Frågan om LSS kom att bli en av de hetaste frågorna inför valet 2018. Sparkraven på LSS blev hårt kritiserat när det ledde till att många människor förlorade sin rätt till personlig assistans. Domar som har påverkat tillämpningen av LSS har gjort tolkningen hårdare och många av partierna vill reformera LSS för att stärka rätten till personlig assistans. Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera de politiska partiernas (Vänsterpartiet, Miljöpartiet de gröna, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna samt Sverigedemokraterna) ståndpunkt i frågan om LSS. Uppsatsens frågeställningar har varit: hur vill partierna att LSS ska fungera? Vilka åtgärder föreslår partierna? Finns det några likheter mellan partierna? Uppsatsen utgår ifrån de olika partiernas partiprogram och studien har gjorts genom en textanalys av dessa. Grunden för empirin var frågorna som ställdes till partiprogrammet, för att finna partiernas ståndpunkt i LSS-frågan. Partiernas officiella hemsidor har använts, samt partiprogram som har laddats ner från partiernas hemsidor i PDF-form. Slutsatsen som kan dras är att partierna i mångt och mycket har liknande ståndpunkter i frågan om hur LSS skall fungera, även om frågan verkar vara mindre viktig för ett parti som står ut i studien. Partier på samma sida i den politiska dimensionen har ståndpunkter som liknar varandra mer än partier som är på motsatt sida, men det finns förvånande nog mer likheter än skillnader mellan partierna.

Frågan om LSS kom att bli en av de hetaste frågorna inför valet 2018. Sparkraven på LSS blev hårt kritiserat när det ledde till att många människor förlorade sin rätt till personlig assistans. Domar som har påverkat tillämpningen av LSS har gjort tolkningen hårdare och många av partierna vill reformera LSS för att stärka rätten till personlig assistans. Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera de politiska partiernas (Vänsterpartiet, Miljöpartiet de gröna, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna samt Sverigedemokraterna) ståndpunkt i frågan om LSS. Uppsatsens frågeställningar har varit: hur vill partierna att LSS ska fungera? Vilka åtgärder föreslår partierna? Finns det några likheter mellan partierna? Uppsatsen utgår ifrån de olika partiernas partiprogram och studien har gjorts genom en textanalys av dessa. Grunden för empirin var frågorna som ställdes till partiprogrammet, för att finna partiernas ståndpunkt i LSS-frågan. Partiernas officiella hemsidor har använts, samt partiprogram som har laddats ner från partiernas hemsidor i PDF-form. Slutsatsen som kan dras är att partierna i mångt och mycket har liknande ståndpunkter i frågan om hur LSS skall fungera, även om frågan verkar vara mindre viktig för ett parti som står ut i studien. Partier på samma sida i den politiska dimensionen har ståndpunkter som liknar varandra mer än partier som är på motsatt sida, men det finns förvånande nog mer likheter än skillnader mellan partierna.

This thesis analyzes the concept of ”funktionalitet” (the dis/ability divide), normality and vulnerability in the Swedish Law on Support and Service to Certain Disabled People (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade – LSS). LSS is the main rights law for people with disabilities and was groundbreaking when it came, but has since its legislation not been developed any further. Recent debate has shown that the law is not implemented according to its intentions. Through the use of discourse analysis and the theoretical perspectives ableism, intersectionality and vulnerability this thesis investigates the understanding of ”funktionalitet” in the legislation and the official government inquiry (SOU 1991:46) that submitted a proposal for the law in 1991. The main conclusions of the analysis point toward a conception of ”funktionalitet” as both depending on the power structure of ableism and as a diversity in humanity. The position as a person with disability is portrayed as a special (or pathogenic) vulnerability in order to claim special rights. Moreover the thesis briefly discusses how the position as a person with disabilities is denied other identificatory categories such as a person with a gender identity, sexuality and/or being a parent. These are topics for further research.

Syftet med denna studie har varit att belysa hur personal som arbetar nära unga vuxna med en diagnos av Aspergers syndrom upplever att gruppens delaktighet i samhället ser ut. Vidare har vi undersökt vilka eventuella möjligheter och hinder som personalen anser att personer i denna grupp möter när de deltar i samhället samt hur personalen ser på framtiden för unga vuxna med en diagnos av Aspergers syndrom i relation till delaktighet i samhället. Studien har en kvalitativ ansats och är fenomenologisk. Empirin består av sex intervjuer med personal inom socialtjänsten och i olika verksamheter inom LSS på uppdrag av socialtjänsten. De transkriberade intervjuerna har analyserat med hjälp av innehållsanalys. Våra resultat visar att unga vuxna med en diagnos av Aspergers syndrom inte har full delaktighet i samhället, vilket har resulterat i utanförskap för denna grupp. Det framkommer även att det är samhällets 'normalbild' som skapar diskriminering och förtryck för människor med olika funktionsvariationer och att det sker till den grad att deras styrkor delvis förbises. Våra resultat visar också att även då unga vuxna med en diagnos av Aspergers syndrom är stigmatiserade så pågår ett synliggörande som kan ge en positiv effekt på gruppens delaktighet i samhället. / The purpose of this study has been to illustrate how staff working closely with young adults with a diagnosis of Asperger's syndrome experience the group's participation in society. Furthermore, we have investigated what potential opportunities and obstacles that the staff consider that people in this group meet when they participate in society and how the staff view the future of young adults with Asperger's syndrome in relation to participation in society. We have had a qualitative phenomenological approach to our study. Field data consists of six interviews with staff working closely with the group, within the social service and in various LSS functions on behalf of social services. The transcribed interviews have been analyzed using a content analysis. Our results show that young adults with Asperger's syndrome experience insufficient participation in society, which has resulted in exclusion. It also appears that society's 'normal image' creates discrimination and oppression for people with different functional variations to the extent that their strengths are partially overlooked. Our results also show that even though young adults with a diagnosis of Asperger's syndrome are stigmatized there is an ongoing visualization that can have a positive effect on the groups participation in society.