Personality and personal data protection in employment law relationships This dissertation deals with the topic of personality and personal data protection in employment law relationships. This is a very topical subject, as the development of information technology has made it easier for employers to infringe on their employees' privacy. Today, the widespread use of information technology and the related process automation in the workplace makes it easy to monitor employee performance, to track when an employee takes a break and how long it lasts, to monitor how the employee cooperates with other employees, and how the employee uses entrusted resources. Apart from that, a new regulation on personal data protection has also recently contributed to the popularity of the topic: the adoption of the General Data Protection Regulation (GDPR). Although this regulation does not bring many new legal rules compared to the previous legislation, it severely and significantly toughens the penalties for violating the rules. This dissertation is divided into 4 parts. The first part deals with the legal framework and legal sources of the analysed topic and further describes the general basis for examining the personality protection, including privacy protection, and the protection of personal data, which is...

Personal data protection before and during the establishment of the employment relationship The diploma thesis is devoted to personal data protection before and during the establishment of the employment relationship. The objective of this thesis is to outline the personal data protection in the context of the employment relationship establishment, to give a comprehensive overview of its legislation in particular, describe the basic terms and principles relating to this subject matter and specify the most important rights and obligations regarding both stages of the employment relationship establishment. The basis for the thesis is primarily the legislation of the General Data Protection Regulation and Personal Data Processing Act 2019 (No. 110/2019 Coll.). The diploma thesis is divided into four chapters. The historical events with a significant influence on the personal data protection development are described in the first chapter. This chapter also explains the concept of a right to privacy and separation of the right to protection of personal data from it. The second chapter deals with personal data protection legislation on the international level, as well as EU level and national level. The third chapter defines selected fundamental terms relating to personal data protection, particularly...

Many large companies use various business intelligence solutions to filter, process, and visualize their software source code repository data. These tools focus on improving continuous integration and are used to get insights about people, products, and projects in the organization. However, research has shown that the quality of measurement programs in software engineering often is low since the science behind them is unexplored. In addition, code repositories contain a considerable amount of information about the developers, and several ethical and legal aspects need to be considered before using these tools, such as compliance with GDPR. This thesis aims to investigate how companies can use repository metrics and these business intelligence tools in a safe and valuable way. In order to answer the research questions, a case study was conducted in a Swedish company, and repository metrics from a real business intelligence tool were analyzed based on several questions. These questions were related to software measurement theory, ethical and legal aspects of software engineering and metrics, and institutionalized theory. The results show how these metrics could be of value to a company in different ways, for instance by visualization collaboration in a project or by differentiating between read and active repositories. These metrics could also be valuable by linking them to other data in the company such as bug reports and repository downloads. The findings show that the visualizations could potentially be perceived as a type of performance monitoring by developers, causing stress and unhealthy incitements in the organization. In addition, repository metrics are based on identifiable data from Git, which according to the GDPR is classified as personal data. Further, there is a risk that these tools are used simply because they are available, as a way to legitimize the company. In order to mitigate these risks, the thesis states that the metrics should be anonymized, and the focus of the metrics should be on teams and processes rather than individual developers. The teams themself should be a part of creating the Goal-Question-Metrics that link the metrics to what the teams wish to establish.

Individanpassad marknadsföring har tack vare användningen av cookies blivit vanligare. Tredjepartscookies delar insamlad data med tredje part och möjliggör riktad annonsering baserat på kundens internetbeteende. Annonsernas innehåll blir således mer relevant, men verktyget har också medfört en oro över personlig integritet. Uppsatsen undersökte attityden mot tredjepartscookies samt om medvetenhet inom ämnet påverkar attityden. Med hjälp av en enkätundersökning kunde syftet besvaras. Resultatet fastställde ett positivt samband mellan variablerna samt att medvetenhet påverkar attityd. Majoriteten av respondenterna upplevde en låg grad av nytta med tredjepartscookies, vilket föranledde att en indifferent och negativ attityd förekom i högst utsträckning. Samtidigt förekom en positiv attityd i lägst utsträckning. Avslutningsvis kunde ett inkonsekvent beteende bekräftas genom en ambivalent attityd.

No description available.

No description available.

More than half of the world's population are negatively affected by inadequate addresses. In Uganda and Rwanda, efforts have been done to implement a national address system but the effectiveness of those efforts have been prevented, due to lack of understanding and fears regarding its impact. With the help of Information and Communication Technology (ICT), because of its knowledge-generating foundation and substantial growth in East Africa, traditional address initiatives could be streamlined. However, negative consequences with ICT, such as surveillance, could cause the already existing reluctance to accept a system that not only registers a location but also an identity, to increase. Privacy, security and trust are therefore key factors to consider when developing a system that target areas characterized by distrust in organizations and government. This paper argues that the General Data Protection Regulation (GDPR) provides a strong framework when accomplishing this. By evaluating the user rights defined in GDPR from an interaction design perspective, this research aims to propose design guidelines that gives users agency of their personal information. This paper argues that redefining the rights as potential user actions gives the users control to manage their personal information, and further, that interest and understanding are important to enable conscious actions. With a Research through Design approach, user studies were conducted in Uganda and Rwanda, to evaluate how to design actions and information in order to enhance interest and understanding, and resulted in three design guidelines: User actions, Action layers and Information layers. / Mer än hälften av världens befolkning är negativt påverkade av bristfälliga adresser. I Uganda och Rwanda har det gjorts insatser för att implementera ett nationellt adressystem, men effektiviteten av dessa insatser har förhindrats på grund av bristande förståelse och rädsla för dess inverkan. Med hjälp av Informations- och Kommunikationsteknik (IKT), på grund av sin kunskapsgenererande struktur och starka ökning i Östafrika, kan traditionella addressinitiativ effektiviseras. Negativa konsekvenser med IKT, såsom övervakning, skulle dock kunna leda till att den redan befintliga motviljan att acceptera ett system som inte bara registrerar en plats utan också en identitet, ökar. Integritet, säkerhet och förtroende är därför viktiga faktorer att tänka på när man utvecklar ett system som riktar sig till områden som karaktäriseras av misstro mot organisationer och myndigheter. Denna artikel argumenterar för att den nya Dataskyddsförordningen (GDPR) utformar ett starkt ramverk för att uppnå detta. Genom att utvärdera de användarrättigheter som definieras i GDPR från ett interaktionsdesignperspektiv, syftar denna forskning till att föreslå designriktlinjer som ger användaren full kontroll över sin personliga information. Detta arbete argumenterar att omdefiniera rättigheterna till potentiella användarfunktioner ger användarna kontroll att hantera sin personliga information, och vidare, att intresse och förståelse är viktiga faktorer för att möjliggöra medvetna handlingar. Med en Research through Design-metod genomfördes användarstudier i Uganda och Rwanda, för att utvärdera hur man bör utforma funktioner och information för att öka intresse och förståelse för användarrättigheterna. Detta resulterade i tre designriktlinjer: Användarfunktioner, Funktionslager och Informationslager.

This thesis aims to investigate the effectiveness and significance of cookie notifications for users from a consent perspective. Specifically, the study seeks to answer the following research questions: 1) What types of cookie notifications can be identified on websites? 2) What factors influence the perception, experience, and final decision of tech-savvy users when it comes to cookie notifications? The implementation of the General Data Protection Regulation (GDPR) in 2018 has required websites to inform users about the collection, processing, and use of personal data, as well as request their consent. One way to achieve this is through cookie notifications. However, the impact and factors influencing users' interaction with cookie notifications are still unclear. Therefore, this qualitative study analyzes a sample of cookie notifications through user interviews and think-aloud testing to explore factors affecting users' perceptions and decisions regarding consent. The results of our study indicate that consent fatigue is the most decisive factor in a user's choice of cookies. The large number of daily requests that users must face leads to users not caring about making privacy choices. Although fear of missing out and nudging also affect a user, it is cookie notifications with extensive text that induce consent fatigue. Our conclusion is that if cookie notifications are still to exist, they should be even more private by default and that options like "accept all" should require more active choices by the user and not the other way around. The results will help enhance the transparency and user-friendliness of cookie notifications while balancing privacy protection and user experience.

No description available.

Dataskyddsförordningen trädde i kraft den 25 maj 2018 och sedan dess har cirka fem år av rättsutveckling skett inom Sverige på det dataskyddsrättsliga området. Integritetsskyddsmyndigheten utövar tillsyn för dataskyddsförordningens efterlevande och har därför stor påverkan på hur dataskyddsförordningen bedöms inom Sverige.  Syftet med arbetet har varit att granska Integritetsskyddsmyndighetens beslutsfattande, både kvalitativt och kvantitativt för att sedan kunna dra vissa slutsatser gällande rättsutvecklingen. Undersökningen ämnar utreda vilka rättsområden som är aktuella, vad resultatet blir av överträdelser samt hur IMY resonerar i sina beslut. Metoden har varit i grunden rättsdogmatisk med vissa kvantitativa och kvalitativa moment. Detta har genomförts genom granskning av 67 beslut som Integritetsskyddsmyndigheten själva publicerat på sin hemsida för allmän tillgång, delvis i syfte att de ska vara vägledande. Resultaten har presenterats i nio olika diagram. Arbetets andra del har utgjorts av en kvalitativ granskning av Integritetsskyddsmyndighetens beslut inom rättsområdena kamerabevakning, överföring till tredjeland samt registrerades rättigheter. Utifrån det har bedömningarna brutits ner ytterligare genom att vissa artiklar i dataskyddsförordningen behandlas del för del.  Resultatet utifrån den kvantitativa undersökningen visar att beslut lett till åtgärd i 84 % av besluten och 16 % av besluten lämnades utan åtgärd. Sanktion var den mest populära åtgärden, vald i 60% av besluten följt av föreläggande med 36 %. Besluten hade överklagats till allmän förvaltningsdomstol i 34 % av besluten vilket visar att 66 % av Integritetsskyddsmyndighetens beslut slagits fast. Av de överklagade besluten som avgjorts i allmän förvaltningsdomstol instämde domstolen med IMY i 50 % av fallen respektive helt upphävt IMY:s beslut i 25 % av fallen. Inom rättsområdena kamerabevakning, överföring till tredjeland och registrerades rättigheter beaktades omständigheterna i det enskilda fallet men IMY har också tillförlitat sig på tolkningskällor som EU-domstolsavgöranden, förarbeten, EDPB:s riktlinjer samt svensk rättspraxis. Av de överklagade besluten som avgjorts i domstol instämde inte alltid förvaltningsdomstolarna i IMY:s bedömning, ibland gällande sakfråga och ibland huruvida en viss överträdelse ska leda till sanktion. Ett mål inom rättsfrågan kamerabevakning har beviljats prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen.  Det kan dras olika slutsatser och lärdomar utifrån det underlag som använts i arbetet. Dataskyddsförordningens artiklar kan vara svårbedömda och måste avvägas utifrån enskilda fallet. Ju mer digitaliserad världen blir, desto mer behövs dataskyddsreglerna.