Ett ventilationssystem i en byggnad ska tillföra en tillräcklig mängd frisk luft och skapa ett undertryck för att minska fuktrelaterade problem. Idag finns flera typer av ventilationssystem tillgängliga, några med värmeåtervinning, vilka bidrar med olika funktioner och begränsningar. Studien undersöker skillnaden mellan frånluftsventilation (F), frånluftsvärmepump (FVP) samt fläktstyrt till- och frånluftssystem med roterande återvinning (FTX) i NNE-hus. Tre enfamiljshus i Kronobergs län blev strategiskt utvalda för insamling av data, mätningar, intervjuer och beräkningar. Därefter gjordes en utvärdering och jämförelse mellan systemens prestanda med avseende på termisk komfort, luftomsättning, effektbehov, energianvändning och kostnader. Resultaten visar att kriterierna för termisk komfort uppfylls i samtliga hus under tiden för undersökningar och den specifika energiförbrukningen för de olika husen är mindre än hälften av det maximalt tillåtna. El- och värmeeffektbehovet är minst för F-systemet enligt resultaten men FVP är mest lönsam med hänsyn till återvinning. FVP är även mest lönsam med avseende på ackumulerade kostnader. Resultaten är begränsade för ett specifikt uteklimat under perioden för undersökningen. För en större översikt och tillförlitlighet i beräkningar rekommenderas studier som sträcker sig över ett år. / A ventilation system in a building provides sufficient amount of fresh air and create a negative pressure to reduce moisture-related problems. Today several ventilation systems, some with different energy recovery, are available and those inherence different features and limitations. This study examines differences between exhaust air ventilation without heat recovery (F), exhaust air heat pump (FVP) and exhaust and supply air ventilation with a rotating heat exchanger (FTX) in nearly zero-energy houses. Three single-family houses in Kronoberg County were strategically chosen for the data collection, measurements, interviews and calculations to evaluate and compare their system’s performances in terms of thermal comfort, air circulation, heat recovery effects, energy use and financial attractiveness. The results show that the criteria for thermal comfort are satisfied and the specific energy consumption are within the current requirements in all these houses. Under the period of investigation, the house without heat recovery requires minimum quantity of electricity for ventilation system where as the house with FVP is the most energy efficient. Also, the house with an FVP shows to be the most cost-efficient with lowest accumulated costs. The results are limited for a specific outdoor climate during the studied period. Therefore, examinations over a longer term in different contexts are recommended for a more comprehensive view.

Modern energy saving technologies are become increasingly mature, easier to implement and financially profitable. Both the European Union and the Swedish government have directives with goals regarding energy savings for the year 2020 and 2030. Here, making buildings more energy efficient plays a large role as around 40% of the total energy usage in Europe can be related to buildings. Constructing new, nearly zero energy houses is currently very popular, but as a vast majority of all buildings in a country like Sweden are older buildings, built before 1980, a majority of the used energy will come from these buildings. Hence, there is plenty of incentive for carrying out energy saving actions and investments in older buildings. From previous research and interviews with energy consultants, it can be concluded that energy saving actions are not being carried to the extent that is possible. This thesis aims to find out why this is and mainly what the main obstacles are when implementing energy saving solutions in older buildings. A case study, consisting of eight interviews with energy consultants and real estate owners was carried out in order to get an understanding of the current situation and the different stakeholders views on this issue. The results showed that, at least in the represented cases, there is a will among real estate owners for moving forward with energy saving. An understanding has also recently emerged where most real estate owners realize that there are great financial incentives connected to implementing energy saving solutions to current, older buildings. However, increased will of making a change has not yet resulted in a majority of buildings having installed energy saving solutions. One factor for this is that each building is its own individual case and therefore needs to be handled individually due to different conditions and are therefore suitable for different energy saving actions. Other factors include lack of technical and financial understanding among some real estate owners, slow decision making processes and ownership types. The research explores theories related to decision makings to provide a comprehensive overview regarding the current situation of energy saving in Sweden, as well as a contribution to the theoretical literature regarding decision making / Modern teknik inom energibesparing blir allt mer mognare, lättare att implementera och finansiellt lönsamt. Både den europeiska unionen och den svenska regeringen har direktiv med mål för energibesparing för år 2020 och 2030. Här spelar byggnader en viktig roll, då byggnader står för ca 40 % av den totala energianvändningen i Europa. Att bygga nya, nära noll energi byggnader är för närvarande väldigt populärt. Men i ett land som Sverige, där majoriteten av alla byggnader är äldre byggnader, kommer majoriteten av energianvändningen fortfarande från dessa. Därav finns det stora incitament till att genomföra energieffektiviserande åtgärder på äldre byggnader i Sverige. Från tidigare studier och intervjuer med energikonsulter kan det fastslås att energibesparande åtgärder ej genomförs i den grad som det är möjligt. Målet med denna rapport är att utröna varför det är så samt vilka huvudsakliga hinder som kan relateras till energibesparing i äldre byggnader. För att få en överblick av den befintliga situationen samt hur olika intressenter ser på denna fråga genomfördes en fallstudie bestående av åtta intervjuer med energikonsulter och fastighetsägare. Resultaten från studien pekade på att det finns en vilja bland fastighetsägare att gå vidare med energibesparande åtgärder. På senare tid har även en förståelse vuxit fram bland fastighetsägare där man inser att det även finns stora finansiella incitament med att implementera energibesparande åtgärder på äldre byggnader. Detta har dock ännu ej lett till att energibesparande åtgärder genomförts på en majoritet av befintliga byggnader. En anledning till detta är att varje byggnad måste hanteras individuellt då alla har olika förutsättningar och därmed lämpar sig för olika energibesparande lösningar. Andra faktorer inkluderar teknisk och ekonomisk kunskapsbrist bland vissa fastighetsägare, långsamma beslutsprocesser och ägarstrukturer. Studien nyttjar teorier relaterade till beslutsfattning för att ge läsaren en överblick av den befintliga situationen kring energibesparing i Sverige. I tillägg bidrar studien till den teoretiska litteraturen om beslutsfattning.