SammanfattningViberg, Cecilia. (2010). Den framgångsrika individuella utvecklingsplanen. (The successful development plan.) Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, 90 hp, Malmö Högskola.Syftet med mitt examensarbete är att undersöka och öka förståelsen för hur man arbetar med individuella utvecklingsplaner som fungerar. Jag frågar mig alltså här hur ett framgångsrikt arbete med den individuella utvecklingsplanen (iup) kan gestalta sig. För att ta reda på hur lärare resonerar kring den goda individuella utvecklingsplanen har jag gjort en kvalitativ undersökning. Jag har intervjuat sex utvalda pedagoger på en skola med lång erfarenhet av arbete med den individuella utvecklingsplanen. Litteraturen som jag har läst påvisar att teorin i grund och botten är från Vygotskijs tanke om att vi lär oss tillsammans, det sociokulturella perspektivet. Mitt resultat är uppdelat i åtta teman där man kan se den individuella utvecklingsplanen från olika perspektiv. Samsynen och att frilägga mycket tid till arbetet med den individuella utvecklingsplanen är två viktiga aspekter för att en individuell utvecklingsplan ska bli framgångsrik.I slutsatsen bekräftar jag att jag fått många tips om den framgångsrika individuella utvecklingsplanen och det jag behöver allra mest är praktisk träning. I min framtida roll som lärare är jag genom denna undersökning mer förberedd för arbetet med den individuella utvecklingsplanen. I mitt förslag till utvecklingsarbete i skolan och forskning önskar jag att man ska försöka få ett flexibelt basmaterial gällande målkonkretiseringar och matriser i olika ämnen. Det hade sparat mycket tid och på så sätt kunnat vara en av riktningsvisarna i den individuella utvecklingsplanen.

Syftet med studien var att undersöka om lärare är hjälpta av bedömningsverktyget LegiLexi i bedömning av elevernas läsutveckling och hur resultaten används i den kommande undervisningen. Syftet var också att undersöka speciallärarens roll i bedömningsarbetet och vid planering av fortsatt undervisning med ambitionen att vi tillsammans med skolans personal kan bidra till elevernas läsutveckling. Vår studie har en kvantitativ ansats. Data har insamlats genom en digital enkätundersökning. Vi analyserade vår insamlade data deskriptivt. Vår urvalsgrupp bestod av 127 lärare som arbetat med materialet i minst 3 år. Resultatet för studien visar att ett övervägande antal lärare upplever sig hjälpta av bedömningsverktyget både när det gäller att identifiera elevernas läskunskaper och i planeringen av undervisningen. Studien visar också att det finns områden i materialet som behöver utvecklas för att passa för alla elever och att skolorna har olika förutsättningar för att använda sig av det fullt ut. Orsaker som brist på tid och skolans organisation nämns som problem för att utföra ett kollegialt samarbete. Speciallärarens roll i arbetet med bedömning och planering av fortsatt undervisning ser mycket olika ut på skolorna. Till störst del sker ett samarbete mellan lärare och speciallärare när det gäller elever i behov av stöd. Speciallärarens höga ämneskompetens är viktig i bedömningsarbetet för att elever ska få rätt stöd och därmed förhindra att lässvårigheter uppstår.

The aim of this study is to investigate how teachers say they give and perceive forward-looking feedback (feedforward) on pupils’ texts in grades three and four. To collect material for this purpose, semi-structured interviews were conducted with six teachers in the early years of compulsory school. The material from the interviews was analysed with the help of the mid-range coding method. The analysis was based on the two theoretical premises for the study, the sociocultural perspective and the formative attitude. The result shows that the teachers use several methods and devices for forward-looking feedback on the pupils’ process and on their first draft. These included questioning, assignment, checklist and digital tools. The study also revealed three central aspects of the teachers’ perceptions of their forward-looking feedback: shortage of time, organizational conditions and the pupils’ maturity. In view of the current lacuna in research on forward-looking feedback in the early years of compulsory school, the results of the study can contribute to inspiring, in-depth and effective knowledge and tools for practising forward-looking feedback.

The purpose of this survey is to analyse how systematic feed-forward is described in national and international assessment research, and relate it to swedish teachers descripton of their use of systematic feed forward in their daily work to help students reach the learning-goals in oral presentation in Swedish 2. The methods of this survey are a combination of semi-structured interviews, and a literature study, and the material is interpreted with phenomenography. By that, this study aims to discuss similarities and differences between the teachers declared feed forward practices and the assessment literature. The theoretical outset is a combination of systematic feed forward, and constructive alignment. Thereby this study discuss the relation between explicit learning goals, feed forward, and the students development as speakers. Furthermore this analysis presents the abilities the students procure and how their progress is monitored. One conclusion is that the teachers express an ambition to systematize their feed-forward methods but instead tend to focus on product-oriented knowledge.

Syftet med denna studie är att undersöka hur formativ återkoppling kommuniceras avlärare till elever inom musicerande i årskurs nio samt hur några elever upplever det. I studien har fokus inom musicerandet lagts på ensemblespel. I studien har den hermeneutiska vetenskapsteorin använts som ansats. Det sociokulturella perspektivet har använts som lärandeteori. Två lektioner inom ensemblespel i årskurs nio har observerats och sex elever, tre från respektive skola, har intervjuats i samband med besöket. Resultatet visar att formativ återkoppling främst kommunicerats muntligt samtpraktiskt och att dessa kommunikationsformer ofta kompletterar varandra. Återkoppling genom kroppsspråk som en del av den praktiska återkopplingenframhölls också av eleverna. Skriftlig formativ återkoppling var mer sällsynt inom ensemblemusicerandet. Den formativa återkopplingen kommunicerades individuelltsåväl som kollektivt enligt eleverna, även om observationerna övervägande visade på individuell återkoppling. Eleverna var generellt nöjda med omfattningen formativ återkoppling som de fått och hade inte velat få den på något annat sätt. Eleverna sade sig främst föredra muntlig och praktisk återkoppling. Nyckelord: Bedömning, ensemblespel, formativ feedback, formativ återkoppling, framåtsyftande, högstadiet, musicerande, återkoppling

Karlsson, Josefin & Toremalm, Lovisa. (2013). Minskad administration för lärare? Nio lärares åsikter om skriftliga individuella utvecklingsplaner och den kommande lagförändringen (Reduced administration for teachers? Nine teachers' opinions about individual development plans and the upcoming law change). Barndoms- och ungdomsvetenskap, Lärarutbildningen 210 hp, Malmö högskola.I februari 2013 offentliggjorde regeringen ett förslag till lagförändring gällande individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen. En kommande lagförändring skulle innebära att kraven på individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen helt avskaffas i årskurs sex till nio och reduceras från en gång per termin till en gång per läsår i årskurs ett till fem. Med regeringens lagförslag som utgångspunkt beslutade vi att genom kvalitativa fokusgruppintervjuer med verksamma lärare i årskurs ett till sex, göra en djupare studie där vi undersökte hur dessa lärare såg på arbetet med skriftliga individuella utvecklingsplaner samt hur de ställde sig till regeringens förslag till lagförändring. Sammanfattningsvis visade vår undersökning att samtliga lärare var positivt inställda till regeringens kommande lagförändring då den förmodligen kommer att minska det administrativa arbetet för lärarna, vilket kan komma att resultera i mer tid för undervisningen. Lärarna i studien redogjorde även för problematik som uppstått vid nuvarande arbete med de skriftliga individuella utvecklingsplanerna, samt för eventuell problematik som kan uppstå vid den kommande lagförändringen.