This work is about popular culture in leisure. Teachers at leisure, on the basis of Education's governing documents working with developing an activity for students when applying the students' own interests. Although these councils are posted, several teachers around the country rejects certain activities or products that the students want to do or play with during their free time at the leisure time. Therefore the purpose of this study is to try to understand what teachers in leisure attitude to popular culture is and if they integrate the popular culture in there activities. To understand this, a qualitative study of interviewed teachers in various leisure was used. The study took place in a small town in Sweden. Both men and women of varying ages participated. The result proved that the teacher’s attitudes to popular culture was relatively negative and it also reflected the content of the activities through a rejection of materials and activities. Why popular culture often opts out of the activities is because leisure teachers relate to their own taste, lifestyle and social background but also that they fear and criticism how it will affect students. Leisure Teachers also mentioned that there is no time to work with students' popular culture interests.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap kring användningen av digitala spel i fritidshemsverksamheten. Då barn och vuxna inte delar samma syn på digitala spel blir det svårt att bestämma om det är något som kan eller inte kan användas inom fritidshemsverksamheten. Vår studie utgick från ett sociokulturellt perspektiv för att se om det finns möjligheter att använda sig av de digitala spelen inom fritidshemsverksamheten och i så fall till vad. Vi ser även till ett barns perspektiv för att försöka förstå deras syn av de digitala spelen. Vi har frågat både barn och lärare hur och varför de använder digitala spel. Vi har valt att använda oss av en omgjord variant av ”walk and talk” och samtalspromenader, vi benämner detta play-and-talk med barnen och intervjuer med lärarna. Studien visar att det finns flera användningsområden för digitala spel men att det även finns negativa följder av dess användning. Till exempel nämnde deltagande i studien att det är bra för språkutveckling och sociala interaktioner. Vår studie utgår från följande syfte och forskningsfrågor:   Syftet med denna studie är att skapa kunskap kring användningen av digitala spel i fritidshemmets verksamheten.   Vilka för- och nackdelar finns med att använda digitala spel inom fritidshemsverksamheten?   Hur beskriver lärare digitala spel i fritidshemsverksamheten?

BakgrundI bakgrunden redogörs fritidshemmets framväxt, miljöns påverkan på hälsan, hur skolan kan arbeta för att stärka elevernas självkänsla och vilka effekter som rörelseträning har på eleverna.SyfteSyftet är att undersöka hur elever i årskurs 3 som är inskrivna på ett fritidshem uppfattar sin hälsa, sitt välbefinnande och sina kamratrelationer.MetodI undersökningen användes en kvantitativ metod med enkäter som redskap. De medverkande är elever i årskurs 3 som går på två olika fritidshem inom samma kommun.ResultatI undersökningen framkommer det att merparten av barnen uppger att de mår bra, är fysiskt aktiva och har många vänner. Det framkommer även att det finns barn som inte trivs med livet just nu.

Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger och barn upplever att konflikter kan lösas. De teoretiska utgångspunkter som använts är ett sociokulturellt perspektiv, som beskriver hur individer samspelar med varandra och ger ett barns perspektiv, som innebär att se och förstå barns handlingar och beteenden från deras perspektiv. Undersökningen som ligger till grund för arbetets resultat genomfördes med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod. Barn och pedagoger valdes ut och gav sitt godkännande till att delta i undersökningen genom att skriva under tillståndsblanketter som hade lämnats ut till två utvalda skolor. I barnens fall skickade vi också med tillståndsblanketter till vårdnadshavare för att läsa igenom och skriva under. Barnen som deltog svarade på frågor, följdfrågor och diskuterade tillsammans med varandra i fokusgruppssamtal på respektive skola. Pedagogerna deltog i enskilda intervjuer där de svarade på frågor samt följdfrågor. Olika frågor hade konstruerats till barnen och pedagogerna och hade utformats så att de skulle kunna vara till hjälp vid att besvara forskningsfrågorna. Resultatet av undersökningen bestod av beskrivningar av både barnen och pedagogerna där de beskrev hur de brukar gå tillväga för att hantera och lösa konflikter. Resultatet av undersökningen visade på att barn ofta använde sig av bland annat närkontakt, tröst och regler vid konfliktlösningar. Pedagogerna beskrev att de brukar lösa konflikter genom samarbete med kollegor samt genom att lyssna och observera konfliktsituationer. Vidare beskrev pedagogerna att de arbetade förebyggande för att motverka framtida konflikter.

Syftet med studien är att undersöka hur fritidspedagoger ser på lärandet hos elever i fritidshemmet. Två frågeställningar ligger till grund för studien: Hur tänker fritids-pedagoger angående olika arbetssätt för elevernas lärande? Hur ser fritidspedagoger på betydelsen av elevernas inställning för lärandet? Undersökningsinstrumentet som användes i studien var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av sex fritidspedagoger som arbetade på samma fritidshem. Resultatet analyserades för att sedan kategoriseras. I studien framkom att samtliga fritidspedagoger anser att det är av stor vikt att göra eleverna delaktiga i sitt eget lärande. En aktivitet där det finns stora möjligheter att göra eleverna delaktiga är klubbar. Klubbar är en verksamhet där eleverna utvecklar idéer till aktiviteter. Då det inte finns några strikta ramar för vad en klubb rent kunskapsmässigt kan innehålla, kan det handla om precis vad som helst.

Vår ambition är att i och med detta utvecklingsarbete starta upp en kvalitativ undervisning med iPads som pedagogiskt verktyg. Utvecklingsarbetet syftar till att introducera undervisning med iPads som läromedel i en fritidsverksamhet där denna typen av undervisning saknats. Målet är att erbjuda eleverna på fritidshemmet ett lustfyllt arbetssätt med nya/ roliga aktiviteter med iPad som ett pedagogiskt verktyg. Vi vill utmana eleverns skapandeförmåga och kreativitet samtidigt som vi ger eleverna möjligheten att utveckla teknisk och social kompetens där digitala redskap blir det centrala innehållet. Utgångspunkten för vårt utvecklingsarbete är en nulägesanalys som gjordes tilsammans med pedagoger vid fritidshemmet,  där vi även haft vår verksamhetsförlagda undervisning. Skolan hade investerat i ett antal iPads utan visioner om att använda sig av detta i fritidshemmet och vi såg då en möjlighet att implentera dessa även där. Detta gjorde att vi introducerade tre olika teman som vi valde att kalla filmskapande, lek/spel och uppdragsjakten. Under vår fem veckor långa vistelse på skolan planerade och genomförde vi utvecklingsarbetet i hopp om att kunna identifiera olika arbetssätt där iPaden bidrar till fritidshemmets måluppfyllelse. Vi dokumenterade under arbetets gång med loggbok och fältanteckningar samt fotografering. Övrig empiri är resultat av kvalitativa intervjuer med pedagoger, rektorer och elever. Resultatet av vårt utvecklingsarbete visar att elever motiveras att lägga mycket tid på aktiviteter som innefattar iPads. Fokus på det faktiska ämnesinnehållet minimeras och elever drivs av att avancera i exempelvis ett spel. Att iPads kan bidra till och stötta skapandeprocesser hos elever i fritidshemmets verksamhet visades tydligt då filmskapandet motiverade elever att använda sin fantasi och kreativitet för att skapa en stop motion film och ingen av filmerna liknade varandra. Eleverna gavs möjligheten till god teknisk kompetens då de ständigt navigerade mellan olika program på iPaden. Många av aktiviteterna genomfördes i grupp där eleverna fick träna social utveckling och gemenskap. Studien visar även att elever ser mycket positivt på användandet av iPads på fritidshemmet och de aktiviteter vi initierade tycks tendera att bryta vissa könsmönster.

Syftet med studien är ta reda på några lärares syn på och erfarenheter av elevers inflytande på fritidshemmet. I studien söks svar på både möjligheter och svårigheter i arbetet med elevinflytande. För att få svar på undersökningsens syfte har en kvalitativ metod använts. Fyra verksamma lärare har intervjuats från olika skolor. Resultatet visar att alla lärarna har en positiv inställning till elevinflytande. Lärarnas erfarenheter av området innefattar både råd av olika slag och att eleverna själva får välja och påverka de vardagliga aktiviteterna. Detta sker oftast i samspel med lärarna. Det vanligaste sättet verkar vara att eleverna är med och bestämmer via klassråd och omröstningar. Lärarna har också en önskan om att det ska finnas mer elevinflytande på fritidshemmen. Exempelvis stora barngrupper och olika viljor kan påverka. Lärarna menar att när eleverna får vara med och bestämma blir verksamheten mer kreativ och eleverna nöjdare.

<p>Syftet med vårt arbete är att ge exempel på hur ett fritidshem arbetar för att utveckla barnens kunskaper. Arbetet tar sin utgångspunkt i Lärarförbundets (2005) kunskapsområden som gäller för fritidshemmet. Undersökningen är en kvalitativ studie och bygger på intervjuer med tio barn och två pedagoger på ett fritidshem. Bakgrunden till undersökningen är att vi vill visa vilket lärande som sker på fritidshemmet samt på vilket sätt pedagoger arbetar med detta. Resultatet visade att både pedagoger och barn är överrens om att det sker ett lärande på fritidshemmet. Det visade sig även att pedagogerna arbetar medvetet för att utveckla barnens kunskaper på fritidshemmet.</p>

No description available.

Vår studie handlar om utmaningarna med utomhuspedagogik på fritidshemmet. Syftet med studien är att undersöka hur verksamma pedagoger säger sig arbeta med utomhuspedagogik inom fritidshemmet. För att försöka få detta syfte besvarat använde vi oss utav forskningsfrågorna, hur definierar pedagogerna utomhuspedagogik? och vilka utmaningar pedagogerna talar om, vad det gäller att bedriva utomhuspedagogik på fritidshemmet? Vi valde att använda oss utav det didaktiska perspektivet, och att genomföra intervjuer med pedagoger. Om frågor som var förknippade med de didaktiska frågeställningarna, var, vad, hur, varför, när. Genom att använda de didaktiska frågeställningarna producerades data som vi kunde använda när vi skulle skriva den här studien. Vi använde semi-strukturerade intervjuer som metod för våra intervjuer. Vi besökte två olika skolor och intervjuade 12 verksamma pedagoger inom fritidshemmet. Genom att jämföra med forskning kring ämnet och studier med liknande syfte kunde vi se likheter och skillnader i resultatet. Resultatet av denna undersökning visar att pedagogerna arbetar olika med utomhuspedagogiken, och har olika motiv bakom användningen av metoden. Flera pedagoger beskrev hur de brukade ta med elever till skogsområden och grillplatser, utan att ha planerade aktiviteter på plats. Medans flera andra beskrev att de arbetade med utomhuspedagogik i ett pedagogiskt syfte, för att undervisa eleverna i olika ämnen. Ämnen som trafiksäkerhet uppkom. En pedagog beskrev också att denne arbetar med utomhuspedagogik för att bygga på elevernas intressen. Pedagogerna i studien definierade utomhuspedagogiken väldigt skilt. Flera beskrev den enbart som att ta med sig elevgruppen till en utomhusmiljö, medan andra förklarade det som att en pedagogisk tanke och planering, är grundläggande för att kallas utomhuspedagogik. Pedagogerna beskrev flera utmaningar med att bedriva utomhuspedagogiken, bland annat brist på tid, resurser och kunskap.