Den ideella sektorn i Sverige är den som aktiverar flest barn och unga (4-25 år) och fotboll är den idrott som är överlägset störst i Sverige. Även i Malmö är fotboll den idrott som aktiverar flest barn och unga. Tyvärr är de barn och unga som är aktiva inom fotbollen främst pojkar och flickorna blir färre och färre för varje år. Enligt Ung Livsstil forskningsrapport från 2017 var fotbollen på flicksidan svagare i Malmö än i övriga Sverige. Syftet med denna studie är därför att ge en djupare förståelse för vilka förutsättningar tränare i fotbollsföreningar upplever att de har för att skapa fotbollsverksamhet för flickor i Malmö. Vilka hinder och möjligheter stöter tränarna på och hur ser de på framtida tillväxt? Studiens empiriska material består av sex kvalitativa intervjuer samt styrdokument och lokala strategier från Fritidsförvaltningen, Malmö Stad. Vid analys av det empiriska materialet har Pierre Bourdieus kapitalteorier och Yvonne Hirdmans teori kring genussystem och genuskontrakt använts.  Studiens resultat visade att de köns- och genusnormer som finns i samhället påverkade tränarnas förutsättningar att få flickor att spela fotboll både på och utanför planen. För att få tillgång till planen ställdes flickornas verksamhet i relation till pojkarnas både sett till antal utövare, men även på vilket sätt fotbollen förväntades utföras. Utanför planen påverkade föräldrarna genom att upprätthålla och reproducera bilden av flickan som en icke tävlingsinriktad individ. Analysen visade att tränarna upplevde sig som ensamma i rollen att få verksamheten att behålla men även att rekrytera nya medlemmar. Tränarnas upplevelser följde de mönster som tidigare forskning sett det vill säga att fotbollen domineras av manliga normer, värderingar och flickorna tilläts inte avvika alternativt få tillgång till samma arenor som pojkarna. Slutligen visade studien att genom bättre samarbete internt i föreningen men även externt med andra föreningar kunde förutsättningarna för tränarna förbättras och därigenom öka antalet fotbollsspelande flickor.

Sammanfattning Bakgrund: Barn och ungdomar har rätt till en trygg och hälsosam idrottsmiljö. Idrottsvärlden påverkas av olika faktorer, som till exempel ledarskap, vilket kan ha stort inflytande på barns hälsa och välmående. Att skapa idrottsmiljöer som är hälsofrämjande ska därför vara en viktig del av folkhälsopolitiken, både nationellt och internationellt. Dessutom visas av barnkonventionens rekommendationer att all idrott för barn ska bedrivas utifrån ett barnrättsperspektiv. Däremot visar tidigare forskning att även om det finns friskfaktorer i idrottsmiljö finns det också riskfaktorer. Därför behövs ytterligare studier som ska belysa idrottares och ledares upplevelser av idrottsmiljön i förhållande till hälsofrämjande arbete. Detta för att också kunna identifiera olika möjligheter till arbetsförbättringar för både idrottare och ledare. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur svenska fotbollstränare upplever sitt ledaruppdrag kopplat till arbetet med att skapa en hälsofrämjande idrottsmiljö med fokus på deras ledarskapsegenskaper.  Metod: En kvalitativ studie som bygger på tre intervjuer och sex observationer har genomförts. För att bearbeta och analysera insamlingsdata genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Innehållsanalysen ledde fram till tre kategorier: 1. Ledarskapet ur ett helhetsperspektiv med tillhörande fyra subkategorier: Kompetens, Uppdrag och utveckling, Samspel, samt Stödjande resurser; 2. Ledarskapsstil och beteendemönster med fyra subkategorier Autoritärt ledarskap, Demokratiskt och Situationsanpassat ledarskap, Relationsinriktat ledarskap och Ledarteam; 3. Breddfotboll som positiv idrottsmiljö med följande tre subkategorier: Fotbollsmiljö som hälsofrämjande arena, Medarbetarens liv och hälsa samt Ledarskap som hälsofrämjande arbete. Resultat: Visar att fotbollstränarna upplevde att det var viktigt att se sitt ledarskap utifrån ett helhetsperspektiv, att det sker i ett samspel utifrån olika synvinklar samt att breddfotboll är en del i att eftersträva en positiv idrottsmiljö – det här för att arbeta med att skapa en mer hälsofrämjande idrottsmiljö – utifrån ett ledarskapsperspektiv.  Slutsats: Sveriges idrottsmiljö tar hänsyn till barn och ungdomars olika behov, förutsättningar och utvecklingstakt. Den är utformad så att en kvalitativ och långsiktig idrottslig utveckling som möjligt stimuleras. Därför är det viktigt att ledarna också har kunskap om barn och ungdomars utveckling och betydelsen den har i och utanför idrottsmiljön. En positiv arbetsmiljö med fokus på hälsofrämjande arbete är avgörande för både idrottare och ledares hälsa samt välbefinnande. Tidigare forskning visar också de positiva och långsiktiga effekterna som kan förekomma som en naturlig konsekvens av ett hälsofrämjande ledarskap inom idrott.   Respondenternas intresse för konstant utveckling av sitt ledarskap som fotbollstränare framkom också i undersökningen. Det anledningar respondenterna angav var dels att förbättra idrottsmiljön som kan påverka träningskvalitet och idrottares utveckling samt välmående, dels för att  kunna skapa en positiv arbetsmiljö som främjar en god hälsa på lika villkor för alla. Detta kan relateras till begreppen individuell empowerment och hög känsla av sammanhang.     Nyckelord: Breddfotboll, fotbollstränare, hälsofrämjande arbete, ledarskap, lärandemiljö / Abstract Background: Children and young people have the right to a safe and healthy sports environment. The sports world is affected by different factors, such as leadership, which can have great influence on children's health and well-being. Creating sports environments that are health promotion should therefore be an important part of public health policy, both nationally and internationally. Despite recommendations in the Rights of the Child that all sports for children should be conducted from a child rights perspective, previous research shows that while there are positive aspects to the sports environment, there are also risk factors. Therefore, further studies are necessary to highlight athletes 'and leaders' experiences of the sports environment in relation to health promotion work in order to identify opportunities for improvement in their daily working lives.    Aim: The purpose of the study was to investigate how Swedish football coaches experiencing their leadership assignments linked to the work of creating a health promotion sports environment with a focus on their leadership qualities.  Method: A qualitative study based on three interviews and six observations has been conducted. To process and analyze collection data, a qualitative content analysis was used. The content analysis resulted in three categories: 1. Leadership from a holistic perspective with associated four subcategories: Competens, Assignments and Development, Interaction, and Supporting resources; 2. Leadership style and behaviour patterns with four subcategories: Authoritarian leadership, Democratic and situational leadership, Relationship-oriented leadership and Leadership teams; 3. Grassroots football as a positive sports environment with the following three subcategories: Football environment as health promotion arena, Employee's life and health and Leadership as health promotion work. Results: Shows that the football coaches felt that it was important to see their leadership based on a holistic perspective, that it takes place in an interplay based on different points of view and that grassroots football is part of seeking a positive sports environment - this to work on creating a more health promotion sports environment - from a leadership perspective.  Conclusion: The Swedish Sports Environment takes into account children and young people's different needs, conditions and development rate. It is designed so that a qualitative and long-term sporting development as possible is stimulated. Therefore, it is important that the leaders also have knowledge of children and young people's development and the importance it has in and outside the sports environment. A positive work environment focusing on health promotion work is essential for both athletes and leaders' health and well-being. Previous research also shows the positive and long-term effects that may occur as a natural consequence of a health promotion leadership in sports. The respondents' interest in constant development of their leadership as a football coach also emerged in the survey. The reasons they given were partly to improve the sports environment that can affect training quality and athletes' development and well-being, partly to create a positive work environment that promotes good health on equal terms for everyone. This can be related to the concepts of individual empowerment and high sense of context.     Keywords:  Grassroots football, Health promotion, Leadership, Learning environment, Soccer coach

Det blir vanligare att barn och ungdomar slutar spela fotboll när dem blir äldre vilket bland annat beror på avsaknad av tillhörighet, brist på autonomi och en känsla av otillräcklig kompetens, delar som är centrala i barnkonventionens grundprinciper. I Sverige blev barnkonventionen lag den första januari 2020 efter att Sverige kritiserats av FN:s barnrättskommitté, där brister upptäckts. För fotbollstränare innebär lagändringen ett ökat ansvar att arbeta i linje med barnkonventionen. Syftet med studien var att beskriva fotbollstränares uppfattningar av hur de, utifrån barnkonventionen, arbetar med att skapa goda förutsättningar att främja en hälsosam och pedagogisk miljö för barn i fotbollsföreningar. Det empiriska materialet har inhämtats från nio fotbollstränare genom intervjuer och bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys. Den teoretiska referensramen utgår från frigörande pedagogik och känsla av sammanhang. Den insamlande empirin analyserades och skapade följande kategorier i resultatet: genom arbete med jämlikhet, genom att se till varje individ och genom att skapa delaktighet. Resultatet visade att fotbollstränares arbetssätt i förhållande till barnen gick emot barnkonventionen men att det även fanns arbetssätt hos tränarna som gick i linje med barnkonventionen. Tränarna ansåg att dem arbetade med jämlikhet och lika villkor för barnen. Samtidigt förekom vissa skillnader mellan könen samt selektering där barn kunde exkluderas. Det ansågs viktigt att se till barnens bästa men att fokus ibland hamnade på prestation istället. Tränarna arbetade med delaktighet men brister förekom även här. Vid de situationer som tränarna arbetar i linje med barnkonventionen kan vi se att de främjar en hälsosam och pedagogisk miljö. / It’s becoming more common for children and young people to stop playing football when they grow older due to lack of belonging, lack of autonomy and a sense of inadequate competence, parts central to the Convention on the Rights of the Child (CRC). In Sweden, the CRC became law on the first of January 2020 after Sweden was criticized by the UN Committee on the Rights of the Child, where shortcomings were discovered. The amendment increases responsibility on football coaches to work along the law. The purpose of the study was to describe football coaches perceptions of how, based on CRC, they work to create good conditions for promoting a healthy and pedagogic environment for children in football clubs. Empirical material has been obtained from nine football coaches through interviews and processed through a qualitative content analysis. The theoretical frame of reference is based on critical pedagogy and sense of coherence. The empirics were analyzed and created these categories in the result: through work with equality, by seeing each individual and by creating participation. Results showed that the coaches worked both against and along CRC. Selections occured where children could get excluded and there were inequalities between genders, even though the coaches established that they worked with equality. To look after the children's best interests was considered important but the focus sometimes ended up on performance instead. The coaches worked with participation but shortcomings also occurred here. When the coaches worked along with CRC it promoted a healthy and pedagogic environment.