No description available.

Hösten 2005 genomfördes en framtidsverkstad på seniorboendet Snickaren i Eksjö. Med hjälp av metoden ville politikerna i Eksjö kommun skapa ett allaktivitetshus, en form av mötesplats med god gemenskap och meningsfulla aktiviteter samt ett utvecklat brukarinflytande. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att se vilka erfarenheter och upplevelser några av deltagarna har från verkstaden. Utifrån intervjuer med tre av de äldre deltagarna och med samordnaren på Snickaren vill vi undersöka vad framtidsverkstaden och tiden därefter har betytt för intervjupersonerna och för Snickaren som allaktivitetshus. Vidare har syftet varit att se vilka aspekter av empowerment vi kan finna samt vad som tycks främja respektive hindra empowerment i praktiken. Resultatet verkar tyda på att intervjupersonerna överlag har positiva erfarenheter och upplevelser av framtidsverkstaden på Snickaren. Vad framtidsverkstaden och tiden därefter har betytt för intervjupersonerna skiljer sig något åt. Det har betytt mindre för någon och mer för andra. Fler aktiviteter har kommit igång och fler människor tycks ha anslutit sig till Snickarens verksamhet. Vidare visar resultatet på att det går att se aspekter av empowerment på både individuell och kollektiv nivå samt faktorer som verkar främja respektive hindra empowerment i praktiken. / In autumn 2005 a future workshop was implemented at Snickaren, an accommodation for seniors in Eksjö. The politicians in Eksjö wanted to engender an “all-activity-house”, a form of meeting place with good fellowship, meaningful activities and a developed influence among older persons. The aim of this qualitative interview study is to see which experiences some of the participants have from the workshop. On the basis of interviews with three of the older participants and with the coordinator of Snickaren we want to look into what the future workshop and the time after have meant for the interview persons and for Snickaren as an “all-activity-house”. Further the aim has been to see which aspects of empowerment we can find and what seems to promote respectively prevent empowerment in practice. The result indicates that most of the interview persons had positive experiences from the future workshop at Snickaren. It differs from one to another of our interview persons what the future workshop and the time after have meant. The workshop has meant less to someone and more to others. Several activities have started and more people seem to have joined Snickaren. Further more the result indicates that we can see aspects of empowerment on both individual and collective level and some factors that seem to promote respectively prevent empowerment in practice. Title: Future workshop as a method within social work with elderly people – aspects of empowerment Keywords: future workshop, empowerment, participation, social work – older people

<p>Hösten 2005 genomfördes en framtidsverkstad på seniorboendet Snickaren i Eksjö. Med hjälp av metoden ville politikerna i Eksjö kommun skapa ett allaktivitetshus, en form av mötesplats med god gemenskap och meningsfulla aktiviteter samt ett utvecklat brukarinflytande. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att se vilka erfarenheter och upplevelser några av deltagarna har från verkstaden. Utifrån intervjuer med tre av de äldre deltagarna och med samordnaren på Snickaren vill vi undersöka vad framtidsverkstaden och tiden därefter har betytt för intervjupersonerna och för Snickaren som allaktivitetshus. Vidare har syftet varit att se vilka aspekter av empowerment vi kan finna samt vad som tycks främja respektive hindra empowerment i praktiken.</p><p>Resultatet verkar tyda på att intervjupersonerna överlag har positiva erfarenheter och upplevelser av framtidsverkstaden på Snickaren. Vad framtidsverkstaden och tiden därefter har betytt för intervjupersonerna skiljer sig något åt. Det har betytt mindre för någon och mer för andra. Fler aktiviteter har kommit igång och fler människor tycks ha anslutit sig till Snickarens verksamhet. Vidare visar resultatet på att det går att se aspekter av empowerment på både individuell och kollektiv nivå samt faktorer som verkar främja respektive hindra empowerment i praktiken.</p> / <p>In autumn 2005 a future workshop was implemented at Snickaren, an accommodation for seniors in Eksjö. The politicians in Eksjö wanted to engender an “all-activity-house”, a form of meeting place with good fellowship, meaningful activities and a developed influence among older persons. The aim of this qualitative interview study is to see which experiences some of the participants have from the workshop. On the basis of interviews with three of the older participants and with the coordinator of Snickaren we want to look into what the future workshop and the time after have meant for the interview persons and for Snickaren as an “all-activity-house”. Further the aim has been to see which aspects of empowerment we can find and what seems to promote respectively prevent empowerment in practice.</p><p>The result indicates that most of the interview persons had positive experiences from the future workshop at Snickaren. It differs from one to another of our interview persons what the future workshop and the time after have meant. The workshop has meant less to someone and more to others. Several activities have started and more people seem to have joined Snickaren. Further more the result indicates that we can see aspects of empowerment on both individual and collective level and some factors that seem to promote respectively prevent empowerment in practice.</p><p>Title: Future workshop as a method within social work with elderly people – aspects of empowerment</p><p>Keywords: future workshop, empowerment, participation, social work – older people</p>

<p>Den här studien utfördes på uppdrag av Cambio Healthcare Systems som utvecklar IT-system till sjukvården. Uppdraget gick ut på att ta reda på vilka behov, med avseende på informationshantering, ett IT-stöd för sjukvårdspersonal som gör hembesök måste tillgodose. Den specifika grupp som har studerats för detta ändamål är sjukgymnaster och arbetsterapeuter som arbetar tillsammans i hemrehabteam. Den teoretiska ansats som valdes för studien är distribuerad kognition. Denna ansats studerar individernas och artefakternas koordination och interaktion med varandra, samt hur information omvandlas och överförs i det kognitiva systemsom individerna och artefakterna utgör. </p><p>Studien är en fallstudie som bygger på fältstudier, kontextuella intervjuer och en framtidsverkstad. Resultatet visade att hemrehabteamen har behov av en samordnad kalender, av att kunna skriva journal på plats, av möjlighet till röststyrning, av ett interorganisatoriskt system, samt av att få strukturerad information när den behövs.</p>

Följande studie behandlar delaktighet för brukarrepresentanter från olika sociala företag. Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur delaktighet kan påverkas genom social interaktion mellan blivande socionomer och representanter från sociala företag. En kvalitativ studie har genomförts genom en deltagande observation under två dagar i en framtidsverkstad mellan socionomstudenter, lärare och brukarrepresentanter. Empirin har analyserats med hjälp av symbolisk interaktionism och Goffmans dramaturgiska teaterscen. Åldersspannet på deltagarna i studien ligger på 22 - 70 år, och det var en övervägande kvinnlig deltagarskara. Studiens resultat visar att delaktighet med ett reellt inflytande är något som eftersträvas både från politiskt håll bl.a. av socialstyrelsens riktlinjer och från samhällsmedborgarna, i den här studien i form av studenter och brukarrepresentanter. Detta är dock inget som visar sig i praktiken utan det handlar snarare om en pseudodelaktighet, som innefattar "mycket snack och lite verkstad", där delaktigheten inte leder till något reellt inflytande. Det krävs en jämn maktfördelning mellan olika grupprepresentanter för att ge rätt förutsättningar i skapandet av delaktighet på lika villkor. Tidsbrist är en förhindrande faktor. Det visas att en framgångsfaktor för delaktighet är att vi delar samma verklighetsförståelse och eftersträvar en maktutjämning för bekämpning av stigmatisering. För detta krävs gemensamma mötesplatser. Studien visar att det krävs en långsiktighet för en lyckad implementering i alla led från utbildning till arbetsplats till medborgare. Det är en lång kedja där mycket kan gå fel på vägen. Detta kan förklara den tröghet som påvisas i denna studie. / The following study deals with the participation of user-representatives from various social enterprises. The overall aim of the study is to examine how participation can be influenced by social interactions between future social workers and user-representatives from social enterprises. A qualified study has been carried out through a participant observation for two days in a future-workshop between social work students, teachers and user-representatives. Empirical data has been analyzed by means of symbolic interactionsm and Goffman's dramaturgical theater analysis. The age range of study participants is at 22-70 years and it was predominately female group of participants. The study-results show that the inclusion of real influence is something pursued both from the policies of the National board and from community citizens, in this study in terms of students and user representatives. However, this is nothing that shows in practice, it is rather a pseudoparticipation which includes a lot of talk and little action, where participation does not lead to any real influence. It requires an even division of power between different group representatives to provide the right conditions in the making of participation on equal terms. Lack of time is a preventing factor. It appears that the success of participation is that we share the same understanding of reality and pursue a power leveling to fight stigmatization. This requires common meeting places. The study shows that a long term approach for a successful implementation at all stages from education to the workplace to the citizen is required. There is at long chain where much can go wrong along the way. This may explain the inertia detected in this study.

Background: Diabetes is a chronic disease affecting more and more people and placing increasing demands on health care. The increasing numbers of adults diagnosed with type 2 diabetes are in need of self-management strategies. Learning self-management includes mastering the skills required to complete the complex emotional and physical tasks necessary to manage well-being and to prevent future complications. A technological service developed with the participation of stakeholders may be an alternative way to meet rising needs for self-management. The involvement of various stakeholders enables cooperation, facilitates patient empowerment, and takes into consideration how adults with type 2 diabetes manage their everyday activities. Aim: The overall aim of the licentiate thesis is, by participatory research methods identify self-management support of a future ICT service to facilitate adults with type 2-diabetes. Methods: Two studies were conducted using participatory design (PD) with qualitative methods. Data were collected among recently diagnosed adults and those with longer experience of type 2 diabetes. The adults were recruited from a primary healthcare centre and from a diabetes hospital clinic in Sweden. Study I identified perceived challenges related to self-management among recently diagnosed adults and those with longer experience of type 2 diabetes by using multistage focus groups. Study II reported needs and wishes for an ICT self-management service to facilitate their everyday life and to deal with type 2 diabetes by using a future workshop. Results: Three main challenges were identified; understanding; developing skills and abilities; and mobilizing personal strengths. Both recently diagnosed adults and those with longer experience of diabetes described challenges in understanding the causes of fluctuating blood glucose and in developing and mobilizing skills for choosing healthful food and eating regularly. The recently diagnosed group were more challenged by learning to accept the diagnosis and becoming motivated to change habit while the experienced group were mainly challenged by issues about complications and medications. The adults with type 2 diabetes expressed needs and wishes for an ICT service all fell under the broad category of Acceptance of the diagnosis, with the three suggestions; Trust in partnerships, Communication and Individualized information. Acceptance of the diagnosis was a prerequisite for managing diabetes successfully. Acceptance of the diagnosis also made the participants accept information, learn about their condition, and understand how to personally manage their everyday lives. Trust in partnership with caregivers and Communication facilitated that acceptance and understanding of the disease. Main findings: The adults with type 2 diabetes stated different needs for support during different phases of the disease. The expressed needs and wishes for an ICT service all fell under the broad category of Acceptance of the diagnosis, with three other suggestions; Trust in partnerships, Communication, and Individualized information. The participants’ experience of the participatory methodology as a democratic process and their appreciation of mutual learning contributed to these results, which are consistent with the aims of person centred care. Conclusions: Adults with diabetes have different needs for support during different phases of the disease. From a person-centred perspective it would be desirable to meet individual needs for self-management on peoples’ own terms through a technological service that could reach and connect to a large number of people. Healthcare practitioners need to address the knowledge needs of patients with type 2 diabetes and support them in developing self-management skills. Consistent with person-centred care, practitioners should also encourage patients’ abilities to mobilize their own personal strengths to maintain self-management. / <p><strong>Forskningsfinansiärer:</strong></p><p>Kommunerna i Skåne Nordost</p><p>Högskolan Kristianstad</p>

Background: Diabetes is a chronic disease affecting more and more people and placing increasing demands on health care. The increasing numbers of adults diagnosed with type 2 diabetes are in need of self-management strategies. Learning self-management includes mastering the skills required to complete the complex emotional and physical tasks necessary to manage well-being and to prevent future complications. A technological service developed with the participation of stakeholders may be an alternative way to meet rising needs for self-management. The involvement of various stakeholders enables cooperation, facilitates patient empowerment, and takes into consideration how adults with type 2 diabetes manage their everyday activities. Aim: The overall aim of the licentiate thesis is, by participatory research methods identify self-management support of a future ICT service to facilitate adults with type 2-diabetes. Methods: Two studies were conducted using participatory design (PD) with qualitative methods. Data were collected among recently diagnosed adults and those with longer experience of type 2 diabetes. The adults were recruited from a primary healthcare centre and from a diabetes hospital clinic in Sweden. Study I identified perceived challenges related to self-management among recently diagnosed adults and those with longer experience of type 2 diabetes by using multistage focus groups. Study II reported needs and wishes for an ICT self-management service to facilitate their everyday life and to deal with type 2 diabetes by using a future workshop. Results: Three main challenges were identified; understanding; developing skills and abilities; and mobilizing personal strengths. Both recently diagnosed adults and those with longer experience of diabetes described challenges in understanding the causes of fluctuating blood glucose and in developing and mobilizing skills for choosing healthful food and eating regularly. The recently diagnosed group were more challenged by learning to accept the diagnosis and becoming motivated to change habit while the experienced group were mainly challenged by issues about complications and medications. The adults with type 2 diabetes expressed needs and wishes for an ICT service all fell under the broad category of Acceptance of the diagnosis, with the three suggestions; Trust in partnerships, Communication and Individualized information. Acceptance of the diagnosis was a prerequisite for managing diabetes successfully. Acceptance of the diagnosis also made the participants accept information, learn about their condition, and understand how to personally manage their everyday lives. Trust in partnership with caregivers and Communication facilitated that acceptance and understanding of the disease. Main findings: The adults with type 2 diabetes stated different needs for support during different phases of the disease. The expressed needs and wishes for an ICT service all fell under the broad category of Acceptance of the diagnosis, with three other suggestions; Trust in partnerships, Communication, and Individualized information. The participants’ experience of the participatory methodology as a democratic process and their appreciation of mutual learning contributed to these results, which are consistent with the aims of person centred care. Conclusions: Adults with diabetes have different needs for support during different phases of the disease. From a person-centred perspective it would be desirable to meet individual needs for self-management on peoples’ own terms through a technological service that could reach and connect to a large number of people. Healthcare practitioners need to address the knowledge needs of patients with type 2 diabetes and support them in developing self-management skills. Consistent with person-centred care, practitioners should also encourage patients’ abilities to mobilize their own personal strengths to maintain self-management. / <p><strong>Forskningsfinansiärer: </strong>Kommunerna i Skåne Nordost, Högskolan Kristianstad och Region Skåne</p>

Den här studien utfördes på uppdrag av Cambio Healthcare Systems som utvecklar IT-system till sjukvården. Uppdraget gick ut på att ta reda på vilka behov, med avseende på informationshantering, ett IT-stöd för sjukvårdspersonal som gör hembesök måste tillgodose. Den specifika grupp som har studerats för detta ändamål är sjukgymnaster och arbetsterapeuter som arbetar tillsammans i hemrehabteam. Den teoretiska ansats som valdes för studien är distribuerad kognition. Denna ansats studerar individernas och artefakternas koordination och interaktion med varandra, samt hur information omvandlas och överförs i det kognitiva systemsom individerna och artefakterna utgör. Studien är en fallstudie som bygger på fältstudier, kontextuella intervjuer och en framtidsverkstad. Resultatet visade att hemrehabteamen har behov av en samordnad kalender, av att kunna skriva journal på plats, av möjlighet till röststyrning, av ett interorganisatoriskt system, samt av att få strukturerad information när den behövs.

Med det här kandidatarbetet vill vi se EdTechs möjligheter att påverka barns sociala förmåga på ett positivt sätt, för att förebygga situationer där mobbning uppstår. Genom Future Workshops och Participatory Design utvecklar vi, tillsammans med elever på en lokal högstadieskola, ett koncept för en applikation med en potential för ökat kamratskap.Vi analyserar elevernas åsikter angående funktioner och visuell design för applikationen samt presenterar en konceptprototyp för ämnesexperter. Deras validering av vår prototyp ses som ett direkt resultat av frågeställningens utgångspunkt, och därav en möjlig lösning av grundproblemet. / With this Bachelor Thesis we consider EdTechs possibilities in influencing children’s social abilities in a positive way, to prevent repetitive bullying behavior. By the methods of Future Workshop and Participatory Design we develop, together with students on a local secondary school, a concept for an application with the potential of increased friendships.We analyze the student’s opinions about functionalities and visual design, and then present a prototype of the concept to experts in the field of Educational Technology. Their validation of our prototype is seen as a direct result of the research question, and a possible solution to the issue at hand.

<p>Datalager används för att ge företag en samlad bild av sin verksamhet, en bild som byggs upp av analytikers statistiska beräkningar och modeller. Analytiker arbetar i datalager med hjälp av olika analysverktyg, och begränsas av dessa verktygs möjligheter att ge en förståelse av datalagrets uppbyggnad och funktion, och av möjligheterna att hitta rätt analysdata. Arbetet med att hitta och analysera data är en iterativ problemlösningsprocess för att få fram det önskade resultatet.</p><p>Visualiseringar kan fungera som ett verktyg i arbetet och stödja användares beslutsfattande. Denna kvalitativa fallstudie syftar till att undersöka hur visualisering kan användas som ett stöd för marknads- och kreditanalytikers datalagerarbete. Studien använde användarcentrerade metoder för att undersöka analytikers arbete i ett datalager. Femton kunskapsuppgifter identifierades som mål för visualiseringsstöd i analytikers datalagerarbete. Ett analysorienterat och ett systemorienterat strukturförslag för visualiseringar värderades med dessa kunskapsuppgifter som viktade mål.</p><p>Av kunskapsuppgifterna är den viktigaste att koppla analysuppgifter till systemstruktur. Det kräver att visualiseringsstödet erbjuder en analysorienterad struktur initialt och blir alltmer systemorienterat i takt med att den intressanta informationsmängden definieras. Användarcentrerade metoder användes för att identifiera kunskapsuppgifter. Studien visar att dessa kunskapsuppgifter kan användas som designmål för värdering av visualiseringsstöd.</p>