Today's society has grown to be highly digitalized where technologies are playing a large role in everyone's lives. Moreover, society is still developing at a rapid pace, with a new innovation around every corner and with more and more business conducted online. By using this as a starting point, the authors of this thesis choose to examine how blockchain can influence the use of big data in digital marketing. Moreover, as previous articles have perceived GDPR as an obstacle for implementing blockchain within this context, the authors perceived it as necessary to examine blockchains’ relation to GDPR. Thus, this thesis has set out to both identify challenges and opportunities that exist when applying blockchain within the context of digital marketing. This exploratory thesis applies a qualitative data collection method in order to fulfill the purpose of the study and to answer the following components of the research question; (1) How will blockchain influence the use of big data within digital marketing? (2) How will blockchain in a digital marketing context cope with the regulations of GDPR? (3) How will blockchain influence the future of digital marketing? The qualitative collection method chosen is semi-structured interviews and has included six participants from Europe.  The findings of this thesis suggest that blockchain will influence big data and thus, digital marketing will be influenced because it is heavily data-driven. Furthermore, blockchain will influence the companies’ knowledge of the customer, allow more reliable data to be obtained, and allow consumers to retain ownership over their data. Thus, blockchain places a higher demand on companies to deliver relevant information and match the interest of customers in order for the companies to gain access to customers’ data. Additionally, the findings suggest that blockchain has the ability to remove intermediaries and eliminate fraudulent activities, such as deep fakes, illegitimate reviews, click-fraud, within digital marketing. Despite that blockchain has a lot of potentials, it also faces a lot of challenges and obstacles. For instance, large companies such as Google may feel threatened by the blockchain and thus, these companies may have incentives for disrupting the implementation of the technology. Moreover, practical challenges have been identified. These were related to non-scalable algorithms and limited capacities to store large amounts of data.

Denna rapport beskriver ett arbete genomfört av åtta studenter i kursen TDDD96 Kandidatprojekt i programvaruutveckling vid Linköpings universitet under vårterminen 2020. Arbetet efterfrågades av företaget Ericsson AB. Syftet var att göra den existerande processen att begära och bevilja tillträden till lokaler enklare. Den åstadkomna produkten blev en webbapplikation som hanterar den ovannämnda processen med hjälp av en interagerbar och visuell karta. Användarvänligheten stod i fokus enligt kundens önskemål. Rapporten innehåller en gemensam beskrivning av utvecklingsprocessen, presentera resultatet och diskutera resultatet av. Rapporten innehåller också individuella bidrag från gruppmedlemmarna inom områden som är relevanta till projektarbetet.

GDPR (General data protection regulation, generella dataskyddsförordningen) är en ny europeisk förordning som reglerar behandlingen av känsliga uppgifter samt det fria flödet av dessa inom EU. Förordningen utgör ett skydd för fysiska personer vid behandling av deras personuppgifter inom unionen vilket är en grundläggande rättighet.  GDPR har sedan den trädde i kraft i Maj 2018 varit en förordning att räkna med då dess bötesbelopp är höga. Alla företag inom Europa behöver följa reglerna samt företag utanför EU som hanterar europeiska personuppgifter. Målet med detta arbete är se vilken effekt GDPR har haft hos svenska mjukvaruutvecklare och hur de ser på sin arbetsbörda. Detta har gjorts genom en enkätundersökning hos svenska mjukvaruföretag som blivit slumpmässigt utvalda. Av uppsatsens resultat framgår det att många mjukvaruföretag som skapar egen programvara eller distribuerar programvara för en tredje part har den nya förordningen inneburit ett tyngre arbetslass samt omförhandling av existerande programvarulösningar. Något som inneburit nya arbetsplatser eller arbetsgrupper hos många företag. När GDPR först trädde ikraft lades det ner många arbetstimmar på att omvandla redan existerande lösningar för att uppfylla kraven. Trots detta har det lagts många fler timmar vid utveckling även efter GDPR för att se till att den nya programvaran även den lever upp till de krav som är ställda.  Av resultatet kan vi även finna att många företag ser väldigt strikt på hantering av känsliga uppgifter de samlat in från deras kunder men ser mindre strikt på lagring och hantering av personuppgifter av sina egna anställda. / GDPR(General data protection regulation) is a new European regulation that regulates data, protection, and privacy. It also addresses the transfer of personal data to countries outside of the European Union. Ever since the GDPR was enforceable May 2018, it has been a regulation for businesses to strictly follow and be wary of due to the hefty fines. All European businesses need to follow the new regulation and likewise, so to the businesses outside of the E.U. in which handles any type of personal data of Europeans. The goal with this thesis is to see the effect the GDPR has had for Swedish software developers and how they portray their workload. This data has been shown in the form of a questionnaire which was randomly distributed to a number of Swedish software companies.  In conclusion, this thesis shows that the new regulation has had a big impact on the developers that create new software/distributes software, primarily in form of a heavier workload and the need to re-negotiate already existing software. This has provided new jobs and/or new teams for many of the companies that were a part of this study. When GDPR was first introduced, the software companies spent countless hours on converting already existing software. Even tho they spend a lot of time in the beginning, the dedication of time is spent on every solution to make sure it meets the requirements of GDPR: We can also see that many businesses spend a lot more time and money on data protection for their clients personal data, but they do not treat their employees personal data in the same way.

This thesis deals with design and implementation of personal data and consents to the processing of personal data management portal with multitenancy support. The work deals with theoretical basis for the portal design in the field of personal data protection and cloud software development. The final design is implemented and deployed in production environment.

Purpose: The purpose of this research is to analyze the current routine for processing customers’ personal data in a Swedish public transport organization and advise on improvements that might be made to better comply with GDPR. Methodology: A qualitative study of personal data (as defined in the GDPR) based on five telephone interviews. The interviews were held in Swedish, then transcribed and finally translated to English for analysis. Literature perspectives: A research (neutral) perspective of the implementation regarding the General Data Protection Regulation (GDPR) within an organization. It is reported that GDPR tend to increase the tension in an organization. Some organizations expect GDPR will increase the annual budget and believe the business strategy will be changed. Findings: The organization is interested to clearly implement the regulation to their best interest they can. The organization see the centralization of customers’ data as a positive outcome and want to continue with IT-support for the GDPR process to get automated. The organization expresses they want to create a good relationship with their customers and be clear with the purpose of data collection. Conclusions: The research suggests that the organization should invest in IT support, help guiding the employees to understand the purpose of GDPR and produce staff guidelines. The staff guidelines should cover most of the issues that may occur during daily routines. However, if any anomalies occur regarding GDPR, the data processor should act as a guide to the employee. / Syfte: Syftet med kandidatuppsatsen är att analysera den nuvarande processen för bearbetning av kunders personuppgifter i en svensk kollektivtrafikorganisation samt ge förbättringsråd angående saker som kan förbättras för att bättre följa GDPR. Metod: En kvalitativ studie som handlar om personuppgifter (enligt definitionen i GDPR); baserat på fem telefonintervjuer. Intervjuerna hölls på svenska, transkriberades och översattes sedan till engelska för en analys. Teoretiska perspektiv: Ett forsknings- (objektivt) perspektiv på implementeringen av den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR) inom en organisation. Det rapporteras att GDPR tenderar att öka stressen i en organisation. Vissa organisationer förväntar sig att GDPR kommer öka den årliga utgiften för databehandling samt tror att deras affärsstrategi kommer förändras. Resultat: Region Värmland Kollektivtrafik är intresserade av att genomföra GDPR förordningen i högsta grad. Organisationen ser centraliseringen av kundens personliga data som ett positivt resultat och vill fortsätta med IT-stöd för GDPR- processen för att den ska kunna bli automatiserad. Organisationen uttrycker att de vill skapa en bra relation med sina kunder och vara tydliga med syftet av datainsamlingen. Slutsatser: Studien antyder att organisationen bör investera i IT-stöd, hjälpa anställda att förstå syftet med GDPR samt ta fram personalriktlinjer. Personalriktlinjerna bör täcka de flesta problem som kan uppstå i de dagliga rutinerna. Om det däremot uppstår några avvikelser gällande GDPR, bör personbiträde fungera som en hjälpande hand för de anställda.

Since GDPR was introduced back in 2018, it has become the major tool for protection ofpersonal data within the EU. However, the framework has been seen to impede innovation.Startups are characterized as both striving for innovation, but also being dependent oncollaborations for the purpose of progress. This thesis aims at exploring how startups translateGDPR, that is how they have chosen to design and fit the framework into the operation, howthey perceive that the translation design has affected their collaborations, and lastly howstartups understand GDPR as a framework. The study finds that due to resource scarcity andfuture uncertainty, startups translation of GDPR will vary from every situation. The empiricalmaterial did not reveal any perceptions of the GDPR translation negatively impacting startups’collaborations; however, it was perceived that the translation of the framework may facilitatecounterparts’ willingness to enter a collaboration with the startup. Lastly, GDPR was perceivedto be rather vague, allowing it to more easily to be translated by the startup companies.

Data har beskrivits som en av hörnstenarna i dagens ekonomi och Europeiska unionen har i flera decennier antagit rättsakter som syftat till att skapa en informationsmarknad i unionen. Men flera problem har tornat upp på den inre marknaden. Bland annat har data tenderat att inte användas i tillräckligt hög grad och det har varit svårt för datainnehavare att tillgängliggöra sin data samtidigt som de måste respektera unionens regler om dataskydd. I centrum finns därför två motstående intressen av värdeskapande användning av data och skydd av personuppgifter.  Det här examensarbetet undersöker om användningen av databasdirektivets sui generis-skydd och användningen av dataskyddsförordningens reglering om anonymisering kan vara en lämplig lösning på unionens problem. Den första halvan av examensarbetet undersöker dataskyddsförordningens centrala definitioner om vad som är en personuppgift och hur den kan anonymiseras för att undvika förordningens tillämpningsområde. Den andra halvan av examensarbetet behandlar hur man kan skydda de avidentifierade personuppgifterna efter anonymiseringen med en tillämpning av databasdirektivets sui generis-skydd.  Examensarbetets huvudslutsats är att det inte framstår som lämpligt att i nuläget förlita sig på anonymisering som ett rättsligt verktyg för att tillgängliggöra data för vidareanvändning i unionen. Delslutsatserna om anonymisering är för det första att identifieringsrekvisitet i personuppgiftsdefinitionen är relativt och inte absolut i dataskyddsförordningen. För det andra att det är tveksamt om Europeiska dataskyddsstyrelsens krav på att man inte ska kunna dra en slutsats om någon efter anonymisering täcks av rekvisiten i förordningen, och om det därför inte finns berättigade förväntningar att följa deras riktlinjer i den delen. Delslutsatserna om databasdirektivet är för det första att anonymiserade personuppgifter kan skyddas av sui generis och för det andra att en databasproducent kan använda sig av reglerna om normalt bruk och oberättigat kränker legitima intressen för att skydda anonymiseringen när databasen med anonymiserade personuppgifter har tillgängliggjorts.

Långsiktiga kundrelationer är önskvärda för många företag, då en långsiktig kund generellt är lönsammare. Förståelse för kunden, och dennes beteende och preferenser, är ofta fokalt för att skapa långsiktiga kundrelationer, genom att lättare uppfylla kundens behov. Genom digitalisering av marknader, där personlig kontakt mellan kunden och företaget minskar, är ett företags datainsamling ett viktigt verktyg för att skaffa sig information om kunderna och deras preferenser.  2018 införde EU General Data Protection Regulation (GDPR). Denna lagstiftning reglerar vilken information företag får spara och bearbeta om privatpersoner. Uppsatsen utreder genom en kvalitativ studie det potentiella motsatsförhållande som råder mellan GDPR:s ambitioner, och företags behov av att bearbeta data om sina kunder. Studiens resultat visar att detta motsatsförhållande blir tydligast i företag som har en hög grad personlig interaktion, och en låg grad av automatisering i sin leverans. För företag med en digitaliserad leverans, och integrerade system, upplevs GDPR inte som ett problem.

Med denna uppsats var vårt syfte att undersöka hur ett antal förskollärare uttrycker att de arbetar med pedagogisk dokumentation i förskolan. Denna undersökning genomfördes som en kvalitativ intervjustudie. Vi intervjuade åtta förskollärare från olika förskolor och i olika åldrar. Tidigare studier som genomförts har kunnat problematisera olika sätt att dokumentera inom förskolan, liksom de bedömningar som kan bli ett resultat av kartläggningar och pedagogisk dokumentation. Resultatet delas in i tre teman; Verksamhetsutveckling, dokumentationsverktyg och rutin för dokumentation. Under dessa teman synliggörs resultatet från våra informanter. Där visar vi på likheter och skillnader utifrån svaren. Analysen visar därefter att verksamheterna i dag arbetar mer målstyrt för att uppnå hög kvalitet. För att dokumentera använder förskollärarna sig av Ipads. Detta verktyg kan både bidra med kvalitet och begränsa arbetet med pedagogisk dokumentation, på grund av den nya GDPR-lagen som trädde i kraft 2018.

Dataskyddsförordningen trädde i kraft år 2018 och har medfört ett starkare och bredare skydd för fysiska personers personuppgifter. Syftet med denna uppsats är att utreda hur tjänsteleverantörers ansvar påverkas av dataskyddsförordningen. Tjänsteleverantörer av informationssamhällets tjänster definieras som tillhandahållare av tjänster som vanligtvis utförs mot ersättning på distans, på elektronisk väg och på individuell begäran av en tjänstemottagare. Exempel på tjänsteleverantörer är internetåtkomstleverantörer eller tillhandahållare av onlineplattformar såsom t.ex. Facebook, YouTube eller Airbnb. Även om tjänsteleverantörer vidtar olika typer av åtgärder för att kunna tillhandahålla sina tjänster har de alla gemensamt att de behandlar personuppgifter, om än i olika omfattning, vilket innebär att de faller inom dataskyddsförordningens tillämpningsområde. Tjänsteleverantörer som enbart tillhandahåller de ”bakomliggande” tjänsterna, såsom internetåtkomst, behandlar personuppgifter i begränsad omfattning och har därför ett begränsat ansvar för personuppgifter som de överför och tillfälligt lagrar. Tjänsteleverantörer som tillhandahåller onlineplattformar kan dock ha dubbla roller med anledning av att olika typer av onlinetjänster erbjuds inom ramen för samma plattform. Dessa tjänsteleverantörer kan därför behandla personuppgifter för flera olika ändamål och med olika medel vilket medför att deras ansvar för personuppgifterna är mer omfattande än de förstnämnda tjänsteleverantörerna. Alla typer av tjänsteleverantörer måste dock åtminstone vidta tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda de personuppgifter som förekommer i deras tjänster. Vid tillhandahållande av onlineplattformar kan även externa organisationer behandla personuppgifter genom onlinetjänster på plattformar. Personuppgiftsansvaret, dvs. ansvaret att säkerställa att behandlingen av personuppgifterna följer dataskyddsförordningen, kan i sådana fall vara gemensamt. Den eller de som bestämmer ändamålen med och medlen för behandlingen av personuppgifter är enligt huvudregeln personuppgiftsansvarig. En aktör som enbart har möjlighet att initiera eller avsluta en behandling samt har ett ekonomiskt intresse i att behandlingen utförs anses dock också ha sådant inflytande att den kan bli gemensamt personuppgiftsansvarig med den aktör som har beslutat om det specifika ändamålet och medlen. Sammanfattningsvis kan tjänsteleverantörer som tillhandahåller onlineplattformar bli gemensamt personuppgiftsansvariga med externa aktörer som behandlar personuppgifter på deras plattformar, dock enbart i den utsträckning som de är delaktiga. Vidare har tjänsteleverantörer av informationssamhällets tjänster under vissa förutsättningar en möjlighet att åtnjuta ansvarsfrihet avseende den information som användare publicerar eller skickar via deras tjänster enligt bestämmelser i e-handelsdirektivet. Till följd av att e-handelsdirektivet föreskriver att det inte ska tillämpas på frågor som omfattas av dataskyddsförordningen och dataskyddsförordningen hänvisar tillbaka och anger att förordningen inte ska påverka tillämpningen av ansvarsfrihetsgrunderna i e-handelsdirektivet har oklarhet förelegat avseende förhållandet mellan regelverken. Efter analys av såväl förarbeten till dataskyddsförordningen som doktrin och praktiska exempel tycks förhållandet föreligga så att de två regelverken kan tillämpas parallellt utan att begränsa varandra. Sammanfattningsvis är tjänsteleverantörer personuppgiftsansvariga för de uppgifter som förekommer i deras tjänster i den utsträckning de bestämmer ändamålen med och medlen för den behandling de utför. Personuppgiftsansvaret för med sig olika omfattande skyldigheter beroende på hur omfattande behandlingen är. Tjänsteleverantörers personuppgiftsansvar påverkar dock inte deras möjligheter att åtnjuta ansvarsfrihet i förhållande till eventuellt olagligt innehåll som användare publicerar eller skickar inom ramen för deras tjänster.