Studien inriktar sig på hur sex fritidspedagogerna ser på elevers hälsa och om fritidspedagogerna medvetet kompletterar skolan i idrott och hälsa. En kvalitativ undersökning har gjorts i två olika kommuner där sex semistrukturerade intervjuer, med utbildade fritidspedagoger, genomförts. Valet av denna metod gjordes med anledning av att få fritidspedagogernas åsikter och för att fritidspedagogerna skulle få möjlighet att komplettera sina svar utifrån deras behov. Några nedslag i forskning på området i denna studie visade att arbetar pedagoger medvetet och aktivt med elevernas hälsoutveckling kan det positivt inverka på eleverna, minskade sjukdomar, ökad koncentration och en god hälsa. Resultatet efter våra semistrukturerade intervjuer visade att fritidspedagogerna kompletterar skolan i idrott och hälsa genom att erbjuda fysiska aktiviteter, näringsrikt mellanmål och samtalar med eleverna om deras hälsa. Andra resultat som framkom under undersökningen var fritidspedagogernas intresse av elevernas hälsa, att det är viktigt att jobba med elevernas fysiska hälsa, kost och att eleverna är medvetna om de val de gör.

Fritidshemmet har till uppdrag att skapa en meningsfull fritid för eleven efter skoldagens slut. Fritidshemmet skall dessutom vara ett komplement till skolan så att föräldrarna kan yrkesarbeta eller studera på heltid. Föräldrar lämnar över ansvaret för sina barn till pedagoger under större delen av vardagen, men vet föräldrarna om vad deras barns vardag på fritids består av? Denna studie syftar till att skapa en uppfattning om vad föräldrar har för syn på fritidshemsverksamheten. Anser föräldrar att eleverna lär sig något på fritids? Har föräldrar en förståelse för vad fritids har för uppdrag och vad eleverna lär sig på fritids? För att få en insyn i hur föräldrar tänker kring dess frågor har en enkätundersökning samt en intervju gjorts. För att skapa en bredare samhällssyn återges även fritidshemmet och föräldrasamverkan i ett historiskt perspektiv genom litteraturstudie. Studien visade på samma resultat som många föregående studier gjort, att föräldrar har generellt en god syn på fritids men att de anser att förbättringar kan göras för att skapa en välfungerande fritid för eleverna.

Jag har gjort en intervjustudie med utgångspunkt ien sociokulturell syn på lärande. Syftet var att studera hur fritidspedagoger beskriver lärande, hur de uppfattar lärande på fritidshemmen samt vilken roll de uppfattar att kvalitetsmätning har i fritidshemmens och fritidspedagogernas verksamhet. I min bakgrundsdel beskrev jag fritidshemmets historia. Jag gav också en bild av hur det ser ut idag. I teoridelen redogjorde jag i korthet för lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt för teori om lärande i fritidshem. Jag valde en kvalitativ ansats och en halvstrukturerad intervju som redskap. Tanken med den halvstrukturerade intervjun med öppna frågor var att få berättande svar. Intervjupersonerna var ovana att tänka på sin verksamhet utifrån lärandebegreppet. Som exempel på lärandesituationer nämnde de styrda aktiviteter, typiska för det formella lärandet. Det som de genomgående lyfte fram som betydelsefullt i verksamheten är gruppen. Det sociala lärandet och den sociala kompetensen är andra beteckningar på det som man ansåg vara det viktigaste i fritidshemmens verksamhet. Fritidspedagogerna hade olika syn på sin roll i skolans utvecklingssamtal. Flera av dem uttryckte hur svårt det är att mäta det sociala lärandet och fritidslärandet.

I samtal med andra studenter under lärarutbildningen har frågor kring fritidshemmens förankring av verksamheten uppstått såsom: hur skapas mening för fritidshemseleverna? Syftet med arbetet är således att synliggöra elevernas möjlighet till meningsskapande på fritidshemmen.   I vår litteraturdel vill vi uppmärksamma faktorer som påverkar barns möjlighet att skapa mening i sin livsvärld. Detta kan ställas i relation till en stark tradition i fritidshemmen där personalens synsätt på eleverna och deras miljö hör ihop med ett modernistiskt perspektiv. Detta innebär fokus på elevens utveckling och färdigheter och att den pedagogiska miljön runt eleven inte granskas. Det postmoderna perspektivet hävdar å andra sidan att fokus bör ligga på själva processen och på vad som händer i elevens tankar ”just nu”. Detta perspektiv kräver att lärarna ser sig själva som nyfikna medforskare i processen. Perspektivet hävdar också att den pedagogiska praktiken kan se olika ut beroende på situation och elevernas intresse. Vidare är dokumentation ett viktigt redskap för att möjliggöra meningsskapande. I den kan lärarnas synsätt och arbetssätt synliggöras och granskas. Teoretiska perspektiv utgör således olika tolkningar av hur meningsskapande främjas eller hämmas. Miljö, traditioner och relationer är faktorer som skapar både möjligheter och hinder. I metodkapitlet berör vi ämnet utifrån intervjuer med verksamma lärare där deras tankar och erfarenheter framkommer. I vår analys av intervjuerna finns det spår av det traditionella moderna perspektivet men även av det postmoderna. Utifrån våra samtal med lärare i fritidshemmet och i relationen till litteraturen vill vi uppmärksamma att elevers meningsskapande är en pågående, föränderlig process som kan ges utrymme i fritidshemmet. Förutsättningen för detta är beroende av hur de vuxna ser på elever, kunskap och miljö.

BAKGRUND: I läroplanen för 2011 finns riktlinjer som skolan och fritidshemmet ska följa. Där står bland annat att barnen ska få chansen att utveckla sin motorik och förstå betydelsen av sin hälsa och sitt välbefinnande. Det är också viktigt att barnen får testa olika miljöer för att utveckla sin kreativitet och fantasi och att som också uppmuntrar deras lust till att lära. Många forskare anser att det är bra för barnen att vistas utomhus och studien vill visa om även fritidspedagogerna anser detta.   SYFTE: Studiens syfte är att ta reda på hur fritidspedagoger inom fritidshem och förskoleklass ser på sin egen utomhusverksamhet samt undersöka tidigare forskning i ämnet.   METOD: Studien har inspirerats av en fenomenologisk ansats där intervju använts som metod till att besvara mitt syfte. Sex fritidspedagoger som alla arbetar inom skola och fritidshem har intervjuats. Studien tar avstamp i J. Fasth och M. Stjerhagers examensarbetet vid lärarutbildningen vid Borås högskola 2008. De har undersökt förskolelärares syn på utomhusvistelse och utomhuspedagogik i studien ”Ute kan man inte vara för mycket – Pedagogers syn på utomhusverksamheten”. Denna studie ställer samma frågor till fritidspedagoger.   RESULTAT: Resultatet visar att alla fritidspedagogerna hade en positiv inställning till att vistas utomhus då de anser att barnen blir friskare och lugnare. Ljudnivån är en annan inomhus eftersom barnen är mer nära inpå varandra. Deras grovmotorik utvecklas också bättre utomhus eftersom det där finns olika nivåskillnader som ger barnen utmaningar. En stor nackdel som pedagogerna nämner är att de stora barngrupperna försvårar utomhusverksamheten.

Delaktighet är ett begrepp som är av stor betydelse i den dagliga verksamheten i skolan. Det är viktigt att få tillhöra och vara del av en kontext. Syftet med denna fallstudie är att upptäcka och förstå hur pedagoger erbjuder barn delaktighet i förskoleklass och på fritidshem. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och har en etnografisk ansats. Metoder som använts är videoobservationer samt intervjusamtal med barn för att synliggöra hur pedagoger erbjuder delaktighet för att främja lärande. Resultatet visar att delaktighet förekommer till stor del och att det gäller att synliggöra och sätta ord på det som sker. Barn som hittat strategier agerar pedagogiska ledare i en arbetsuppgift eller ett legobygge och får med sig de barn som ännu inte funnit dessa strategier. På detta sätt kan pedagoger använda barns sociala kompetens i olika lärandesituationer. Genom att pedagoger är lyhörda för barnens behov och använder miljön för att skapa en kontext där varje barn får känna sig viktig för någon möjliggörs delaktighet. Vår slutsats är att pedagogers kompetens och engagemang är viktigt för att barn ska få möjlighet att vara delaktiga och kunna delta på egna villkor, oavsett behov. Men även ickeverbal kommunikation och kunskap om betydelsen av kamrater, den fysiska miljön och grupprocesser möjliggör delaktighet. Genom att pedagoger använder den kunskapen kan delaktighet möjliggöras på ett mer medvetet sätt. / Modellskolan

Studien handlar om elevers tankar och upplevelser kring elevinflytande på fritidshem. Syftet är att se hur elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har används i undersökningen är samtalspromenader där elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram. Därför har vi valt demokrati och elevinflytande som argumenterande forskning för vår studie. Vårt teoretiska perspektiv är barns perspektiv som används för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förståelse av sin livsvärld. I studien framgår det att eleverna har inflytande när det gäller vissa saker på fritidshemmet. Eleverna har även en viss förståelse kring begreppet inflytande och fritidslärarna har goda möjligheter att bygga vidare på detta utifrån elevernas perspektiv.

Det här arbetet behandlar utomhuspedagogik på fritidshemmet. Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidspersonal uppfattar att elever kan påverkas av utomhuspedagogik utifrån: lärande-, psykosocialt- och hälsoperspektiv. Utifrån en fenomenografisk ansats har tre verksamma pedagoger intervjuats. Resultatet visar att utomhuspedagogikens innebörd ser olika ut beroende på vilken utbildning informanterna har. Vår studie visar även att utomhuspedagogiken kan uppfattas som både ett formellt och informellt lärande. Studien visar att informanterna är överlag positiva till utomhuspedagogik utifrån våra tre valda perspektiv. Samtliga informanter kunde se få samt små negativa effekter av utomhuspedagogiken. Didaktiska implikationer av vår undersökning kan bli att utomhuspedagogiken ser olika ut beroende på vilket fritidshem personer jobbar på. Därmed blir utomhuspedagogik ett svårt begrepp att sätta ord på. De positiva uppfattningarna som lyfts fram kan ha en betydelse för fritidshemmet eftersom det leder till att utomhuspedagogiken får ett starkare fäste inom verksamheten. Bristen på negativa uppfattningar inom forskning och genom informanterna kan bidrar till att utomhuspedagogikens kvalité blir lidande. Ett oreflekterat förhållningsätt skapar en pedagogik som inte kritiseras och risken kan bli att det hämmar utomhuspedagogikens utveckling.

No description available.

The purpose of my study is to find out which way the extended school staff has their knowledge about conflicts, what they think is the cause of a conflict and how they handle conflicts.To answer these questions, I have chosen to do interviews with an available group. I interviewed six persons of different gender, age, nationality and they have been working from three to twenty years at afterschool care.I have analyzed my empirical material using Szklarkis four causes of a conflict and Malténs strategies for conflict management.My conclusion is that the after-school staff's knowledge is mostly based on experience, partly through work with children group in afterschool care and as a youth leader in the voluntary sector. The strategy almost always used for the after-school staff were the collusion strategy