I detta examensarbete var syftet att undersöka hur maktutövning i både planerad och spontan undervisning går till på förskolan, samt om och när barn får möjlighet till inflytande i den studerade undervisningen. I denna kvalitativa studie genomfördes videoobservationer av vardagliga situationer i förskolans verksamhet. Deltagarna i studien var pedagoger och barn i en barngrupp från en avdelning på en förskola i Sverige. Barnen som var med i studien var mellan tre och fem år.  Den insamlade empirin analyserades med utgångspunkt i Foucaults maktteori och begrepp. Resultatet i denna undersökning visade att pedagogerna styr barnen i namn av framtid genom att de använde inneslutande och uteslutande tekniker i undervisningen. I den planerade undervisningsformen fick barn inflytande över innehåll i aktiviteter, över hur de skulle lösa uppgifter och över hur samarbetet skulle gå till. I den spontana undervisningen i tamburen fick barnen inflytande över plats, vem som hjälpte dem, över klädval och inflytande i form av yttrande av sina tankar och åsikter.

Syftet med denna kvalitativa studie var att öka kunskapen om pedagogers och vårdnadshavares egna förståelser för samarbetet mellan hem och förskola. Inom förståelse letar vi specifikt efter roller, läroplanens närvaro, problemidentifiering samt föreslagna lösningar i informanternas resonemang. Datainsamlingen gjordes i form av digitala enkäter vars rådata sedan kodades med hjälp av innehållsanalys. Vi reflekterar sen över den resulterande empirin med hjälp av makt- och diskursteori. Vi kommer fram till att även om samverkan upplevs som undermålig så finns det ett driv både från pedagoger och vårdnadshavare att gemensamt förbättra den.

Denna kvalitativa studie syftade till att synliggöra förskollärares uppfattningar om barns delaktighet och inflytande vid den pedagogiska måltiden. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer där åtta yrkesverksamma förskollärare deltog. Studien avgränsades i två delstudier med utgångspunkt i undersökningens gemensamma syfte men anlade fokus på yngre respektive äldre barn. I delstudie A genomfördes semistrukturerade intervjuer med förskollärare som arbetar med yngre barn och delstudie B med förskollärare som arbetar med äldre barn. Detta för att ta reda på om förskollärare uttrycker sig olika om barns delaktighet och inflytande beroende av ålder. Med hjälp av tematisk analysmetod kategoriserades förskollärarnas svar utifrån en induktiv ansats vilket genererade teman som slutligen analyserades med utgångspunkt i Michel Foucaults teoretiska ramverk med tillhörande begrepp kring makt och maktrelationer. Studiens resultat visade att förskollärarna har en gemensam förståelse för barns delaktighet och inflytande. Pedagogens roll uppfattades vara viktig i förhållande till barns delaktighet och inflytande. Centralt i förskollärarnas utsagor var vikten av att de utformade en verksamhet utifrån barnens intressen och behov genom att pedagogen är lyhörd och organiserar för att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Resultatet påvisade även betydelsen av att pedagogen är medveten om sitt förhållningssätt och att hens förståelse för begreppen delaktighet och inflytande får konsekvenser för barnens möjlighet till detta i praktiken. I relation till den pedagogiska måltiden visade resultatet att det finns organisatoriska förutsättningar som enligt några kunde begränsa barns delaktighet och inflytande så som tidspress, stora barngrupper och personalbrist. Andra förskollärare lyfte möjligheter genom att, utifrån de förutsättningar man har, välja att prioritera måltiden i relation till övriga rutiner och aktiviteter.

Arbetet vilar på en kvalitativ metod där studiens syfte är att undersöka pedagogernas förhållningssätt till begränsningar i den fria leken.  Vi har utfört intervjuer med olika pedagoger i förskolans verksamhet för att få en större inblick på vad som kan begränsa barnens fria lek och hur pedagogerna förhåller sig till de begränsningar som uppstår. Vi använder oss av Sociokulturell teori samt Foucaults maktteori. Syftet med denna studie är att undersöka innebörden av pedagogers förhållningssätt till begränsningar i den fria leken inom förskolan. Syftet är vidare att undersöka vilka dessa begränsningar är och vad de innebär för den fria leken samt på vems initiativ begränsningarna uppstår, enligt pedagogerna.   Resultatet visar att pedagogerna uppmuntrar barnen till deras fria lek men att det finns både medvetna samt omedvetna begränsningar som påverkar den fria leken. Begränsningar som skapas på grund av barns säkerhet, förskolans miljö, rutiner, aktiviteter samt samhällets normer. Resultatet visar även att pedagogerna anser att den fria leken är av stor vikt för barnen och att den bör vara fri från vuxnas styrning men att det inte alltid är möjligt att uppnå. Krigslekar är ett ämne där de intervjuade pedagogerna lyfte fram flera perspektiv men den gemensamma nämnaren är att det kan vara svårt som pedagog att veta när och om de ska ingripa i leken.

Although Sweden has a long tradition of compulsory school attendance, there are children that do not attend. Previous research confirms that there are many concepts used to describe school absenteeism. Considered that categorization involves an aspect of power that adds attributes to these children based on stereotypic conceptions of the category, this fact seems problematic. By analyzing field related articles, the aim of this study is to reveal linguistic constructions of school absenteeism by means of discourse analysis. Consequences of discourses will be analyzed through previous research about categorization and Foucault’s theory of power. The main results of the study display several approaches to describe school absenteeism, of which we compiled five different discourses. They are presented as the bureaucratic perspective, the disciplinary perspective, the adaptation perspective, the social environment perspective and the family perspective. Each discourse describes a comprehension of deviance and normality, which affects the opportunities of wellbeing amongst children and forms the prerequisite of professional interventions. Providing help to children defined as deviants due to school absenteeism implicates exposure of pastoral power. The study concludes the need for a sensitive language utilization amongst school welfare officers.