Digital tools are rapidly evolving (Quach et al. 2022), and this is a contributing factor to the increase in breaches of consumer privacy. This creates a need to understand how consumers relate to marketing using Artificial Intelligence (AI) and personal information to enable personalization (Kumar et al. 2019). AI can generate benefits both for marketers and consumers. It is also used in personal marketing by collecting and managing data in order to make decisions (Huang & Rust 2021a). In contrast, the privacy risks associated with AI are when data is collected without consent and AI systems draw conclusions from individual customer data or interaction data with other consumers (Hermann 2022). There is a need to understand how consumers relate to personal information being used in marketing. For this reason, a qualitative study is being conducted on consumer privacy in relation to the use of AI in digital marketing and how the approach differs between different generations. The study is based on theories to analyze the data collection from interviews to be able to answer the research question. The theories are used to form key concepts that are the basis for a thematic analysis.  The conclusions show that AI can contribute to influence consumer behavior and that there are differences as well as similarities in the generations' approach to digital marketing and AI. Participants in the study have a negative perspective on the subject, while at the same time, some respondents state that personal marketing is preferred. In addition to this, it appears in the study that all participants have insufficient knowledge of how to assess risks when providing personal information, and that they share a concern of AI managing their personal information. The reasons differ depending on the generation of the participants. / Digitala verktyg genomgår, och har under en tid genomgått en snabb utveckling (Quach et al. 2022), och det är en bidragande faktor till att överträdelser på konsumenters integritet ökar. Detta ger ett växande behov av att förstå hur konsumenter förhåller sig till att marknadsföring använder Artificiell Intelligens (AI) och personlig information för att möjliggöra personalisering (Kumar et al. 2019). AI kan generera fördelar för både marknadsförare och kunder. Det används även inom personlig marknadsföring genom att samla in och hantera data för att kunna ta beslut (Huang & Rust 2021a). De integritetsrisker som finns kopplade till AI är däremot när data samlas in utan samtycke och AI-system drar slutsatser från individuella kunddata eller interaktionsdata med andra kunder (Hermann 2022). Här finns ett ökat behov av att förstå hur konsumenter förhåller sig till att personlig information används i marknadsföring. Av denna anledning genomförs en kvalitativ studie om konsumenters integritet i samband med AI i digital marknadsföring, samt hur förhållningssättet skiljer mellan olika generationer.   Studien utgår från teorier för att analysera datainsamlingen med hjälp av semistrukturerade intervjuer för att därefter kunna besvara forskningsfrågan. Teorierna används för att ta fram värdebegrepp som ligger till grund för en tematisk analys.   Slutsatserna visar på att AI kan bidra med påverkan på konsumentbeteenden och att det finns skillnader samt likheter i generationernas förhållningssätt till digital marknadsföring och AI. Deltagare i studien förhåller sig negativt till ämnet, samtidigt som vissa respondenter framför att personlig marknadsföring föredras. Utöver detta framkommer det i studien att samtliga deltagare har otillräckliga kunskaper för hur de ska bedöma risker när de ska tillhandahålla personlig information, samt att de delar en oro av att AI hanterar deras information, däremot skiljer sig orsakerna beroende på deltagarnas ålder och generation.

Our internet makes data storage and sharing more convenient. An increasing amount of privacy data is being stored on different application platforms, so the security of these data has become a public concern. The European Council General Data Protection Regulation (GDPR) put forward clear requirements for application platforms to give back end- users data control, and the regulations came into force in May 2018. However, there is still a lack of low- cost, easy- to-manage user data control framework in the application platform, especially for startups. To address the problem, I apply Amazon Cognito to provide user account management and monitor. Therefore, I store the user information (e.g., username, email) registered on the web application in Cognito to achieve user authentication. I also associate the web application with Amazon Web Services (AWS) Application Programming Interface (API) Gateway to implement the data control operations on the web application to the AWS DynamoDB database. The final result proves that the framework can successfully implement data control operations on the end- user data under the requirements of GDPR. Meanwhile, all data operation results can be displayed in real- time on the web application and can be used in the corresponding AWS service to monitor. / Vårt internet gör datalagring och delning bekvämare. En ökande mängd känslig användardata lagras på olika applikationsplattformar, så säkerheten för dessa data har blivit en allmän angelägenhet. Europeiska rådets GDPR presenterade tydliga krav på att applikationsplattformar ska returnera slutanvändarnas datakontroller och de förordningar som trädde i kraft i maj 2018. Det saknas dock fortfarande ett billigt, lättanvänt hanteringsramverk för användarna samt datakontroll i applikationsplattformen, särskilt för startups. För att lösa problemet använder jag Amazon Cognito för att hantera och övervaka användarkonton. Därför lagrar jag användarinformationen (t.ex. användarnamn, epost) som är registrerad i webbapplikationen i Cognito för att uppnå användarautentisering. Jag associerar också webbapplikationen med AWS API Gateway för att implementera datakontrollåtgärderna på webbapplikationen till AWS DynamoDB- databasen. Det slutliga resultatet visar att ramverket framgångsrikt kan implementera datahanteringsoperationer på slutanvändardata i enlighet med kraven i GDPR. Under tiden kan alla datadriftresultat visas i realtid i webbapplikationen och kan därmed användas i motsvarande AWS- tjänst för att monitorera.

Populariteten av Internet of Things (IoT)- enheter är någonting som på senaste tidenökat, Dessa enheter avser smarta enheter uppkopplade mot internet som används avbåde privatpersoner och företag. Ett användningsområde för dessa smarta enheter ärinom hemmet som syftar till att ge mer bekvämlighet för användarna och underlättavardagen. Trots teknikens fördelar har det medfört ett stort antal risker och nackdelarvad gäller säkerheten vilket kommer att diskuteras i denna studie. Syftet med dennastudie är att undersöka medvetenheten kring säkerheten för dessa smarta enheterallmänt och i ett uppkopplat hem. Empirin i studien har samlats in genom en kvalitativundersökning där det genomförts semistrukturerade intervjuer med sju olikainformanter med olika erfarenheter och relationer till smarta enheter.Studiens resultat bidrar till en ökad förståelse av ämnet och validerar resultaten fråntidigare forskning. Vidare analyserades empirin och resulterade i att ett antal faktoreridentifierades gällande de smarta enheterna utifrån ett säkerhetsperspektiv.Respondenterna fick svara på frågor angående deras medvetenhet gällande dessa smartaenheter och medvetenhet kring de säkerhetsrisker som finns för dessa enheter.Den insamlade datan analyserades genom en tematisk analys vilket resulterade i fyrateman: säkerheten för produkterna, säkerhetsmedvetenhet, Lagar inom IoT ochskyddandet av data. De olika informanterna hade olika erfarenheter samt motiveringartill deras förmåga att kunna påverka enhetens säkerhet samt de åtgärder de valde attimplementera. Informanternas erfarenheter och förmåga att kunna påverka sina enheterlänkades till litteratur. Sammanfattningsvis är informanternas förmågor att kunnapåverka sina enheter begränsat till de grundläggande säkerhetsåtgärderna. Studiensresultat visar att användare inte kan påverka sina enheter särskilt mycket för att ökasäkerheten för sina enheter vilket i sin tur leder till att enheter som har säkerhetsluckorleder till att användare lättare kan falla offer för attacker.Denna studie bidrar till att vidga förståelsen och fylla kunskapsluckorna gällandesäkerhetsrisker för smarta enheter bland användare. Genom att undersöka dessa frågorkan man arbeta mot en förbättring av säkerhetstänket och medvetenheten för att minskariskerna som dessa uppkopplade enheter kommer med, både för enskilda användare ochföretag / The popularity of Internet of Things (IoT) devices is something that has recentlyincreased. These devices refer to smart devices connected to the Internet that are usedby both private individuals and companies. One area of use for these smart devices iswithin the home, which aims to provide more convenience to users and make everydaylife easier. Despite the technology's advantages, it has entailed a large number of risksand disadvantages in terms of safety, which will be discussed in this study. The purposeof this study is to investigate the awareness surrounding the security of these smartdevices in general and in a connected home. The experience in the study has beencollected through a qualitative survey where semi-structured interviews were conductedwith seven different informants with different experiences and relationships to smartdevices.The results of the study contribute to an increased understanding of the subject andvalidate the results from previous research. Furthermore, the empirical evidence wasanalyzed and resulted in a number of factors being identified regarding the smartdevices from a security perspective. Respondents were asked to answer questionsregarding their awareness of these smart devices and awareness of the security risksassociated with these devices.The collected data was analyzed through a thematic analysis which gave four themes:the security of the products, security awareness, laws in IoT and the protection of data.The different informants had different experiences and motivations for their ability toinfluence the unit's safety and the measures they chose to implement. The informants'experiences and ability to influence their units were linked to literature. In summary, theinformants' abilities to influence their units are limited to the basic security measures.The results of the study show that users cannot influence their devices very much toincrease the security of their devices, which in turn leads to devices that have securityholes leading to users falling prey to attacks more easily.This study contributes to broadening the understanding and filling the knowledge gapsregarding security risks of smart devices among users. By examining these issues, onecan work towards an improvement in security thinking and awareness to reduce therisks that these connected devices bring, both for individual users and companies

In Sweden, camera surveillance in places where the public own access is regulated by a permit. This entails a lack of permit requirement for camera surveillance in places where the public does not own access. Such places can consist of a privacy-sensitive character. Surveillance constitutes processing of personal data whereupon the General Data Protection Regulation (GDPR) must be complied with.  Article 6 of the GDPR stipulates various legal bases that must be met in the processing of personal data. The ones who conduct surveillance in places where the public does not own access often fails to make correct legal assessments of Article 6(1)(e) and 6(1)(f) of the GDPR, as displayed by various supervisory decisions issued by the Swedish Authority for Privacy Protection. In this light, the purpose of the thesis is to examine and analyze how the ones who conduct surveillance and the Swedish Authority for Privacy Protection consider the personal integrity of the camera monitored individual in the assessments of Article 6(1)(e) and 6(1)(f) of the GDPR during camera surveillance without permit requirement in places where the public does not own access. Because of the differences between the legal assessments made by the ones who conduct camera surveillance and the Swedish Authority for Privacy Protection, the thesis also intends to shed light on the consequences that arise for the camera monitored individual by the fact that their personal integrity is assessed in different ways. The thesis also aims to evaluate the Swedish Authority for Privacy Protections’ supervisory work in relation to both personal integrity and the compliance with Article 6(1)(e) and 6(1)(f) of the GDPR during camera surveillance without permit requirement in places where the public does not own access. The Swedish Authority for Privacy Protections’ supervisory work is important as most of the camera surveillance takes place without a permit requirement and the fact that there is a lack of knowledge prevailing to the number of cameras in use. It is important that the Swedish Authority for Privacy Protections’ supervisory work is well-functioning since the ones who conduct surveillance carry out the legal assessments incorrectly. The risk with insufficient supervisory work is that personal integrity is violated and that the GDPR is ineffectual in the long run. In general, it can be said that the legal assessments of Article 6(1)(e) and 6(1)(f) of the GDPR are poorly carried out by both the ones who conduct surveillance and the Swedish Authority for Privacy Protection. This primarily affects the camera monitored individuals’ personal integrity. Because of the indications of shortcomings in the supervisory work, there are several improvement measures that can be taken to maintain personal integrity and ensure that the Swedish Authority for Privacy Protection continue to constitute an important function.

I uppsatsen beskrivs vad dark patterns är och hur de påverkar enskildas dataskydd. Det konstateras att metoderna faktiskt är ett gammalt fenomen som nu även förekommer inom den relativt nya datadrivna marknaden i den digitala världen. Det finns flera olika varianter av dark patterns och de kan förefalla överlappa varandra. Gemensamt är att dark patterns inom data-skydd påverkar enskildas integritetsval genom att nudgea enskilda till att dela personuppgifter. Metoderna inverkar på enskildas rätt till kontroll över sina personuppgifter och därmed borde dark patterns i de flesta fall utgöra överträdelser av dataskyddet i EU. Ingen lagstiftning omfattar dark patterns uttryckligen men i uppsatsen visas på att det torde vara få dark patterns som inte träffas av gällande dataskyddsregler. Det är inte svagheter i gällande dataskyddsreglering som uppmärksammas i uppsatsen utan snarare svagheter i efterlevnad och tillsyn av vederbörande regler. Bristerna i tillsyn påverkar inte endast förekomsten av dark patterns utan det gäller för samtliga dataskyddsöverträdelser. I uppsatsen föreslås behov av ytterligare riktlinjer och klargöranden från EDPB för att effektivisera efterlevnad och tillsyn av gällande regler. Därutöver förespråkas ytterligare finansiering till dataskyddsmyndigheter samt utbildning av enskilda tillika konsumenter om vad dark patterns är. I uppsatsen analyseras även konsumentområdets koppling till dataskydd samt eventuella tillsynsansvar av dark patterns för att sedermera diskuteras som ett ytterligare alternativ till att motverka dark patterns. Uttryckliga förbud i EU-lagstiftningsakter anses också vara önskvärd för att öka efterlevnad. En utblick över framtida regleringar görs, dels i USA där reglering som uttryckligen omfattar dark patterns införs år 2023, dels i EU där ett uttryckligt förbud mot dark patterns är under förhandling till att införas i DSA. Samtidigt kan kakväggar, vilket är en typ av dark pattern, komma att bli delvis tillåtna i och med ePrivacy-förordningen

During the 21st century, the use of digital services has exploded. Companies are getting better at collecting and using data for their own gain. The increased collection of data has contributed to increased privacy concerns among many. This paper examines how a person’s attitude and knowledge about data collection can affect their online behavior. To examine this, a questionnaire survey was conducted. The study's results indicate that there is a paradoxical behavior among the respondents, since most people have a negative view of data collection, but do not take measures to reflect this attitude. Furthermore, the result suggests that knowledge about data collection acts as the primary motivator for taking measures to protect their data.   Keywords: Data collection, online behaviour, privacy paradox, GDPR, attitude, knowledge, privacy concerns / Under 2000-talet har användningen av digitala tjänster exploderat. Företag blir bättre på att samla in och använda data för deras egen vinning. Den ökade datainsamlingen har bidragit till en ökad oro kring personlig data hos många. Denna uppsats undersöker hur internetanvändares attityd och kunskap kring datainsamling kan påverka deras online-beteende. För att undersöka detta utfördes en enkätundersökning. Studiens resultat indikerar att det finns ett paradoxalt beteende hos respondenterna då de flesta har en negativ syn till datainsamling men vidtar inte åtgärder för att spegla denna attityd. Vidare tyder resultatet på att kunskap kring datainsamling agerar som den primära motivatorn för att vidta åtgärder för att skydda deras data.   Nyckelord: Datainsamling, online-beteende, Privacy Paradox, GDPR, attityd, kunskap. integritets-oro

GDPR (The General Data Protection Regulation) är ett nytt EU-direktiv som träde i kraft 25 maj 2018. EU-direktivet gäller i hela Europa och har i syfte att styra hur och vem som får hantera personuppgifter. All form av behandling av information som direkt eller indirekt kan knytas till en person styrs av GDPR. För alla myndigheter, företag och organisationer innebär detta en stor förändring. GDPR stärker privatpersoners rättigheter och hjälper de att ha kontroll över hur deras personuppgifter behandlas och används. Som privatperson delar vi med oss av våra personuppgifter mer än vad vi tror. Några av de sätt på vilka personlig information samlas in är via användning av bilar, smarta telefoner, program, bärbara datorer och webbplatser. Enligt en undersökning som har genomförts av Europakommissionen angående ”Data Protection”, det vill säga dataskydd visar resultatet att det är endast 13% av svenska befolkningen som upplever att de har full kontroll över all data som de lämnar ut online (Commission, 2015). De här 13 % av svenska befolkningen är även medvetna om att de har tillgång till att rätta, ändra och radera data som finns lagrad om dem. Denna studie fokuserar på att undersöka hur medvetna människor i Skövde kommun i ålder 18–65 är om GDPR och de rättigheter som medförs. För att genomföra studien har en enkätundersökning tillämpats som datainsamlingsmetod. Resultatet av studien visar att majoriteten av människorna är medvetna om GDPR och vad det innebär i generella drag och de känner även till de tre rättigheterna rätt till information, rätt till rättelse och rätt till radering. Människorna i Skövde kommun anser att det är viktigt att veta hur personuppgifterna hanteras och behandlas för att obehöriga personer inte ska få tillgång till de. Slutsatser som går att dra från studien är att människorna är måna om sina personuppgifter. De vill gärna ha kontroll över personuppgifterna och veta hur de hanteras, behandlas samt om en olycka inträffar som leder till att personuppgifterna blir stulna eller förstörda vill de gärna bli informerade om det. / GDPR (The General Data Protection Regulation) is a new EU directive that came into force on May 25, 2018. The EU directive applies throughout Europe and has the purpose of managing how and who may handle personal data. Any form of processing of information that can be directly or indirectly linked to a person is governed by GDPR. For all authorities, companies and organizations, this is a major change. GDPR strengthens the right of individuals and helps them control how their personal data is processed and used.

Dataskyddsförordningen (GDPR) blev den 25e maj 2018 obligatorisk att följa för alla organisationer inom Europa som samlar in och behandlar personuppgifter. Dataskyddsförordningen ersatte Personuppgiftslagen som tidigare varit den lag som inom Sverige reglerat hur organisationer får behandla personuppgifter. En central del av Dataskyddsförordningen är den enskildes rättigheter som består av 8 punkter och redogör för vilka rättigheter som en enskild har när en organisation behandlar personuppgifter. Mycket av det som tidigare gällde i personuppgiftslagen har utökats genom den enskildes rättigheter och därmed har organisationer som behandlar personuppgifter fått förändra sin verksamhet för att möta de nya kraven. Syftet med arbetet är att reda ut på vilka sätt som den enskildes rättigheter har påverkat en organisation för att kunna efterleva de nya kraven. Genom en litteraturstudie identifierades forskning som publicerades innan Dataskyddsförordningen blev obligatorisk som analyserar och redogör för hur organisationer bör påverkas av Dataskyddsförordnigen. Med hjälp av en kvalitativ metod beståendes av intervjuer genomfördes en fallstudie för att ta reda på vilken faktiskt påverkan som den enskildes rättigheter inneburit i form av vilka anpassningar som organisationen behövt göra för att anses vara i fas med lagkraven. Resultatet analyserades och jämfördes med den forskning som identifierats för att kunna dra slutsatser kring den faktiska påverkan som rättigheterna inneburit. Resultatet visar på vilka sätt som den enskildes rättigheter har påverkat organisationen i form av nya administrativa processer, rutiner och teknisk funktionalitet för att kunna möta de krav som den enskildes rättigheter kräver. / The General Data Protection Regulation (GDPR) became mandatory on 25 May 2018 for all organizations within Europe who collect and process personal data. The General Data Protection Regulation replaced the Personal Data Act, which previously was the law that regulated in Sweden how organizations may process personal data. A central part of the GDPR is the individual's rights which consist of 8 rights and describe what rights an individual has when an organization processes their personal data. Much of what previously applied in the Personal Data Act has been expanded through the individual's rights and thus organizations that process personal data have had to change their organization to meet the new requirements. The purpose of this thesis is to sort out in what ways the individual's rights have affected an organization in order to comply with the new requirements. By the use of a literature study, research has been identified that was published prior to the GDPR became mandatory which analyzes and describes how organizations should be affected by the data protection ordinance. With the help of a qualitative method, interviews were conducted via a case study to find out what actual impact the individual's rights lead to in the form of which adjustments the organization needed to make in order to be considered in phase with the legal requirements. The result of the interviews was analyzed and compared with the previously identified research to be able to draw conclusions about the actual impact of the new rights. The result shows in what ways the individual's rights have affected the organization in the form of new administrative processes, routines and technical functionality in order to meet the requirements that the individual's rights require.

The paper describes a qualitative study of users' attitudes to metadata in relation to their knowledge and how it affects their valuation of digital integrity. Method for data collection is semi-structured interviews and a critical event. The informants were two people who work with IT and two who do not. The theories of undesign, utilitarianism and privacy were chosen to discuss in relation to the result. A thematic analysis method is used to find relationships between attitudes and other interesting themes in the result. These themes, which we have named after the main attitudes of the informants, includes inter alia knowledge, trust, suspicion and positivity. In the discussion chapter, the results are linked with the analysis and answer the research question. The conclusion is that there is no clear correlation between the informants' knowledge and their attitude, knowledge of metadata has little significance for the attitude and the knowledge and attitudes have little effect on the evaluation of integrity among our four informants. / Uppsatsen behandlar en kvalitativ studie av användares attityder till metadata i relation till deras kunskap samt hur det påverkar deras värdering av digital integritet. Metod för datainsamling är semistrukturerade intervjuer samt en kritisk händelse. Informanterna var två personer som är yrkesverksamma inom IT och två som inte är det. Teorierna avdesign, utilitarism samt privatliv valdes ut att diskuteras i relation till resultatet. En tematisk analysmetod används för att hitta samband mellan attityder och andra intressanta teman i resultatet. Dessa teman, som är döpta efter de huvudsakliga attityderna informanterna uppvisat, var bland annat kunskap, tillit, misstänksamhet och positivitet. I diskussionskapitlet sammankopplas resultatet med analysen och besvarar forskningsfrågan. Slutsatsen av denna studie är att vi inte funnit något samband mellan de fyra informanternas kunskap och deras attityd, kunskap om metadata har liten betydelse för attityden och att kunskaperna och attityderna i liten del påverkar värderingen av integritet.

This thesis aims to explore the compliance of blockchain technology and the GDPR. The GDPR was implemented for the EU member states in May 2018 with the purpose of harmonizing data protection regulation. However, the regulation is based on the notion that data is stored and processed in a centralized system. This causes an issue when it comes to distributed networks, and in particular with the distributed ledger technology (DLT), the underlying technology of blockchain. For this thesis, a literature review has been conducted to investigate the problems of GDPR compliance for blockchain projects, and what technical solutions exist to make a blockchain solution more GDPR compliant. In addition, interviews have been conducted to investigate the technical and legal perspectives on the current and future situations of regulation and technology. Compatibility problems mainly concern the immutability and transparency of a blockchain and examples of technical solutions that handle those problems can be found in the literature. Nevertheless, none of the discussed solutions are yet to guarantee full GDPR compliance. The technical and legal perspectives share ideas of the main compliance issues. However, differences such as interpretation of technical details can be identified, indicating problems to arise when regulating blockchains in the future. Further interdisciplinary work on guidelines for the GDPR is necessary for blockchain projects to be successful in complying with the regulation as well as to strengthen the technology neutrality of the GDPR.