redovisningsrätten, varför gränsdragningen mellan forskning och utveckling och pågående arbete får betydelse för företag som arbetar på uppdrag av kunder samtidigt som man bedriver forsknings- och utvecklingsarbete. Syftet med den här uppsatsen är främst att analysera gränsdragningen mellan de skatterättsliga reglerna om forskning och utveckling och pågående arbete. Denna analys syftar till att komma fram till om det finns en skatterättslig gråzon inom vilken ett företag har möjlighet att välja om de vill hänföra en utgift till pågående arbete eller till forskning och utveckling. Även frågan om denna eventuella skatterättsliga gråzons gränser diskuteras. Utöver en analys av själva gränsdragningsproblematiken innehåller uppsatsen även en grundlig analys av själva begreppen pågående arbete och forskning och utveckling, samt en diskussion kring frågan om ett företags incitament att redovisa en utgift som pågående arbete respektive som forskning och utveckling. Min slutsats är att det finns en skatterättslig gråzon inom vilken ett företag har möjlighet att välja om de vill hänföra en utgift till pågående arbete eller till forskning och utveckling. Jag har även kommit till slutsatsen att det finns regler som sätter gränserna för denna skatterättslig gråzons omfattning.</p>

Uppsatsens syfte är att, med fokus på tolkningen och tillämpningen, utreda näringsidkarens utrymmet att få avdragsrätt för FoU-bidrag lämnade till statliga universitet och högskolor. Vidare ska det rådande rättsläget problematiseras samt en utredning göras huruvida denna avdragsrätt bör särregleras i en egen lagparagraf.   Avdragsregeln för FoU-utgifter stadgas i 16 kap. 9 § IL. För att avdragsrätt ska föreligga krävs att: kostnaden kan kategoriseras som en FoU-utgift, att bidraget villkoras till att enbart avse FoU-verksamheten, att någon form av motprestation erhålls, samt att ett samband föreligger mellan FoU-verksamheten och bidragsgivarens näringsverksamhet. Tidigare var regeln i 16 kap. 9 § IL förenad med en forskningsförordning, vilken medgav en ovillkorad avdragsrätt för FoU-bidrag till universitet och högskolor. Förordningen upphävdes vid skattereformen 1991. Lagstiftarens avsikt var dock att förordningens funktioner: att förenkla förfarandet, att undvika tvister med Skatteverket, samt att öka förutsebarheten för den skattskyldige fortsatt skulle tillämpas genom en generösare praxis.   Avdragsrätt för FoU-bidrag till universitet och högskolor har prövats i tre kammarrättsmål. I samtliga mål har avdragsrätt nekats då sambandskravet ansetts bristande. Då Regeringsrätten nekat prövningstillstånd i samtliga mål kan rättsläget tolkas som att i stort sett ett avdragsförbud råder för lämnande av FoU-bidrag till universitet och högskolor, för grundforskning inom t.ex. ekonomi. Kritik kan riktats mot att Sverige nu är tillbaka i det restriktiva rättsläge som förelåg innan särregleringen av FoU-avdragsregeln gjordes 1970. Därför är det nu hög tid att FoU-avdragsregeln ses över och korrigeras. Den specifika avdragsrätten för FoU-bidrag till universitet och högskolor bör även särregleras i en egen lagparagraf för att därigenom lätta upp det nu rådande restriktiva rättsläget.

Syfte: Målet med uppsatsen är att undersöka om det finns något samband mellan FoU and företagsvinster. Författarnas förhoppningar är att resultaten från studien kommer att bidra med användbar information som både investerare och forsknings intensiva företag kan ta del av och utvärdera. Metod: En kvantitativ infallsvinkel har valts att genomföra vår undersökning på. Data har erhållits genom företags årsredovisningar och statistik från börslistor. Slutligen har alla siffror sammanställts i Microsoft Excel and därefter analyserats i SPSS. Resultat: Resultaten visar att det inte finns något samband mellan FoU och rörelseresultat. Däremot då rörelseresultat varierar kraftigt mellan olika industrier valde författarna att genomföra en branschanalys istället.

Diss. Karlskrona : Blekinge tekniska högskola, 2005.

<p>BACKGROUND: Project based structures has become more and more common in the organizations of today. As the project based structures are given a more central role in the organizations the interdependencies between the projects are getting more attention. These structures need a new type of control to meet the unique challenges that arise. The research</p><p>that has been done has been concentrated around the project form and the projects internal control, the area of multi-project management is therefore relatively unexplored. The few existing studies on the subject focus on projects in the construction industry why research in</p><p>more complex fields of business have been requested.</p><p>PURPOSE: The purpose of this thesis is to explore and analyze how knowledge intense multi-project organizations manage their project activities, and to determine how different organizational characteristics affect the need for management control systems.</p><p>METHODOLOGY: The empirical data has been collected through interviews with personnel in BT Products R&D, Gambro R&D and AstraZeneca Development. These organizations are all mature and project intense.</p><p>CONCLUSION: With an organization´s line of business follows a certain level of uncertainty and interdependencies between projects. Another important factor is the organization´s level of internal and external differentiation. These three factors together describe the characteristics of an organization, which forms the organization´s starting position. To handle the uncertainty of unpredicted events the organizations’ reflexes has to be quick enough; this is made possible through a project oriented organizational structure where the project managers have more authority than the function manager. Interdependencies between projects is handled through coordination, the level of coordination needed is dependent on the degree of interdependencies. Last but not least the organization has to handle the complexity that comes with the degree of internal and external differentiation. This is managed through the integration and extent of the management control systems. In the analysis chapter a model is presented that describes the relationship between the organization characteristics and management control systems.</p> / <p>BAKGRUND: I dagens organisationer är det allt vanligare att verksamheten bedrivs i projektform. När företag allt mer började ta till sig projektbaserade strukturer kom relationen mellan projekt i fokus. Denna arbetsform kräver en ny typ av styrning, detta för att hantera de beroenden som finns mellan projekten samt för att möta de samordningsproblem som kan uppstå. De senaste åren har projektstyrning blivit ett allt vanligare forskningsområde, multiprojektstyrning finns det dock inte mycket information om. Den forskning som väl genomförts har inriktats mot byggsektorn varför forskning på komplexare områden eftertysts.</p><p>SYFTE: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur kunskapsintensiva multiprojektorganisationer hanterar sin projektverksamhet, samt att utröna hur olika organisationers egenskaper påverkar behovet av styrsystem.</p><p>GENOMFÖRANDE: Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer på BT Products R&D, Gambro R&D och AstraZeneca Development R&D. Samtliga organisationer är mogna och har en arbetsgång som baseras på projekt.</p><p>RESULTAT: Ett företags verksamhetsområde medför en viss grad av osäkerhet i den praktiska verksamheten, ytterligare en annan verksamhetsspecifik faktor är beroendegrad mellan projekt. Vidare är ett viktigt karaktärsdrag hos organisationer graden av differentiering. Dessa tre faktorer beskriver organisationens karaktäristika, med andra ord vilket utgångsläge organisationen har i sitt arbete. För att kunna hantera osäkerhet krävs att organisationen har tillräckligt bra reflexer för att möta oförutsedda händelser, detta löses genom att ge projekten mer auktoritet jämfört med funktionen. För att hantera beroenden krävs att verksamheten koordineras, vilken grad av koordinering som krävs beror på vilken grad av beroenden som finns representerat. Slutligen måste den komplexitet som differentiering ger hanteras, detta sker genom integrationen och omfattningen av styrsystemen. I uppsatsen presenteras avslutningsvis en modell som beskriver relationen mellan organisationen och dess styrning.</p>

BACKGROUND: Project based structures has become more and more common in the organizations of today. As the project based structures are given a more central role in the organizations the interdependencies between the projects are getting more attention. These structures need a new type of control to meet the unique challenges that arise. The research that has been done has been concentrated around the project form and the projects internal control, the area of multi-project management is therefore relatively unexplored. The few existing studies on the subject focus on projects in the construction industry why research in more complex fields of business have been requested. PURPOSE: The purpose of this thesis is to explore and analyze how knowledge intense multi-project organizations manage their project activities, and to determine how different organizational characteristics affect the need for management control systems. METHODOLOGY: The empirical data has been collected through interviews with personnel in BT Products R&amp;D, Gambro R&amp;D and AstraZeneca Development. These organizations are all mature and project intense. CONCLUSION: With an organization´s line of business follows a certain level of uncertainty and interdependencies between projects. Another important factor is the organization´s level of internal and external differentiation. These three factors together describe the characteristics of an organization, which forms the organization´s starting position. To handle the uncertainty of unpredicted events the organizations’ reflexes has to be quick enough; this is made possible through a project oriented organizational structure where the project managers have more authority than the function manager. Interdependencies between projects is handled through coordination, the level of coordination needed is dependent on the degree of interdependencies. Last but not least the organization has to handle the complexity that comes with the degree of internal and external differentiation. This is managed through the integration and extent of the management control systems. In the analysis chapter a model is presented that describes the relationship between the organization characteristics and management control systems. / BAKGRUND: I dagens organisationer är det allt vanligare att verksamheten bedrivs i projektform. När företag allt mer började ta till sig projektbaserade strukturer kom relationen mellan projekt i fokus. Denna arbetsform kräver en ny typ av styrning, detta för att hantera de beroenden som finns mellan projekten samt för att möta de samordningsproblem som kan uppstå. De senaste åren har projektstyrning blivit ett allt vanligare forskningsområde, multiprojektstyrning finns det dock inte mycket information om. Den forskning som väl genomförts har inriktats mot byggsektorn varför forskning på komplexare områden eftertysts. SYFTE: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur kunskapsintensiva multiprojektorganisationer hanterar sin projektverksamhet, samt att utröna hur olika organisationers egenskaper påverkar behovet av styrsystem. GENOMFÖRANDE: Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer på BT Products R&amp;D, Gambro R&amp;D och AstraZeneca Development R&amp;D. Samtliga organisationer är mogna och har en arbetsgång som baseras på projekt. RESULTAT: Ett företags verksamhetsområde medför en viss grad av osäkerhet i den praktiska verksamheten, ytterligare en annan verksamhetsspecifik faktor är beroendegrad mellan projekt. Vidare är ett viktigt karaktärsdrag hos organisationer graden av differentiering. Dessa tre faktorer beskriver organisationens karaktäristika, med andra ord vilket utgångsläge organisationen har i sitt arbete. För att kunna hantera osäkerhet krävs att organisationen har tillräckligt bra reflexer för att möta oförutsedda händelser, detta löses genom att ge projekten mer auktoritet jämfört med funktionen. För att hantera beroenden krävs att verksamheten koordineras, vilken grad av koordinering som krävs beror på vilken grad av beroenden som finns representerat. Slutligen måste den komplexitet som differentiering ger hanteras, detta sker genom integrationen och omfattningen av styrsystemen. I uppsatsen presenteras avslutningsvis en modell som beskriver relationen mellan organisationen och dess styrning.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur digitaliseringen inom redovisnings- och revisionsbranschen påverkar identifieringen och värderingen av internt upparbetade tillgångar som uppstått på grund av forskning och utveckling. Metod: Studien har en kvalitativ metod och använder sig av en abduktiv ansats. Studien grundar sig i semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar inom redovisnings- och revisionsbranschen som besitter kunskap inom forskning och utveckling. Dataanalysen har genomförts med en tematisk synvinkel. Slutsats: Digitaliseringen kan leda till förbättrade FoU-arbeten inom organisationer men det saknas tydliga bevis på att detta innebär ett underlättande vid identifiering och värdering av internt upparbetade immateriella tillgångar. Problematiken rörande dessa frågor kan underlättas med hjälp av digitaliseringens ökade informationshantering men till vilken grad är okänt.

Syftet med studien var att undersöka hur kommunikationen påverkar effektiviteten i produkt-och processutvecklingen i en samlokaliserad miljö. Tidigare studier har visat att det finns fördelar med samlokalisering av produkt- och processutveckling och produktion. Det påstås att det finns en indirekt relation mellan samlokalisering, prestanda och innovation. Men få djupstudier har lyft fram fördelarna med samlokalisering och samtidigt behandlat kommunikationsaspekten. Detta bildade grunden till följande frågeställning Hur påverkar kommunikationen effektiviteten i produkt- och processutveckling i en samlokaliserad miljö? För att undersöka frågeställningen gjordes en kvalitativ fallstudie bestående av tre olika typer av datainsamlingsmetoder; intervjuer i tre omgångar, en kontinuerlig undersökning och ett frågeformulär. Kommunikationsfördelarna som skapades genom att företaget var samlokaliserat bidrog till att problem kunde identifieras tidigare i processen. De gav också möjlighet för produkt och process utvecklingen att få snabbare återkoppling och kortare beslutsvägar. Genom att kommunicera på detta sätt drog man också nytta av erfarenheter och idéer från alla företagets avdelningar. Allt detta bidrog till en effektivare produkt- och processutveckling. / The purpose of this study was to examine how communication patterns affect the efficiency of product- and process development in a co–located environment. Previous studies have shown that there are a number of benefits with co-location of product- and process development and production. It is suggested that there is an indirect relationship between co-location and performance and innovativeness. However, few in depth studies have targeted the actual benefits of co-location and the aspect of communication. This was the foundation for the research question in this study. How do communication patterns affect the efficiency of product- and process development in a co –located environment? To investigate the research question, a qualitative single case study was executed including three types of data collection methods; interviews in three rounds, a continuous study and a questionnaire. The communication related benefits were shown to enable the company to identify issues earlier in the development process. The level of communication also provided the product-and process development with quicker feedback-loops and shorter decision paths. Taking advantage of the experience, ideas and "know-how" from the different departments enabled the company to benefit from all its internal resources. The communicational benefits were shown to have created a more efficient product- and process development at the case company

Titel: Resultatmanipulering vid VD-byte - En kvantitativ studie om big bath på Stockholmsbörsen Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämne företagsekonomi  År: 2024, maj Författare: Vanja Bodlund, Wilma Haglund Handledare: Asif M Huq Nyckelbegrepp: Resultatmanipulering, Big bath, VD-byte, Goodwillnedskrivning, Nedskrivningar, Forskning och utveckling, Immateriella tillgångar, Positiv redovisningsteori, IFRS.  Syfte: I studien undersöks det om ett företags redovisning förändras genom resultatmanipulering, i form av big bath. Syftet är således att studera om det föreligger något samband mellan nedskrivning av goodwill, FoU-utgifter samt andra immateriella tillgångar och VD-byte.  Metod: I studien används en kvantitativ metod där korrelationstest samt regressionsanalyser har använts för att besvara studiens hypoteser.  Teoretisk ansats: Hypoteserna formuleras utifrån teorin om big bath, agentteorin samt positive accounting theory. IFRS regelverk bidrar till förståelse av redovisning gällande nedskrivningar samt de incitament företag har att påverka redovisningen.  Empirisk grund: I uppsatsen studeras företag noterade på Stockholmsbörsens Small Cap, Mid Cap och Large Cap mellan åren 2010–2023.  Resultat och slutsats: Studien finner inget signifikant samband mellan nedskrivningar och VD-byte. Slutsatsen blir således att svenska börsnoterade bolag inte utför big bath vid byte av verkställande direktör. Testerna har dock visat signifikanta samband mellan de olika nedskrivningsposterna samt totala tillgångar, avkastning på tillgångar samt skuldsättningsgrad. / Title: Earnings management during CEO change - A quantitative study of big bath on the Stockholm Stock Exchange Level: Student thesis, final assignment for bachelor’s degree in business administration Year: 2024, May Author: Vanja Bodlund, Wilma Haglund Supervisor: Asif M Huq Key words: Earning management, Big bath, CEO change, Goodwill write-down, Write-downs, Research and development, Intangible assets, Positive accounting theory, IFRS. Purpose: The study investigates whether a company's accounting is changed through earnings manipulation, in the form of a big bath. The purpose is thus to study whether there is any connection between write-down of goodwill, R&amp;D expenses and other intangible assets and CEO change. Method: The study uses a quantitative method where correlation tests and regression analyzes have been used to answer the study's hypotheses. Theoretical approach: The hypotheses are formulated based on the big bath theory, agent theory and positive accounting theory. IFRS regulations contribute to the understanding of accounting regarding write-downs and the incentives companies must influence accounting. Empirical basis: The essay studies companies listed on the Stockholm Stock Exchange's Small Cap, Mid Cap and Large Cap between the years 2010-2023. Results and conclusion: The study finds no significant relationship between write-downs and CEO changes. The conclusion is thus that Swedish listed companies do not carry out big baths when changing the managing director. However, the tests have shown significant relationships between the various write-downs and total assets, return on assets and leverage.

I denna rapport undersöks olika system för hanteringen av forskning och utvecklingsprojekt som Stockholms stad kan använda som en gemensam plattform med syfte att sprida information och kunskap gällande projekt. Målet med rapporten var att hitta en anpassad kravspecifikation som summerade de tre kontorens gemensamma arbetsprocesser. Kravspecifikationen var ett hjälpmedel för att finna och utvärdera olika system som främjar hanteringen av Stockholms stads forskning och utvecklingsprojekt. En kravspecifikation har tagits fram i syfte att informera Stockholms stad om hur ett generellt arbetssätt ser ut bland de olika forskning och utvecklingskontoren. Genom informationsspridning internt pa kontoren kan effektiviteten öka då målkonikter kan undvikas och ett samarbete kan leda till ett bättre resultat. Att lagra informationen kopplade till ett projekt i en relationsdatabas visade sig passa kontoren bäst och skulle kunna möjliggöra vidare anpassning. Ytterligare en aspekt med systemen som utvärderades i rapporten var att de skulle kunna förbättra Stockholms stads kunskapsöverföring. Det kan medföra att innovativa och hållbara ideer sprids i större utsträckning än med kontorens nuvarande hantering av forskning- och utvecklingsprojekt. Resultatet av rapporten var två rekommendationer som togs fram utifrån utvärderingen av de utvalda systemen. Den kortsiktiga lösningen var att använda Excel med delad arbetsbok och den långsiktiga lösningen var att använda SharePoint Server som en gemensam kommunikationsplattform. / The purpose of this report is to find and evaluate different systems that can be used as a central platform for publishing information and knowledge about Stockholms stad's various projects spanning several agencies. The goal of this report was to present a requirement specification which summarize the three chosen agencies common work pattern. The requirement specification was used to find and evaluate the different systems that improves Stockholm's stads management of research and development projects. A requirement specification has been defined to help Stockholms stad to acknowledge a common work pattern for the three agencies presentation of project information. By increasing the dissemination of information internally, the efficiency will increase when goal conflicts are avoided and a formal cooperation can lead to better work results. A relational database was proven to be the best option for the agencies and could allow further development and adjustments to the agencies. One advantage with the systems evaluated in this report is that they could help Stockholms stad's transferal of knowledge. This could result in a wider spread of innovative and sustainable ideas than Stockholms stad's current system for managing research and development projects. The final recommendation from the evaluation of the selected systems gave Stockholms stad two possible solutions. The short-term solution was to use Excel with a shared workbook and the long-term solution was to use SharePoint Server as a common platform for communication.