Diabetes Mellitus är en ständigt växande folksjukdom, där en av de vanligaste komplikationerna är diabetiska fotsår. Komplikationen innebär i regel livsstilsförändringar, medicinska behandlingar och fotvård. Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden av personer med diabetiska fotsår. Med denna bakgrund var syftet med litteraturstudien att beskriva personers upplevelser av att leva med diabetiska fotsår. De 7 vetenskapliga artiklar som låg till grund för studien analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i 5 kategorier; Att minskad rörelseförmåga ger begränsningar i vardagen, Att vara i en känslomässig bergochdalbana, Att behöva ändra sin livsstil och vanor, Att få en förändrad självbild och Att vara i behov av stöd från närstående och sjukvården. En slutsats från denna litteraturstudie är att personer som lever med diabetiska fotsår upplever både fysiska och mentala påfrestningar. Resultatet bidrog till ökad förståelse för personers upplevelser och för betydelsen av patientundervisning, vilket sjuksköterskan skall lyfta fram i den kliniska verksamheten.

Bakgrund: Diabetes mellitus är en kronisk folksjukdom som drabbar miljoner människor över hela världen. Denna långvariga sjukdom kan leda till komplikationer som svårläkta fotsår som medför lidande för patienten, begränsar vardagen och sänker livskvaliten, vilket i svåra fall kan leda till amputation. Dessa svårläkta fotsår kostar samhället massor vilket är ett bekymmer. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans arbete i förebyggandet av fotsår hos personer med diabetes mellitus samt att beskriva de ingående artiklarnas undersökningsgrupp. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserats på tio vetenskapliga artiklar, åtta med kvantitativ ansats, en med kvalitativ ansats samt en med mixad ansats. Artiklarna söktes i sökmotorn PubMed samt databasen Cinahl. Resultat: Det finns några punkter som spelar stor roll i förebyggandet av diabetes fotsår. Detta är att sjuksköterskor ska identifiera risker hos personer med diabetes. Detta görs med hjälp av olika instrument för att upptäcka neutrovaskulärpati. Det andra sättet i förebyggandet är att öka kunskap hos personer med diabetes och vägleda dem till egenvård. Detta möjliggörs genom att ge fotvårdsutbildning till patienter för att sköta sina fötter och på så sätt förhindra uppkomsten av fotsår och fotkomplikationer. Det sista resultatet som kom fram i den här litteraturstudien är att ett samarbete mellan olika vårdprofessioner krävs i det förebyggande arbetet. Framför allt är ett bra samarbete mellan sjuksköterskor och undersköterskor som är angeläget.   Slutsats: Olika faktorer kan påverka positivt på förebyggandet av fotsår hos personer med diabetes. Dessa faktorer är att identifiera risker, upptäcka neurovaskulärpati i tid, öka kunskap hos dessa personer och vägleda dem till egenvård samt skapa en bra kommunikation mellan olika vårdprofessioner. / Background: Diabetes mellitus is a chronic disease that affects millions of people worldwide. This long-lasting disease may have bad complications like chronic foot ulcers that causes suffering for the patient, limits the everyday life and lowers quality of life and severe cases can lead to amputations. The slow-healing foot ulcers costs society a lot, which is a concern. Purpose: The purpose of this study was to describe the nurse's work in the prevention of foot ulcers in people with diabetes mellitus and to describe the depth of the articles study group. Method: A descriptive literature study based on ten scientific articles, eight of the quantitative approach, a qualitative approach and a mixed approach. Articles were searched in the databases CINAHL and PubMed. Results: There are some points that play a major role in the prevention of diabetic foot ulcers. This is nurses to identify risks in people with diabetes. This is done using a variety of instruments to detect neutrovaskulärpati. The other way of prevention is to increase the knowledge of the person with diabetes and to guide the self-care. This made real by providing foot care training patients to manage their feet and so prevent the formation of ulcers and foot complications. The final results came in this literature is that cooperation between different health care professions needed in preventive work. Above all, a good collaboration between nurses and assistant nurses are set location. Conclusion: Various factors can affect positively on the prevention of foot ulcers in people with diabetes. These factors are to identify risks and detect neurovaskulärpati in time, increase the knowledge of these people and guide them to self-care and good communication between various health care professions.

Bakgrund: Fotsår är en vanlig komplikation vid diabetes typ 2. För att minska risken för fotsår och amputationer ska sjuksköterskan med hjälp av styrdokument och lagar arbeta tillsammans med personen för en bättre vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskeledda fotvårdsinterventioner och dess effekter för personer med diabetes typ 2. Metod: Studien är gjord som en litteraturstudie med elva vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Resultatet utgår ifrån tre huvudkategorier. Dessa var Sjuksköterskans olika interventioner vid fotvård, där sjuksköterskans olika interventioner i arbetet mot att förhindra fotsår hos personer med diabetes typ 2 beskrivs i samtal och undersökning. Primära effekter av interventioner, där vikten av kunskap gällande sjukdomen och vikten av stöd i vardagen beskrivs. Samt Sekundära effekter av interventioner, som beskriver hur personerna kan undvika komplikationer och öka livskvaliteten. Diskussion: Utifrån resultatet framkom tre fynd. Dessa var Brist på fotundersökningar, då brister fanns gällande fotundersökningar inom vården. En utbildning passar inte alla, varje människa är unik och tar åt sig av information på olika sätt. Samt Delaktighet i vården, då relevansen för personens engagemang och delaktighet i vården lyfts fram. Slutsats: Genom att individualisera vården och öka kunskapen hos personer med diabetes typ 2 kan komplikationer undvikas och känsla av hälsa infinna sig. / Background: Foot ulcers are a common complication of type 2-diabetes.To reduce the risk of foot ulcers and amputations should the nurse with the help of policy documents and laws, work with the person for a better health care. Purpose: To describe the nurse-led foot care interventions and its effect for people with type 2-diabetes. Method: The study is designed as a literature review with eleven original scientific articles. Results: The result is based on three main categories. These were The nurse's various interventions in foot care, where the nurse's various interventions in the work to prevent foot ulcers in people with type 2-diabetes are described in conversations and examinations. Primary effects of interventions, which describes the importance of knowledge regarding the disease and the importance of support in everyday life. And Secondary effects of interventions, which describes how people can avoid complications and improve quality of life. Discussion: Based on the results three key findings were revealed. These were Lack of examinations, where deficiencies existed regarding foot examinations in health care. An education is not for everyone, each person is unique and learning in different ways. And Participation in care, the relevance of personal commitment and involvement in health care are highlighted. Conclusion: By individualize the care and to increase the knowledge in people with type 2-diabetes, complications can be avoided and the feeling of health can appear.

distriktssköterskorna och sjuksköterskorna en känsla av ensamarbete. En bristfällig dokumentation utan en vårdplan att följa resulterade till ett ostrukturerat arbetssätt. Slutsats. I studien framkom att distriktssköterskor och sjuksköterskor hade en önskan om att mer kontinuitet i arbetet, mer kunskap och mer engagemang från läkarna skulle finnas. Det framkom även att det fanns stora utmaningar i arbetet. En av de större utmaningarna var att få patienten delaktig i behandlingen. På de hälsocentraler där det fanns en såransvarig distriktssköterska eller sjuksköterska upplevdes arbetet mer strukturerat. Mot bakgrund av detta examinationsarbetet kan det sammanfattas att adekvat behandling av ben- och fotsår krävde specifik kunskap, kontinuerlig och strukturerat arbetssätt ledd av speciellt ansvarig distriktssköterska eller sjuksköterska. Syfte. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors och sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med patienter med ben- och fotsår i primärvården i Region Gävleborg. Metod. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats och genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Tio distriktssköterskor och två sjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna transkriberades och analyserades med manifest och latent analys. Den teoretiska referensram som användes var PARIHS-modellen. Resultat. Ett underliggande tema framkom i studien: Att vara i ett svårmanövrerat men ändå glädjande och stimulerande sammanhang. I de sex beskrivande kategorierna framkom att distriktssköterskorna och sjuksköterskorna genom sina erfarenheter upplevde att arbetet med denna patientgrupp i primärvården underlättades med kontinuitet, kunskap och patientens delaktighet för en god sårbehandling. Vidare framkom även att en god samverkan mellan olika professioner kring patienten var av stor vikt. Vid bristande samverkan upplevde di

Inledning Personer som har sår upplever ofta smärta och psykologiska obehag vilket, ger upphov till lidande för personen samt skapar stora kostnader för samhället. Sårförband har en stor betydelse i sårvården bland de moderna formuleringarna. Utvecklingen av medicinsk-tekniska produkter för såromläggningar pågår ständigt i samhället. De utvecklats för att skydda, stoppa blödningen, absorbera sårvätska och främja läkning. Med hjälp av nya metoder och formuleringar kan man underlätta och förbättra sårbehandling samt i vissa fall förkorta läkningstiden. Idag finns moderna alternativ så som olika nya formuleringar i form av interaktiva beredningar tex hydrogeler, hydrokolloider, filmer och skum. Valet av sårförband har dock blivit mer komplicerat eftersom det finns så många nya tillgängliga produkter på marknaden. Därför är det av stor betydelse att förstå hur respektive förband fungerar och dess specifika indikationer för användning. Syfte Syftet med den här litteraturstudien är att titta närmare på de nya beredningsmetoderna vid behandlingen av fotsår. Mer specifikt, genom att jämföra behandlingseffekten hos olika interaktiva och biologiska förband. Vilka av förbanden är mest kliniskt effektiva vid behandling av diabetiska fotsår? Metod Den här litteraturöversikten sammanfattar resultat från 22 studier som är utförda med olika design och förutsättningar. Av dessa är 16 randomiserade kontrollerade studier RCT, fyra stycken är prospektiv icke randomiserade studier och två är fallkontroll retrospektiv studier. Resultat Resultatet visar att det finns studier som påvisar klinisk effekt av nya typer av förband. Samtidigt är det endast ett fåtal av dessa studier som ger ett vetenskapligt underlag för befrämjandet av användningen av interaktiva förband gällande behandlingen av diabetiska fotsår. Eftersom flera studier som inkluderades i litteraturöversikten inte kunde påvisa signifikanta resultat samt att det bara fanns en studie som visade på måttligt stödjande bevis gällande läkningseffekten kan jag inte göra några jämförelser inom detta område gällande vilket av de interaktiva förbanden som är mest effektiv vid behandlingen av diabetiska fotsår. Diskussion Eftersom flera studier har begränsningar i kvaliteten såsom att de huvudsakligen fokuserat på olika typer av fotsår med lika svårighetgrad, användning och jämförelse av flera förband med olika tillverkningsnamn, varierande tid av studiernas längd, kort uppföljningstid, samt få antal deltagare, medför svårigheter att göra någon jämförelse mellan dem. Slutsats För att ytterligare undersöka den rutinmässiga användningen av sårförband behövs ytterligare studier och klinisk praxis. En betydande acceleration av sårläkning är osannolik, eftersom majoriteten av läkning av diabetiska fotsår tar månader. Det behövs fler väl genomförda studier med tillräckligt antal personer, tillräcklig lång uppföljningstid, noggrann klassificering och beskrivning av patientens sjukdomsbörda, och pågående behandling med andra läkemedel, för att kunna minimera sammanblandning, systematiska fel samt erhålla fler statistiskt säkerställda studieresultat.

Bakgrund: Diabetes är en folksjukdom som drabbar ca fem procent av Sveriges befolkning. En av de allvarligaste diabeteskomplikationerna är fotsår och amputation. Därför är det viktigt att veta vilka omvårdnadsåtgärder som kan främja livskvaliteten hos äldre personer med diabetesrelaterade fotsår, så de får en god omvårdnad som skapar förbättrad livskvalitet och välbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att studera sjuksköterskors beskrivning av åtgärder som kan vidtas för att främja livskvaliteten hos äldre personer med diabetesrelaterade fotsår i hemsjukvården. Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier, Personcentrerat vård, Vård i teamsamarbete, Evidensbaserad omvårdnad och Säker vård. Slutsats: Slutsatsen är att sjuksköterskan har kunskap i omvårdnadsåtgärder som kan förbättra livskvaliteten hos personer med diabetesrelaterade fotsår. Den professionella kompetensen kombineras med den sociala kompetensen och ett gott samarbete mellan sjuksköterska och patient så att hen kan vara delaktig i sin egenvård.

Bakgrund: Diabetiska fotsår är en vanlig komplikation bland personer med diabetes. Sårläkningsprocessen och sårbehandlingen är en komplicerad och lång process vilka spelar en central roll i patientens liv. Patientens behov av hälso- och sjukvården är stort och kan leda till en ökad belastning på samhällets funktioner och ekonomi. Sjuksköterskan behöver ha kunskaper om patientens upplevelser av att leva med diabetiska fotsår för att kunna bemöta dem på bästa sätt och ge en personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetiska fotsår.   Metod: Denna litteraturöversikt inkluderar åtta kvalitativa artiklar och två kvantitativa artiklar som besvarar syftet. Databaserna som användes för resultatartiklarna var CINAHL Complete och Medline with Full Text.    Resultat: Resultatet identifierades av tio artiklar och delades in i tre kategorier: fysisk påverkan, påverkan på det sociala livet och psykologiska aspekter. Första kategorin visar på att patienter känner sig begränsade i rörelser, hur inaktivitet kan påverka vardagslivet samt besvärande symtom som kan upplevas. Inom den andra kategorin beskrivs känslor kring hur diabetiska fotsåren har påverkat patienternas sociala liv. Den tredje kategorin omfattar de psykologiska aspekterna av att leva med diabetiska fotsår, känsla av förlorad identitet och tankar inför framtiden.   Slutsats: Resultatet som framkommer visar på att patienter upplever olika former av fysiska och sociala begränsningar. Det gäller för sjuksköterskan att kunna vara lyhörd, öppen samt ha en helhetssyn för patientens upplevelser. Sjuksköterskan bör med andra professioner samarbeta för på bästa sätt ge patienten stöd som den kan behöva. Genom att utbilda patienten och deras närstående kan öka kunskapen om egenvården samt förebygga eventuella diabetesrelaterade komplikationer. / Background: Diabetic foot ulcers are a common complication amongst people with diabetes. Wound healing process and wound treatment are complicated and long process, and these will play a central role in the patient’s life. The patient’s need for health care is great and can lead to a great burden on society’s functions and finances. The nurse needs to have knowledge of experiences in patients living with diabetic foot ulcers in order to be able to treat them in the best way and provide person-centered care.  Aim: The purpose was to describe patients’ experiences of living with diabetic foot ulcers.  Method: This literature review included eight qualitative articles and two quantitative articles to answer the purpose. The databases used for the results articles were CINAHL Complete and Medline with Full Text. Results: The results were identified by ten articles and divided into three categories: physical impact, impact on social life and psychological aspects. The first category shows that patients feel limited in movement, how inactivity can affect everyday life and troublesome symptoms that can be experienced. The second category describes feelings about how diabetic foot ulcers have affected patients' social lives. The third category includes the psychological aspects of living with diabetic foot ulcers, feelings of lost identity and thoughts for the future.  Conclusion: The results that emerge show that patients’ experience various forms of physical and social limitations. It is important for the nurse to be able to be responsive, open and have a holistic view of the patient's experiences. The nurse should work with other professionals to best provide the patient with the support they may need. By educating the patient and their relatives can increase knowledge about self-care and prevent any diabetes-related complications.

Bakgrund: Diabetiska fotsår är ett vanligt förekommande problem inom vården. Det är inte mycket skrivet om sjuksköterskans arbetsuppgifter med denna patientgrupp i kommunal- eller primärvården. Genom denna litteraturstudie kan bättre kunskap och förståelse uppnås vilket ökar vårdkvalitet samt är till stor nytta för patientens komplexa vårdbehov. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskans arbetsuppgifter utifrån patientens behov vid omvårdnad av patienter med diabetes och fotsår utanför sjukhuset. Metod: Kvalitativ litteraturstudie av 12 artiklar som är publicerade mellan 2006 till 2017. Artiklar söktes i databaser: CINAHL, PubMed och PsycINFO men även manuella sökningar gjordes. Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie presenteras i sex kategorier och i en underkategori, vilka är preventivt arbete vid diabetiska fotsår, samordning av vård, undervisning av personal, undervisning av patienter med diabetes och fotsår inom egenvård med underkategorin kommunikation som del av undervisning, att ta hänsyn till patientens psykiska behov och att ge evidensbaserad omvårdnad. Konklusion: Diabetiska fotsår är allvarliga och förändrar individens liv. Arbetsuppgifter beskrivna i studien ger en inblick i vad som behövs ta hänsyn till vid omvårdnaden av patienter med diabetes och fotsår. Sjuksköterskors arbete bör utgå från varje individs behov och vara evidensbaserad. Detta är kärnan i omvårdnaden. Nyckelord: arbetsuppgifter, diabetiska fotsår, omvårdnad, sjuksköterska, utanför sjukhus / Background: Diabetic foot ulcers are a common problem in healthcare. There is not much written about nurse’s duties with this patient group working at outpatient clinic. Through this literature review better knowledge and understanding can be achieved which will also arise the quality of care and will be beneficial for patients broad need for care. Aim: The aim of this literature review is to describe nurse’s duties for outpatient care for patients with diabetic foot ulcers based on their need for care. Method: This qualitative literature review is based on 12 articles which are published between 2006 and 2017. The articles were searched from databases of CINAHL, PubMed and PsycINFO. Also manual searches were conducted. Result: The findings of this literature review are presented in six categories and in one under category which are preventive work with diabetic foot ulcers, coordination of care, teaching staff, teaching patients with diabetic foot ulcer about self-care with under-category communication as a part of teaching, to take into account the patient’s mental needs and to give evidence based nursing care. Conclusion: Diabetic ulcers are severe and changes individual’s life. Nurses duties described in this review give a glance of what is needed to be considered while nursing patients with diabetic foot ulcers. Nurses’ actions should be based on the individual needs and evidence. This is a key aspect in nursing practice. Keywords: diabetic foot ulcer, duties, nurse, nursing practice, outpatient

Varje år drabbas ett stort antal diabetiker av fotsårsproblem och det är vår uppgift som sjuksköterskor att genom olika former av undervisning försöka förebygga dessa. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskan genom undervisning bidrar till att förebygga fotsår hos patienter med diabetes. Metoden är en litteraturstudie med granskning av tio vetenskapliga artiklar. Resultatet presenterades som två teman, undervisning och kunskap och det framgår att sjuksköterskan kan använda sig av både individuell och gruppundervisning för att förebygga fotsår. Kunskapsnivån har visat sig vara bristfällig vad gäller god omvårdnad vid fotvård och författarna menar att en bidragande faktor till detta kan vara attityder till fötter samt kunskaper i sårvård. Hjälpmedel som används för att underlätta inlärning kan vara telefonrådgivning och skriftligt material. I gruppundervisning finns det utrymme för deltagarna att utbyta erfarenheter och kunskaper sinsemellan. Som sjuksköterska kan man med enkla medel t ex fotinspektion och tånagelklippning förebygga fotsår. / Every year many diabetic are struck by foot ulcer problems and it is our duty as nurses to try to prevent this through different types of education. The aim of this study was to examine how the nurse through education contributes to prevent foot ulcer among patients with diabetes. The method is a literature study by ten scientifical articles that had been reviewed. The result was presented as two themes, education and knowledge and it is also being clear that the nurse can use both individual and group education to prevent foot ulcers. The level of knowledge has proven to be insufficient when it comes to good care of the feet and the authors mean that the main factor towards this could be attitudes towards feet and knowledge about ulcer care. A nurse can use simple means like for exampel foot inspection and toenail clipping to prevent foot ulcers.

Bakgrund: Forskning idag visar på bristande egenvårdsförmåga vid fotsår orsakade av diabetesneuropati. Diabetesrelaterade fotsår ökar risken för infektioner och resulterar ofta i ökad sjukhusvård och dödlighet. Sjuksköterskor spelar en central roll i att säkerställa att patienter har förmåga att utföra god egenvård och på så sätt minska risken för utveckling av fotsår och dess komplikationer. Syfte: Syftet var att identifiera faktorer som påverkar patienters egenvård vid fotsår orsakade av diabetesneuropati. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med en induktiv ansats vilken baseras på tio artiklar med kvalitativ metod, två artiklar med kvantitativ metod och en med mixad metod. Artiklarnas resultat granskades och bearbetades till kategorierna: kunskapsbrist hos sjuksköterskor, kunskapsbrist hos patienter, psykiska, fysiska och sociala hinder för patienters egenvård, motivation och patientutbildning och kommunikation. Resultat: Resultatet i litteraturstudien identifierade faktorer som påverkade egenvården vid fotsår orsakade av diabetesneuropati. Bland dessa faktorer framkom en tydlig kunskapsbrist hos både sjuksköterskor och patienter när det gällde sårvård och diabetesrelaterade fotsår. Även vikten av motivation och god kommunikation mellan hälso- och sjukvården och patienter framkom. Konklusion: Genom att identifiera faktorer som påverkade patienters egenvårdsförmåga framkom det bland annat brister i patientutbildning. Praktisk vårdverksamhet behöver därför fokusera på att åtgärda utbildningsbrister för att främja god egenvård och hälsa. / Background: Research today shows a lack of self-care ability in foot ulcers caused by diabetic neuropathy. Diabetes-related foot ulcers increase the risk of infections and often lead to increased hospital care and mortality. Nurses, therefore, play a central role in ensuring that patients have ability to carry out proper self-care and reduce the risk of develop foot ulcers and their complications. Aim: The aim was to identify factors influencing patients' self-care in cases of foot ulcers caused by diabetic neuropathy. Method: The study was conducted as a general literature review with an inductive approach and is based on ten articles using qualitative methods, two articles using quantitative methods, and one using mixed methods. The results of the articles were reviewed and categorized into: lack of knowledge among nurses, lack of knowledge among patients, psychological, physical and social barriers to patient self-care, motivation and patient education and communication. Results: The results of the literature review identified factors influencing self-care in cases of foot ulcers caused by diabetic neuropathy. Among these factors, a clear lack of knowledge was evident among both nurses and patients concerning wound care and diabetes-related foot ulcers. The importance of motivation and effective communication between healthcare and patients also emerged. Conclusion: By identifying factors affecting patients' self-care ability, deficiencies in patient education, among other things, were identified. Practical healthcare practice should, therefore, focus on addressing educational gaps to promote proper self-care and health.