The purpose of this paper is to examine whether there is a difference between the respondent groups preparers and non-preparers position in IASBs question if a reversal of previously impaired goodwill should be prohibited. The background is an exposure draft sent out by the IASB and we examine the answers, in form of comment letters, sent in by the respondents to reach our purpose. Our method is positivistic in the sense that we study already existing theories when we create our hypothesis which gives our assumption about how the result of the respondent’s answers will be. Our data, which we have collected from the comment letters, is qualitative secondary data. When we draw our conclusions we’re using both empirics and logics, this method characterises the hypothetic-deductive method. The theory we studied to reach our hypothesis mainly consisted of positive accounting theory, the agency theory and utility maximising theory. But we also studied existing laws, accounting standards and the special nature of goodwill as an asset to create a better understanding of how the different respondent groups would answer the question. The result of our research showed us that more non-preparers than preparers supported IASBs proposition, but the difference between the groups was not large enough to generalize our result and we could not statistically establish any relation with help from our Chi2 test. The result that preparers to a large extent agreed with IASB is interesting because it doesn’t correspond with the theories about positive accounting theory, agency theory and the theory about utilising individuals that we have studied. From the result a few questions arise. Could it be that preparers aren’t as utilising as the theory says? Another theory that could answer this question is the stewardship theory. Our conclusion after studying and analysing our theory and research results is that there in fact is a difference between the respondent groups preparers and non-preparers attitude towards IASBs proposal, even if the difference is smaller than we first thought.

Denna uppsats behandlar värdering av företag samt de immateriella tillgångarna varumärke, patent och goodwill. Vi anser att det finns ett gap mellan de teoretiska modellerna i litteraturen och hur värderare praktiskt tillämpar värderingsmodellerna samt hur dessa värderar immateriella tillgångar. I litteraturen framgår det vilka komponenter de olika värderingsmodellerna infattar, men dock anser vi att det inte lika klart redogörs för hur dessa skall beräknas. Modellerna för värdering av immateriella tillgångar är relativt lätta teoretiskt, men pratiskt menar vi att dessa modeller är svåra att applicera, till följd av brist på information samt hur denna skall integreras i modellerna. Utifrån denna problematik har uppsatsens syfte samt problemformuleringar utformats för att skapa en förståelse för detta fenomen. För att få en klar bild av hur värderingar går till i praktiken valdes olika typer av yrkesverksamma värderare ut till studien. Vi bestämde oss för att diskutera detta fenomen med tre olika företagsvärderare, varav två arbetade på olika banker samt en på ett revisionsbolag, vilket är mer inriktat på värdering av de immateriella tillgångarna. För att få en helhetsbild av problemet intervjuade vi också en revisor vars arbete är att kontrollera de värden vilka beräknas av de olika värderarna. Vi intresserade oss då speciellt för de immateriella tillgångarna, eftersom värderingen av dessa förändrats med de nya IAS/IFRS reglerna. Intervjufrågorna utformades efter syftet för att grundligt få redogjort vilka antaganden respondenterna gjorde samt hur dessa görs och appliceras i värderingsmodellerna. Vi valde att göra öppna personintervjuer, vilket vi ansåg gav möjligheten att diskutera problematiken grundligt med respondenterna. Utifrån den insamlade empirin analyserades informationen mellan respondenterna samt den referensram som studien och problematiken grundade sig på. Det studien utvisade var att grundmodellerna är desamma som inom teorin, men att uppbyggnaden samt de antaganden som görs i modellerna varierar mellan respondenterna och den teoretiska referensramen. Detta tror vi grundar sig i att respondenternas personliga uppfattning påverkar de antaganden som görs i värderingsmodellerna. Vi kunde även bekräfta att modellerna är känsliga för antaganden. Denna svaghet hos modellerna utnyttjade även respondenter, då de vid vissa tillfällen vinklade modellerna till klientens fördel. Samtliga respondenter ansåg att de immateriella tillgångarna kan spela en stor roll vid värdering av ett företag. Studien visade att respondenternas värderingsmetoder för de immateriella tillgångarna skiljde sig marginellt från företagsvärderingsmodellerna. Men vi kunde dock hos respondenterna utläsa en viss problematik när det gäller att hitta relevant information om dessa tillgångar samt att applicera denna i modellerna. Denna problematik är mer påtaglig vid värdering av immateriella tillgångar än vid värdering av företag. En av slutsatserna vi kunde dra när det gäller de nya IAS/IFRS reglerna är att det finns ett gap mellan reglernas syfte och våra respondenters åsikter om hur reglerna fungerar.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om svenska koncerners resultat och nyckeltal påverkats av den standardändring som infördes i USA från och med årsskiftet 2001/2002, SFAS 142. Detta för att kunna generalisera resultatet till den svenska marknaden i och med att IFRS 3 implementeras under 2005. Vår undersökning, som genomförts med en jämförande ekonomisk utvärderingsmetod, visar att samtliga undersökta koncerner redovisar ett synbart högre resultat och en urskiljbar högre vinst per aktie. Vi kan konstatera att vid såväl ett positivt som ett negativt resultat är standardändringen gynnsam för koncernerna. Ju större goodwillposten är desto större förbättring av vinst per aktie på grund av den uteblivna avskrivningen.

Bakgrund och problem: De svenska börsnoterade bolagen övergick år 2005 till att redovisa enligt det internationella regelverket IAS/IFRS som är ett mer omfattande regelverk än tidigare normgivning i Sverige. I och med regelverksbytet skall nu tilläggsupplysningarna i årsredovisningarna redovisas i en mer omfattande och precis mening.  Införandet av IFRS 3 Rörelseförvärv resulterade till en omarbetning av bland annat IAS 36 Nedskrivningar, vilket medförde att goodwill inte längre skrivs av planenligt. Goodwillvärdet skall istället fördelas på kassagenererande enheter och prövas årligen genom ett nedskrivningstest som skall presenteras i årsredovisningarna. IAS 36 punkt 134 kräver att företagen skall lämna detaljerade upplysningar om nedskrivningstestet. Tidigare forskning har påvisat att det föreligger än idag brister i hur företagen redovisar upplysningskraven men att det finns förbättringspotential med åren.  Syftet: Huvudsyftet är att undersöka om det finns ett samband mellan företagsstorlek och utförligheten av nedskrivningstestet enligt IAS 36 punkt 134 samt i vilken utsträckning den uppfylls av de börsnoterade företagen.  Metod: Uppsatsen baseras på en kvantitativ studie av 90 börsnoterade företags årsredovisningar per den 31 december 2007. En tolkningsmodell har gjorts utav IAS 36 punkt 134 för att en granskning av företagens upplysningar skall bli så lika som möjlig då standarden är relativt svårtolkad. Slutligen har ett Chi 2 test genomförts för att testa om resultatet är statistiskt signifikant.  Resultat och slutsats: 90 börsnoterade företags årsredovisningar har undersökts och studien har visat att det totalt sett gått bra med implementeringen av upplysningskravet med undantag för vissa av delpunkterna. Vidare resulterade undersökningen i att Large Cap uppfyller upplysningskravet i störst utsträckning, följt av Mid och slutligen Small Cap. Att det finns ett samband mellan marknadsvärde och utförlighet av upplysningskravet förkastas i och med resultatet som erhållits.

Sammanfattning Bakgrund För att försöka skapa en mer ändamålsenlig och effektiv kapitalmarknad utfärdade Europaparlamentet och Europarådet den 19 juli 2002 en förordning, detta i avseende att harmonisera och förbättra de internationella redovisningsstandarderna inom EU. Den första januari 2005 infördes därefter ett krav på unionens noterade bolag att redovisa i enlighet med redovisningsstandarderna IAS/IFRS. Tillföljd av detta införande förändrades tillvägagångssättet att behandla goodwill för de svenska noterade bolagen. Den linjära avskrivningen av goodwill skulle numera inte tillämpas, utan goodwill skulle nu bli föremål för en aktiv värdering i form av nedskrivningsprövningar. I och med detta sätt att värdera goodwill uppkommer det flera frågor, dessa rör de uppskattningar och bedömningar som måste göras i samband med nedskrivningsprövningar av goodwill. Detta gör enligt oss att tillförlitligheten hos detta sätt att behandla goodwill blir intressant att granska. Syfte Vi vill kunna ge bild av huruvida bedömningar och uppskattningar relaterade till nedskrivningsprövningar av goodwill är tillförlitliga och ger en rättvisande bild av bolaget. Vi vill även undersöka om den rådande lågkonjunkturen påverkar de svenska noterade bolagen som förväntat. Syftet är inte att redogöra tekniskt för hur bolagen räknar och kommer fram till det exakta uppskattade värdet på goodwill. Metod Undersökningen har skett genom en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer. Uppsatsen kännetecknas således av ett hermeneutiskt synsätt som sätter tolkandet i centrum. Sju stycken svenska noterade bolag har slumpmässigt valts ut och intervjuats, och även en revisor. Intervjuerna har hållits med de på bolagen relevanta personer för studien. Intervjuerna har av olika anledningar skett via telefon. Intervjuerna har sedan spelats in, transkriberats och sammanställs. Intervjuobjekten har anonymiserats i undersökningen, detta har skett först och främst för att få en öppnare diskussion med de medverkande intervjuobjekten. Slutsats Vi vill vara försiktiga med att uttala oss om slutsatser kring tillförlitligheten hos svenska noterade bolags nedskrivningsprövningar av goodwill i allmänhet. Detta främst p.g.a. att vår studie inte ger några entydiga svar i frågan. Det vi dock kan säga är att det finns exempel på situationer där det kan förekomma meningsskiljaktigheter mellan vissa bolag och det rådande regelverket. I frågan huruvida det negativa konjunkturläget påverkar bolagen som förväntat, finner vi inga större anledningar till att så inte skulle vara fallet. Tveksamheter finns istället kring när och i hur stor omfattning nedskrivningar av goodwill kommer ske i de svenska noterade bolagen. Det finns dock enligt vår studie svenska noterade bolag som anser att deras goodwillvärde inte skulle kunna påverkas av en tillfällig negativ konjunktur.

Samarbetet mellan IASB och FASB med att ta fram en enhetlig redovisningsstandard för företagsförvärv har pågått några år. Den andra fasen av samarbetet har resulterat i förslaget Business Combinations fas II. I denna undersökning tas fasta på de mest omdiskuterade förändringarna som förslaget medför jämfört med nuvarande IFRS 3 Business Combinations. Studien belyser förändringarnas påverkan på balans- och resultatrapporten och huruvida de finansiella rapporterna kommer att ge bättre information till intressenterna tack vare förslaget. En av de mest diskuterade förändringarna i förslaget är tillämpningen av full goodwillredovisning, som blir resultatet av att ett striktare enhetsperspektiv anläggs. Redovisningsinformationen påverkas även av att den totala förändringen av ansats har gått från en anskaffningsvärdebaserad till en verkligt värdebaserad. Utifrån de effekter som identifieras utvärderas om förslaget bör antas i sin helhet. / The joint project between IASB and FASB to assess homogenous financial accounting standards has been in progress for a couple of years. The second phase of the collaboration has resulted in the Proposed Amendments to IFRS 3 Business Combinations. This thesis focuses on the most controversial changes with the proposition, compared to the present IFRS 3 Business Combinations. The study enlightens the effects that the changes have on the balance sheet and in the income statement. Further, if the financial reports shows better information to the interested parties as a consequence of the proposition. One of the most controversial changes in the proposition is the application of full goodwill method, which is the result of a stricter application of an entity theory. The accounting information is also influenced by the complete change of valuation from measuring cost to fair value measurement. The effects of the proposition are identified, and thereafter a statement is made whether the proposition should be accepted or not.

Uppsatsen syfte är att visa hur införandet av IFRS 3 har påverkat de finansiella nyckeltalen. IFRS 3 innebär att årliga avskrivningar på goodwill, vilket är ett övervärde som uppstår vid företagsköp, inte längre får göras utan istället ska man utföra årliga impairmenttester för att se om det föreligger ett nedskrivningsbehov. Författarna har valt att undersöka tre olika nyckeltal: P/E-talet, ROE och bruttomarginalen, som kan anses spegla effekterna av IFRS 3. I uppsatsen ingår både en kvantitativ och kvalitativ ansats, då uppsatsen både bygger på mjukdata i form av tidigare forskning men tyngdpunkten ligger dock i en egen undersökning av nyckeltalen. Undersökningen består av en hypotesprövning där tesen om det har skett en signifikant skillnad i nyckeltalen testas. Även en intervju med Peter Malmqvist, analytikerchef på Nordnet, har genomförts för att ytterligare finna en dimension i undersökningen. Resultatet av undersökningen visar att det inte skett någon signifikant skillnad i nyckeltalen innan och efter införandet av IFRS 3. Detta visar då att goodwillavskrivningar inte påverkar de finansiella nyckeltalen i de undersökta företagen signifikant. I framtiden finns dock en viss oro för hur eventuella nedskrivningar kommer att påverka resultatet i företagen, då nedskrivningar liksom avskrivningar påverkar resultatet negativt.

Internationaliseringen eller globaliseringen av världsekonomin har medfört ett behov av mer internationellt gällande redovisningsregler. Detta har gjort att EU har antagit IASBs redovisningsregler IFRS, dessa regler gäller i Sverige från och med den 1 januari 2005. Syftet med IASBs redovisningsregler är att tillhandahålla information om ett företags finansiella ställning och resultat samt om förändringar i den ekonomiska ställningen. Det anges särskilt att aktieägare och blivande aktieägare är i fokus; informationen skall vara användbar för beslut i ekonomiska frågor. Inför och efter införandet av IFRS reglerna debatterades det i Sverige vad regelförändringen skulle innebära. Klart var att en principiell viktig förändring skulle ske, värdering av tillgångar skulle förändras från anskaffningsvärde till marknadsvärde. Det var även klart att goodwill, som uppstår vid företagsförvärv, skulle nedskrivas istället för att som tidigare avskrivas. Reglerna som behandlar detta ämnesområde heter IFRS 3. Enligt IFRS 3 skall årlig (eller vid behov) prövning av goodwills värde utföras av företagets ledning och om en förändring av värdet skett skall nedskrivning ske. I debatten fanns det en oro huruvida denna förändring skulle påverka företagens redovisade resultat och därmed dess nyckeltal. Om företagen väljer att inte göra nedskrivning av goodwill förbättras företagets resultat och då sjunker P/E-talet, vilket ofta ses som en köpsignal för investerare. Därför påstods i debatten att nyckeltal skulle beräknas exklusive goodwill för att beräknas på rätt sätt. Andra nyckeltal som påverkas av IFRS 3 är utdelning (höjs resultatet finns mer att dela ut), soliditet (ökar goodwillposten blir företaget solidare) och goodwillpostens värdering. Det som inte framgick i debatten var hur stor nyckeltalens förklaringsgrad av aktiekursen var (hur stor del av förändring i aktiekurs som kan förklaras av nyckeltal) och därmed vilken effekt regelförändringen skulle få. Uppsatsen bygger på en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Företagen i studien representerar 30 % av Stockholmsbörsens värde per 29 november, 2006. Mätperioden omfattar 1998 till 2006. Uppsatsens problemformulering är: Vilken förklaringsgrad har nyckeltal påverkade av IFRS 3 för aktiekursen? Resultatet som studien visar är att nyckeltalen till stor del förklarar förändring i aktiekurs. De slutsatser vi kommer fram till genom att använda oss av multipel regressionsanalys är att nyckeltalen P/E-tal, soliditet, utdelning samt goodwills förklaringsgrad av förändring i aktiekurs är 67,1 procent. För att IASB skall uppfylla sitt syfte blir det därigenom viktigt att de informerar om vad IFRS-reglerna innebär.

Sverige och världen har under de senaste åren fått uppleva en fantastisk högkonjunktur. Det har varit lätt att låna pengar och företagen har gjort fina vinster. I spåren av god tillgång på kapital är företagsförvärv alltid aktuella. En relevant fråga för varje köpare är dock hur ett förvärv skall redovisas. Hur företagsförvärv skall redovisas har avseende noterade bolag genomgått genomgripande förändringar de senaste åren. Noterade bolag redovisade förr enligt Redovisningsrådets Rekommendationer men redovisar numera i enlighet med International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards. Dessa två regelverk anlägger två från varandra avvikande perspektiv avseende redovisning av den goodwill-post som uppkommer i de fall där köpeskillingen överstiger det förvärvade företagets nettotillgångar. Skillnaderna är principiella och tar sin utgångspunkt i frågan hur detaljerat goodwill bör och skall redovisas. Denna detaljambition, eller avsaknad av detaljambition, speglas sedan i de specifika normerna som kräver att immateriella tillgångar redovisas skiljt från goodwill i olika utsträckning. Men vilka synsätt kan anläggas på denna särredovisning av immateriella tillgångar? Vilka faktorer kan sägas påverka frågan huruvida redovisningen av goodwill bör detaljredovisas? Då redovisningens främsta uppgift är att förse redovisningens intressenter med information är det naturligt att utgå från ett informationsbehov. Av arbetet framgår att ägare inte synes ha särskild nytta av en detaljerad redovisning av goodwill. Externt så är alltså informationsbehovet begränsat. Däremot synes det vara av nytta för förvärvaren internt att denne tvingas redovisa goodwill detaljerat då detta tvingar förvärvaren till viss eftertänksamhet i samband med förvärvet. Av arbetet framgår även att en redovisning som utgår från att immateriella tillgångar skall skiljas från goodwill inte speglar den värderingsprocess som normalt torde förekomma i samband med företagsförvärv. Vidare visar arbetet att krav på att särredovisa immateriella tillgångar skiljt från goodwill leder till minskad tillförlitlighet i redovisningen.