Syftet med den här studien har varit att undersöka hur fritidspedagoger ser på leken som lärandemetod. Studien har utgått från flera frågeställningar om fritidspedagogers syn på lek, lekens betydelse för utveckling och huruvida den styrda eller den fria leken ses som mer eller mindre viktig i jämförelse med varandra. Studien har ett sociokulturellt perspektiv som beskriver leken som ett lärande i vilket kunskaper förmedlas mellan människor med olika erfarenheter. Den har utförts med en kvalitativ ansats och det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Studien har visat att fritidspedagogerna ansåg att lek är en ibland outtalad metod för lärande på fritidshemmet. Att leken ses som en viktig del av barns lärande inom de sociala kompetenserna. Skillnaden mellan den styrda och den fria leken är väldigt liten och de går ofta in i varandra. Den styrda leken ses som en metod för att ge barn verktyg och kunskap kring sociala regler och ramverk som krävs för att kunna föra sig i ett socialt sammanhang.

Undersökningen var grundad på hur fritidspedagoger ser på sin yrkesroll. Om deras utbildning stämmer överens eller skiljer sig med deras arbetsuppgifter? Är fritidspedagogens yrkesroll bred och varierande? Fritidspedagogen är idag involverad i både skolverksamheten och fritidshem. För att förtydliga syftet undersöktes fritidspedagogernas arbete i både fritidshemmet och i skolverksamheten, vilka uppgifter har fritidspedagogerna och hur ser de på sin yrkesroll. Metoden som används är kvalitativa intervjuer. Sex fritidspedagoger deltog i undersökningen. Resultatet i undersökningen visar att fritidspedagogens roll kan variera beroende på utbildning och erfarenhet. Tre av de sex intervju personerna hade inte en utbildning för fritidspedagog, men har en lång erfarenhet av yrket. Det flesta fritidspedagoger är involverade i skolverksamheten, där det både arbetar som lärare och har egna planerade lektioner. Flera utav fritidspedagogerna anser att deras uppgift är att utveckla den sociala kompetensen hos eleverna. Skillnaden som framkom i undersökningen är att fritidshemmet har olika idèer hur verksamheten ska bedrivas.Vissa fritidspedagoger anser att barnen på fritidshemmet ska ha mycket fri lek, medan andra anser att styrda aktiviteter är det viktiga.

No description available.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur eleverna beskriver lärandet som sker i fritidshemmet och utgår från följande frågeställningar: Hur beskriver eleverna att de lä sig under sin vistelse påfritidshemmet? Vad uppfattar eleverna ä viktigt att läa sig påfritidshemmet? Studien är genomförd med en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts på ett fritidshem med tio elever i årskurs två. I resultatet framställs tre olika teman om elevers syn på lärande; sociala samspelet, härmar och upprepar samt kreativitet. Dessa teman visar hur synen på lärandet uppfattas av respondenterna samt vad som är viktigt att lära sig på fritidshemmet. Studien visade bland annat på att eleverna såg mer av sitt lärande än vad vi hade förväntat. Resultatet diskuteras och jämförs med tidigare forskning och med nu gällande styrdokument för fritidshem.

Syftet för studien är att med tidigare forskning och Vygotskijs socialkonstruktivistiska utvecklingsteori granska ämnet populärkultur i förhållande till de resultat som studien gett och från de intervjuer som gjorts. Metoden för studien är en kvalitativ intervjustudie där sju fritidspedagoger i enskilda intervjuer fått frågor som berör populärkulturens betydelse i fritidshemmet. Resultatet som framkommer i studien bevisar hur populärkulturen kan vara ett svår definierat begrepp. Vid undersökningen visas det även finnas vissa svårigheter kring hur populärkulturen ska användas i lagom mängd för att väcka intresse hos barnen. Detta utan att populärkulturens ekonomiska aspekt ska påverka barnens status och rätt att få en likvärdig vistelse på fritidshemmet. Dock finns förhoppningar att denna studie ska ge en långsiktig utveckling av fritidshemmen. När ny kunskap om vad populärkulturen kan betyda för fritidshemmen presenteras.

Syftet med studien är att studera vilken syn fritidspedagogerna har på barns fria lek och kunskapsmöjligheterna genom den fria leken. Undersökningen är genomförd med intervjuer av åtta fritidspedagoger. I resultatet framkommer att den fria leken enligt fritidspedagogerna spelar stor roll i barnens vardag för deras lärande och utveckling. Pedagogerna anser att de stödjer barnen genom att delta i leken genom att observera och ta fram material. De anser också att miljön har stor betydelse. Det fritidspedagogerna inte var överens om var att det inte bör erbjudas lika mycket digitala verktyg på fritidshemmet då de anser att barnen får sitta vid datorer och Ipads hemma.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur yrkesrollen lärare mot fritidshem konstrueras av verksamma lärare mot fritidshem i intervjuer. Jag har granskat hur lärare mot fritidshem talar om den egna yrkesrollen och vilken bild som utifrån det framträder. Jag har även försökt undersöka om den bild som kommer fram av lärare mot fritidshem i forskningslitteraturen påverkar synen på den egna yrkesrollen genom att ställa frågor kring detta till de intervjuade. Jag har använt mig av kvalitativ forskningsintervju som metod i detta arbete. Jag har tagit en fenomenologisk ansats för att på så vis förstå och få en inblick i de intervjuades livsvärld och perspektiv. I min studie har jag genomfört åtta stycken semistrukturerade intervjuer med lärare mot fritidshem för att samla in material. Som teoretiskt perspektiv har jag valt att använda mig av det sociokulturella perspektivet och begreppen kontext och diskurs. Den tidigare forskning som jag har använt mig av i studien är forskningslitteratur som till stor del behandlar samspelet mellan skola och fritidshem. För att kort sammanfatta det resultat som jag har kommit fram till i min studie, så visar det sig att de intervjuade lärarna mot fritidshem beskriver en tillsynes dubbel bild av yrkesrollen. Då det i resultatet visar sig att yrkesrollen är tydlig i en kontext, inom fritidshemmet, men att den i mötet med skolan och dess kontext blir diffus. Detta p.g.a. omständigheter som lärare, arbetslag och skola, och detta i sin tur p.g.a. deras högre rang och status jämfört med lärare mot fritidshem. Utifrån resultatet så fann jag även att det finns en motstridighet inom lärare mot fritidshems yrkesroll, då den kan vara flera olika roller. En del av dessa roller har tidigare beskrivits i litteraturen (Haglund, 2004) som assistenten, fostrare, förnyare och efterföljare. I mina resultat fann jag rollen som assistent men jag fann även en helt ny roll: förrädaren, vilket kan ses som ett nytt tillskott till dessa roller. I resultatet framkommer det även att lärare mot fritidshem uttrycker att de inte upplever att de påverkas av den bild som framkommer av yrkesrollen i forskningslitteraturen.

Denna studie handlar om fritidspedagogers agerande och resonemang kring att motverka traditionella könsmönster. Studiens teoretiska utgångspunkter var symboliskt respektive strukturellt genus. En central fråga var om fritidspedagoger menade att de kunde motverka att barnen påverkas av stereotypa könsmönster genom medvetna könsöverskridande handlingar. Två fritidshemsavdelningar med både kvinnlig och manlig personal observerades och intervjuer med de fyra pedagogerna genomfördes. Under observationerna noterades vilka arbetsuppgifter som förekom och vem som utförde dem. Intervjuerna fokuserade på fritidspedagogers fördelning av arbetsuppgifter och hur de motiverade sina val. Studiens resultat tyder på att fritidspedagoger ofta agerar medvetet för att motverka traditionella könsmönster och att de mestadels gör samma arbetsuppgifter oberoende av kön. De tycker att det är viktigt att inte förstärka könsstereotypa roller och gör därför ibland tvärtemot normen. Resultatet visade också att kvinnligt kodade sysslor är vanligare än manliga i fritidshemsverksamhet. Studiens analys och diskussion berör svårigheterna med att välja arbetsuppgifter samt fritidspedagogers individualitet kontra könsmönster.

The purpose of this study is to illustrate the impact on children's development around playing and how significance the formation of the schoolyards is focusing on how it inspire and calls to play within the children's. The study will also show how the youth workers experience the schoolyards and how they can incorporate the playground in their work to inspire the children's play and activities. The methods used in this study is based on both real conversations and by mail with educated youth workers and observations. The results shows that the schoolyard environment is very important for the children's play and development. The study reveals the importance of having nature like forest nearby and that the environment should be suited for everyone. The children need spaces on the schoolyard and in the nature to evolve their ways of free playing, and also their needs for suited playground equipment. / Syftet med arbetet är att belysa lekens betydelse för barns utveckling, samt undersöka vilken betydelse skolgårdens utformning har, med fokus på hur den inspirerar och uppmanar till lek hos barnen. Syftet är också att undersöka hur pedagoger upplever skolgården och hur den fungerar som en inspiration till lek och aktiviteter. Metoderna som används i undersökningen är samtalsintervjuer, intervjuer via mail med utbildade fritidspedagoger och observationer.   Resultatet visar att skolgårdsmiljön är viktig för leken och barnens utveckling. I undersökningen framkommer det också att närheten till skog och natur är viktig och att skolgården bör anpassas så att den tillgodoser allas behov. För att kunna utvecklas i leken behöver skolgården ge barnen utrymme till fri lek och lekredskap som är anpassade för alla. Av de pedagoger jag intervjuat och av de observationer jag tagit del av har det kommit fram att pedagogerna upplever just närheten till skogen och de gröna områdena som det mest positiva med deras skolgårdsmiljö, och att det är just det som bidrar och inspirerar till lek.  Jag upplevde även att det var där barnen höll till som mest när de lekte på rasten.

Denna studie har fokuserat på att undersöka hur lärare i fritidshem arbetar mot mobbning inom fritidshem. Med utgång ifrån ifrån litteratur och ensklida intervjuer hittade man en gemensam nämnare hos fritidslärarna trots att många hade olika infallsvinkar. Sammanfattningsvis resulterade studien i att respondenterna upplever att mobbning förekommer i olika former i skolvärlden, att den defineras på olika sätt samt att de finner förbättringsmaterial inom flera olika områden för att på ett effektivt sätt kunna arbeta med problematiken. Studien lyfter fram följande strategier som ät effektiva i arbetet mot mobbning: uppföljning och dokumentation av ärenden, åtgärder (disciplinära för mobbare och stödjande för mobbade), kooperativa lag, elevernas medverkan i det förebyggande arbetet, personalutbildning, rastvaktsystem, relationsfrämjande insatser emellan samt ordningsregler.