Idrottsjuridiken är ett underutvecklat rättsområde i Sverige och inom ämnesområdet finns mängder av frågor som behöver analyseras ytterligare. En sådan fråga är omfattningen av fotbollsspelarens arbetsrättsliga rättigheter och skyldigheter gentemot sin klubb. Fotbollsspelare utgör en speciell grupp på arbetsmarknaden som i många avseenden skiljer sig från normen av ”vanliga” anställda. Någon svensk rättspraxis för huruvida fotbollsspelare ska ses som arbetstagare finns ej. För att fastställa förhållandet måste en bedömning göras från fall till fall där flera avgörande omständigheter ska vägas in, exempelvis arbetets omfattning, ersättning och den personliga arbetsskyldigheten. Även om amatörspelare oftast inte uppfyller kriterierna torde majoriteten av de professionella fotbollsspelarna i Sverige göra det. Professionella herrfotbollsspelare i de högsta serierna i Sverige omfattas av herrfotbollens kollektivavtal med tillhörande spelaravtal. Kollektivavtalet ger spelarna rätt till kompetensutveckling och försäkringsskydd medan klubbarna erhåller fredsplikt under avtalstiden. Spelaravtalet reglerar bland annat spelarens åtaganden och ersättning. Svensk fotbolls egna avtal har bidragit till att skapa en större harmoni på arbetsmarknaden för fotbollsspelare i landet. Drygt femton år har gått sedan EG-domstolen genom Bosmandomen för första gången inkräktade på fotbollens domäner. Domstolen förkunnade att den fria rörligheten för arbetstagare enligt artikel 39 i EG-fördraget kan gälla även fotbollsspelare. Sedan dess har spelarna fått allt mer att säga till om gentemot sina klubbar. Det internationella fotbollsförbundet (FIFA) stod under hård press från EU när de skapade de övergångsregler för internationella övergångar som trädde i kraft år 2001. Övergångsreglerna ger spelare rätt att ensidigt bryta sitt spelaravtal efter en skyddad period om två eller tre år (beroende på spelarens ålder) mot erläggande av skadestånd. Den nyligen förkunnade Websterdomen från idrottens högsta skiljedomstol, CAS, bekräftar och förtydligar övergångsreglerna. Enligt CAS ska skadeståndet beräknas såsom den sammanlagda återstoden av spelarens kommande löneutbetalningar enligt bilagan till spelaravtalet, om inte något annat tidigare blivit överenskommet mellan spelaren och klubben. Domen har skapat viss oro bland svenska fotbollsklubbar som nu undersöker möjligheterna att begränsa domens slagkraft. Ett sätt att lyckas med det, som även uppmärksammats av CAS, är att införa utköpsklausuler i spelaravtalen.

Bakgrund: Det är viktigt att kliniskt kunna avgöra om idrottaren är tillräckligt rehabiliterad för att återgå till full träning och matchspel eftersom otillräcklig rehabilitering är den största riskfaktorn för återskada i hamstrings. Därför skulle ett test med enkel utrustning behöva komplettera den kliniska undersökningen. Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilket samband som finns mellan genomförandet av Nordic hamstring strength test och Asklings hamstring test utifrån skattning av smärta och obehag i samband med testen. Huruvida deltagarnas tilltro till att prestera sitt yttersta i en 90 min fotbollsmatch påverkas efter testerna samt att beskriva obehag och smärta efter testerna för spelare som varit skadad eller inte under senaste sex månaderna. Metod: 22 fotbollsspelare fick skatta sin tilltro till sin egen förmåga att prestera sitt yttersta i en 90 min fotbollsmatch samt skatta obehag och smärta med VAS i samband med testerna. Hamstring Outcome Score användes för att få en helhetssyn av deltagarnas funktion och skadehistoria kring hamstring. Spearman’s rho och Wilcoxon’s teckenrang test användes för att analysera resultatet. Resultat: Korrelationen mellan Asklings hamstring test och Nordic hamstring strength test var moderat (0,4-0,6) dock signifikant på <0,05. Majoriteten av spelarna sänkte sin tilltro efter testerna. De yngre spelarna har varit skadade senast men det är de äldsta spelarna som har dragit på sig flest skador. Slutsatser: Vidare forskning på ett större antal deltagare behövs för att avgöra om Nordic hamstring strength test skulle kunna användas som ett kompletterande test till den kliniska undersökningen. / Backgroud: It’s important to clinically determine whether the athlete is ready to return to full training and match play as inadequate rehabilitation are the major risk factor for reinjury in the hamstrings. Therefore, a test with simple equipment is needed to complement the clinical examination. Purpose: The study aims to investigate the relationship between the implementation of the Asklings hamstring test and the Nordic hamstring strength test based on the estimation of pain and discomfort during the tests. Whether the participants’ confidences to perform their best in a 90 minutes soccer game is affected by the tests, and describe pain and discomfort after the tests for those who had or had not been injured during the last six months. Methods: 22 football players had to rate their confidence in their own ability to perform their best in a 90 minutes football game, and estimate the discomfort and pain using VAS during the tests. Hamstring Outcome Score was used to obtain a holistic view of the participants’ function and injury history about hamstrings. Spearman’s Rho and Wilcoxon’s Rank Sum test was used to analyze the results. Result: There is a moderate correlation (0,4-0,6) between Askling hamstring test and Nordic hamstring strength test with a significance level of p<0,05. The majority of the players lowered their confidence after the tests. The younger players have been injured most recently but the oldest players have had the most injuries. Conclusion: Further research with a larger number of participants is needed to determine whether Nordic hamstring strength test could be used as a complementary test to the clinical examination.

<p>Idrottsjuridiken är ett underutvecklat rättsområde i Sverige och inom ämnesområdet finns mängder av frågor som behöver analyseras ytterligare. En sådan fråga är omfattningen av fotbollsspelarens arbetsrättsliga rättigheter och skyldigheter gentemot sin klubb. Fotbollsspelare utgör en speciell grupp på arbetsmarknaden som i många avseenden skiljer sig från normen av ”vanliga” anställda. Någon svensk rättspraxis för huruvida fotbollsspelare ska ses som arbetstagare finns ej. För att fastställa förhållandet måste en bedömning göras från fall till fall där flera avgörande omständigheter ska vägas in, exempelvis arbetets omfattning, ersättning och den personliga arbetsskyldigheten. Även om amatörspelare oftast inte uppfyller kriterierna torde majoriteten av de professionella fotbollsspelarna i Sverige göra det.</p><p>Professionella herrfotbollsspelare i de högsta serierna i Sverige omfattas av herrfotbollens kollektivavtal med tillhörande spelaravtal. Kollektivavtalet ger spelarna rätt till kompetensutveckling och försäkringsskydd medan klubbarna erhåller fredsplikt under avtalstiden. Spelaravtalet reglerar bland annat spelarens åtaganden och ersättning. Svensk fotbolls egna avtal har bidragit till att skapa en större harmoni på arbetsmarknaden för fotbollsspelare i landet.</p><p>Drygt femton år har gått sedan EG-domstolen genom Bosmandomen för första gången inkräktade på fotbollens domäner. Domstolen förkunnade att den fria rörligheten för arbetstagare enligt artikel 39 i EG-fördraget kan gälla även fotbollsspelare. Sedan dess har spelarna fått allt mer att säga till om gentemot sina klubbar. Det internationella fotbollsförbundet (FIFA) stod under hård press från EU när de skapade de övergångsregler för internationella övergångar som trädde i kraft år 2001. Övergångsreglerna ger spelare rätt att ensidigt bryta sitt spelaravtal efter en skyddad period om två eller tre år (beroende på spelarens ålder) mot erläggande av skadestånd.</p><p>Den nyligen förkunnade Websterdomen från idrottens högsta skiljedomstol, CAS, bekräftar och förtydligar övergångsreglerna. Enligt CAS ska skadeståndet beräknas såsom den sammanlagda återstoden av spelarens kommande löneutbetalningar enligt bilagan till spelaravtalet, om inte något annat tidigare blivit överenskommet mellan spelaren och klubben. Domen har skapat viss oro bland svenska fotbollsklubbar som nu undersöker möjligheterna att begränsa domens slagkraft. Ett sätt att lyckas med det, som även uppmärksammats av CAS, är att införa utköpsklausuler i spelaravtalen.</p>

Introduktion: Fotboll är en av de mest skadedrabbade idrotterna. 70-90% av skadorna är lokaliserade i nedre extremiteter. Den vanligaste skadan är hamstringsruptur och utgör 37% av skador i nedre extremiteter. Det finns idag mycket forskning gjord på hamstringsrupturer hos manliga fotbollsspelare, men skadefrekvensen för hamstringsrupturen minskar inte. Syfte: Studiens syfte är att bidra med ökad medvetenhet och kunskap om uppkomst, rehabilitering och preventiva åtgärder på hamstringsrupturer för tränare i manliga fotbollslag. Metod: Studien har sammanställt redan befintlig litteratur om de valda område för att besvara studiens syfte. Studiens valda metod är en litteraturstudie. Resultat: (1) Uppkomst: Höghastighetssprint &amp; förlängning. (2) Rehabilitering: Individuell konservativ behandling. (3) Preventiva åtgärder: Excentriska övningar ex: Nordic hamstrings exercise, Asklings glider. Slutsats: Mer kunskap behövs inom området, både för tränare och spelare i idrottsföreningar, och kunskapen måste presenteras på ett användbart sätt. / Introduction: Soccer is one of the most injured sports. 70-90% of the injuries are located in the lower extremities. The most common injury is hamstring strain and accounts for 37% of lower limb damage. There is a lot of research done today on hamstring strains for male soccer players, but the injury rate for hamstring strains is not diminishing. Purpose: This study wants to contribute to increased awareness and knowledge of the origin, rehabilitation and prevention of hamstring strains for coaches in male football teams. Method: The study has complied already existing literature on the chosen areas to answer the purpose of the study. The chosen method on the study is a literature study. Result: (1) Origin: High Speed Sprint &amp; extension. (2) Rehabilitation: Individual conservative treatment. (3) Preventive measures: Eccentric exercises eg: Nordic hamstrings training, Askling Glider. Conclusion: More knowledge is needed in the field, for both athletes and coaches, and the knowledge must be presented in a useful way.

No description available.

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för vad manliga elitfotbollsspelares värdesätter vid val av arbetsgivare inom svensk elitfotboll.Teori: Studien har använt sig av tre teorier för att besvara frågeställningarna. Teorierna var Self Determination Theory, Brand equity och varumärkeslojalitet.Metod: Den valda metoden för studien var semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer kom sedan att transkriberas och analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys. Studien grundar sig i ett deduktivt synsätt.Resultat och slutsats: Deltagarnas värderingar kom att definieras i flertalet variabler. Inom Self Determination Theory kom det att speglas i att utvecklas för som fotbollsspelare och att finna nästa steg i karriären där spelarna kan få ut maximalt av sin utveckling. Glädje var ett tema som var viktigt för spelarna. Att kunna njuta av sin fotboll och känna en frihet att uttrycka vem man är som fotbollsspelare. Glädjen gick hand i hand med tränaren och att ha en god relation till sin tränare var av vikt för att behoven av glädjen och utvecklingen skulle tillfredsställas. Det sociala livet utanför fotbollen var av vikt för deltagarna och kunde i senare delar av karriären bli av än större vikt. Även lön kom att bli av större vikt desto längre karriären gick. Majoriteten av deltagarna diskuterade sitt varumärke men det var inte alla deltagare som visade intresse för att aktivt arbeta med sitt varumärke. Varumärkeslojalitet var tydlig hos vissa av våra deltagare. Det fanns klubbar som deltagarna vägrade att skriva kontrakt med av lojalitet för en gammal klubb. Slutsats för studien var att deltagarna valde klubbar för att ta steget vidare i karriären och få ut maximalt av sin potential. Att känna en frihet på planen och fortsättas utvecklas. Varumärket för spelarna var på deras tankar vid val men kom som en sekundär värdering framför de tidigare nämnda variablerna. / Purpose: The purpose of the study is to increase the understanding of what male elite football players value when choosing employers in Swedish elite football.Theory: The study used three theories to answer the questions of the study. The theories were Self Determination Theory, Brand equity and brand loyalty.Method: The chosen method for the study was semi-structured interviews. These interviews were then transcribed and analyzed through a qualitative content analysis. The study is based on a deductive approach.Results and conclusion: The participants' values were defined in different variables. Self Determination Theory was reflected in being developed as a football player and finding the next step in the career where the players can get the most out of their development. Joy was a theme that was important to the players. Being able to enjoy their football and feel a freedom to express who they are as a football player. The joy went hand in hand with the coach and having a good relationship with his trainer was of importance for the needs of joy and development to be satisfied. The social life outside football was of importance to the participants and in later part of the career could be of even greater importance. Even wages came to be of greater importance the longer their career went.The majority of the participants discussed their brand, but not all participants showed interest in actively working with their brand. Brand loyalty was evident in some of our participants. There were clubs that the participants refused to sign a contract with out of loyalty to an old club.The conclusion for the study was that the participants chose clubs to take the step further in their career and get the maximum out of their potential. To feel a freedom on the plan and continue to develop. The brand for the players was on their minds at choice but came as a secondary valuation over the previously mentioned variables.

Syftet med studien är att få ökad kunskap om relationen mellan fotbollsspelare och fotbollsledare. Detta ska göras med följande frågeställningar: Vilken betydelse har spelar- och ledarrelationen för flickors och pojkars fotbollsspelande i åldrarna 13 och 16 år?-Hur ser spelar- och ledarrelationen ut?-Vilka krav ställer spelare på ledare?-Vilka krav ställer ledare på spelare?-Vilka värden har stor betydelse för spelare och ledare inom fotbollen?Det gjordes sammanlagt nitton intervjuer med flickor och pojkar mellan 13 och 16 år, och deras ledare i två breddföreningar i Helsingborg och Lund, i Skåne. Materialet analyseras utifrån teorier om människors samspel som symbolisk interaktion och utbytesteori. Ytterligare analyser görs utifrån Sport Enjoyment-modellen och utbildningsmålet som är ungdomars motiv till idrottsdeltagande. Resultatet visar att spelar- och ledarrelationen har stor betydelse för ungdomarna, en relation som ska genomsyras av utbildning, engagemang och kommunikation. Relationen är en ömsesidig process där spelare och ledare får och ger till varandra för att nå det gemensamma målet. Det är deras sociala handlingar som skapar de regler som ska gälla, regler som också omfattar de krav som enligt respondenterna behövs för att relationen och verksamheten ska fungera. Spelares krav på ledare är i första hand fotbollsmässiga, att ledaren ska ha erfarenheter och kunskap om fotboll medan ledares krav på spelare i större utsträckning är sociala, om hur de ska fungera i en grupp och bete sig mot varandra. Resultatet visar också att utbildning; att få lära ut och att få kunskap, och ha roligt är gemensamma värden som spelare och ledare har inom fotbollen. / The study aims to acquire knowledge about the relationship between football players and football coaches. This shall be done by answering the following questions: What is the influence of the relationship between players and coaches on girls and boys participation in football between the ages of 13 and 16 years?-What does the relationship between players and coaches look like?-What requirements do players put on their coaches?-What requirements do coaches put on their players?-What values are important for players and coaches in football?There were a total of nineteen interviews with girls and boys between the ages of 13 and 16 years and their coaches in two community football clubs in Helsingborg and Lund. Football clubs whose members are over-represented by children and youths. The material was analysed using the theories of human interaction, specifically symbolic interaction and exchange theory. Further analysis was made on the basis of the Sports Enjoyment model and learning targets, young people's motives to sport participation. The results show that the relationship between players and coaches is important for youths, a relationship that should be based on education, involvement and communication. The relationship is a two-way process in which players and coaches both give and receive in order to achieve the common objective. It is the social behaviour that creates these rules, rules that dictate the requirements that makes the relationship and sports activities work. Players' demands on their coaches are about football, that the coach should be experienced and knowledgeable in their field, while leaders' demands on their players are of a social nature, that they know how to work as a group and behave towards each other. The results also show that education, to teach and to learn, and also to have fun are common values that players and coaches share.

Syfte och Frågeställningar Det övergripande syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida den relativa ålderseffekten tenderar att förekomma på kvinnliga fotbollsspelare på landslagsnivå i en svensk kontext. Studien avser därför att undersöka eventuella samband mellan spelares födelsedatum och uttagning till landslag, samt eventuella samband mellan födelsedatum och spelarposition. Följande frågeställningar kommer användas för att besvara syftet: Förekommer den relativa ålderseffekten på landslagsnivå på flick- och damsidan inom svensk fotboll? Skiljer sig den relativa ålderseffekten mellan de olika landslagen. Ökar eller minskar den relativa ålderseffekten desto äldre spelarna blir? Är den relativa ålderseffekten mer eller mindre vanligt förekommande för någon specifik position? Metod Studien är av kvantitativ metod och innehåller insamling av data och analys av födelsedatum och uttagning till landslag. Data bestod av födelsedatum och spelarposition. Urvalet bestod av 126 flick- och damlandslagsspelare från fem olika landslag: Dam, U23, F19, F18 och F17 (n=23, n=31, n=22, n=21, n=29) som representerat Sverige under åren 2021-februari 2022. Samtliga spelare togs med i urvalet i respektive åldersgrupp, vilket gör att samtliga fall utgör urvalet till denna studie. Spelarnas födelsedatum sammanställdes utifrån vilket landslag de spelade i. Spelarnas födelsedatum kategoriserades i kvartal, Q1: januari, februari och mars, Q2: april, maj och juni, Q3: juli, augusti och september samt Q4: oktober, november och december. Spelarnas födelsedatum kategoriserades även in i halvår. Första halvåret vilket motsvarade januari-juni och andra halvåret vilket motsvarade juli-december. Vidare registrerades spelarna spelarpositioner. Resultat Resultatet visar på att det förekommer en överrepresentation av spelare födda under det första halvåret i de svenska flick- och damlandslagen. Resultatet visar att tre av fem landslag (dam, F19 och F17) uppvisade en RÅE inom spelartrupperna. Vidare visar studien på att RÅE är förekommande för alla positioner, (målvakt, backar, mittfältare och forwards), dock återfanns den största RÅE bland målvakterna och backarna. Slutsats RÅE är något som förekommer inom svenska flick- och damlandslag. Hur stor RÅE som förekommer varierar från varje specifikt landslag och det går därav inte att tala om någon trend. Det finns skillnader mellan landslagen som till viss del inte går att förklara med denna studie. Vidare kan man inte uttala sig om RÅE ökar eller minskar med en ökad ålder bland spelarna då denna studies resultat tyder på RÅE i vartannat landslag. Fysisk mognad kan antas vara den viktigaste egenskapen och spelare som tidigt väljs ut utifrån dessa egenskaper kan få fördelar som till exempel högre kvalitet på coachningen samt får tidigare erfarenhet av konkurrens. Spelare som mognar senare har då mindre chanser att bli uttagna till elitlag och riskerar även avhopp från idrotten. / <p>Idrott III</p>

The objectives of this study were to investigate: (1) elite Swedish football players use of coping strategies, (2) their goal orientations, and (3) the relationship between their goal orientation profiles and use of coping strategies. Participants were 83 male elite Swedish football players. The Perception of Success Questionnaire and COPE inventory were administered to meet the objectives. Results showed a significant interaction effect between athletes’ task and ego goal orientations and their use of planning. Athletes’ with a HT/LE profile (3.06 ± 0.36; M ± SD) used frequently more planning than athletes’ with a LT/LE profile (2.59 ± 0.51). Moreover, athletes’ high in task (2.71 ± 0.37) used more problem-focused strategies than athletes low in task (2.54 ± 0.33), and athletes’ low in ego (2.31 ± 0.24) used more emotion-focused strategies than athletes’ high in ego (2.17 ± 0.27). Results are discussed in relation to previous research of achievement motivation and athletes’ use of coping strategies. / Syftet med föreliggande studie var att undersöka: (1) svenska elitfotbollsspelares användande av coping strategier, (2) deras målorienteringar, och (3) relationen mellan deras målorienteringsprofiler och användande av coping strategier. Urvalet bestod av 83 manliga svenska elitfotbollsspelare. Studiens syften undersöktes med hjälp av The Perception of Success Questionnaire och COPE inventory. Resultaten visade en signifikant interaktionseffekt mellan idrottarnas task och ego orienteringar och användande av planering. Idrottare med en HT/LE profil (3.06 ± 0.36; M ± SD) använde sig av mer planering än idrottare med en LT/LE profil (2.59 ± 0.51). Vidare använde idrottare med en hög task-orientering (2.71 ± 0.37) sig av mer problem-fokuserade strategier än idrottare med en låg task-orientering (2.54 ± 0.33) och idrottare med en låg ego-orientering (2.31 ± 0.24) använde mer emotions-fokuserade strategier än idrottare med en hög ego-orientering (2.17 ± 0.27). Resultaten har diskuterats i relation till tidigare forskning inom prestationsmotivation och idrottares coping strategier.

Bakgrund: Fotbollsspelare är en fotbollsklubbs viktigaste tillgång. Sporten skiljer sig mot många andra idrotter då det finns en marknad där spelarkontrakt kan köpas och säljas. För att spelarkontrakt ska kunna förvärvas behövs en värdering av kontraktet för att fastställa ett ekonomiskt värde. Under början av 1900-talet fick fotbollsklubbar möjligheten att förvärva spelarkontrakt vilket senare utvecklades till en global marknad. Köp och försäljning av spelarkontrakt har blivit en viktig del inom fotbollen vilket medfört att klubbarna behöver kunna värdera sina spelarkontrakt för att få rätt ersättning vid en eventuell spelarförsäljning. Syfte: Syftet med studien är att beskriva problematiken angående fotbollsklubbars värdering av egna spelarkontrakt och hur deras tillvägagångssätt vid värdering kan förklaras. Följande frågeställning har ställts: Hur värderar svenska fotbollsklubbar egna spelarkontrakt och hur kan deras tillvägagångssätt förklaras? Metod: Denna studie har utförts via en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer. Totalt har sex intervjuer utförts med representanter inom de allsvenska klubbarna samt en intervju med en ekonomichef för Svenska Fotbollsförbundet. Slutsats: I studiens slutsats konstaterar vi att det inte finns någon specifik värderingsmodell som klubbarna använder sig av. Detta beror främst att det finns väldigt många faktorer som påverkar ett spelarkontrakts värde samt att fotbollsspelare är människor som besitter olika egenskaper och kvalifikationer. Däremot har vi sett tendenser att klubbarna använder sig av en form av relativ värdering men att det enbart används som ett hjälpmedel till att förenkla värderingen. Det krävs istället att klubben utför en individuell bedömning utifrån spelarens egenskaper och klubbens nuvarande situation. Klubben tar därför hänsyn till de faktorer som anses har störst påverkan för det specifika spelarkontraktet. Vi har kommit fram till att klubbarnas värderingsprocess består av tre olika steg, processen är till för att tydliggöra hur klubbarna värderar sina egna spelarkontrakt. / Background: Football players are the most valuable assets in a football club. Football is different compared to other sports and industries because of the global market that exists where player contracts can exchange owners. In order for a player contract to be exchanged it needs an economic value on the contract. Transfer of players contracts are an important part in football which forces the clubs to valuate the players to ensure that they will get the right amount of payment of a potential transfer. Purpose: The purpose of the study is to describe the problems when football clubs valuate their own player contracts and how their approach can be explained. Following question has been asked: How does Swedish football clubs valuate their own player contracts and how can their approach be explained? Method: The study has been using a qualitative method based on six interviews. We conducted the interviews with respondents that work in the different clubs and one interview that works as a CFO for Swedish Football Association. Conclusion: In the conclusion we found out that the football clubs don’t use any specific valuation model to valuate their player contracts. The reason is because the value of a player contract is affected by a variety of different factors and football players are humans that possess different characteristics and qualifications. We have noticed that the clubs use a kind of multiple valuation but it`s only used as a tool to make the valuation easier. Instead it is required that the clubs makes an individual estimation from the player’s characteristics and qualifications. The clubs consider which factors that are most important for the specific player contract. We have concluded that the football club’s valuation processes are divided into three different steps. The process will clarify how football clubs valuate their own player contracts.