<p>Sverige och världen har under de senaste åren fått uppleva en fantastisk högkonjunktur. Det har varit lätt att låna pengar och företagen har gjort fina vinster. I spåren av god tillgång på kapital är företagsförvärv alltid aktuella. En relevant fråga för varje köpare är dock hur ett förvärv skall redovisas. Hur företagsförvärv skall redovisas har avseende noterade bolag genomgått genomgripande förändringar de senaste åren. Noterade bolag redovisade förr enligt Redovisningsrådets Rekommendationer men redovisar numera i enlighet med International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards.</p><p>Dessa två regelverk anlägger två från varandra avvikande perspektiv avseende redovisning av den goodwill-post som uppkommer i de fall där köpeskillingen överstiger det förvärvade företagets nettotillgångar. Skillnaderna är principiella och tar sin utgångspunkt i frågan hur detaljerat goodwill bör och skall redovisas. Denna detaljambition, eller avsaknad av detaljambition, speglas sedan i de specifika normerna som kräver att immateriella tillgångar redovisas skiljt från goodwill i olika utsträckning. Men vilka synsätt kan anläggas på denna särredovisning av immateriella tillgångar? Vilka faktorer kan sägas påverka frågan huruvida redovisningen av goodwill bör detaljredovisas?</p><p>Då redovisningens främsta uppgift är att förse redovisningens intressenter med information är det naturligt att utgå från ett informationsbehov. Av arbetet framgår att ägare inte synes ha särskild nytta av en detaljerad redovisning av goodwill. Externt så är alltså informationsbehovet begränsat. Däremot synes det vara av nytta för förvärvaren internt att denne tvingas redovisa goodwill detaljerat då detta tvingar förvärvaren till viss eftertänksamhet i samband med förvärvet. Av arbetet framgår även att en redovisning som utgår från att immateriella tillgångar skall skiljas från goodwill inte speglar den värderingsprocess som normalt torde förekomma i samband med företagsförvärv. Vidare visar arbetet att krav på att särredovisa immateriella tillgångar skiljt från goodwill leder till minskad tillförlitlighet i redovisningen.</p>

<p>In 2005 a new recommendation was implemented, IAS 36 "Impairment of intangible assets". The Swedish translation of the recommendation is RR 17. The previous treatment of impairment of goodwill was to amortize it over a certain amount of years. In order for a company to make impairment, they had to estimate the decrease in value of goodwill to be permanent. The new recommendation RR 17 on the other hand states that goodwill should be impaired as soon as an indication of impairment loss is revealed. This implies that the new recommendation shows the fair value of goodwill. Our problem description is; <em>how does the impairment procedure of goodwill in companies applying RR 17 look like?</em></p><p>In order to reach the purpose of this study, which is to understand the impairment procedure of goodwill, we used four sub questions; (1) How does goodwill arise? (2) How is goodwill divided between cash generating units? (3) How do stock listed business combinations in accordance with RR 17 estimate whether an impairment loss of goodwill exist or not, in cases where goodwill exist, how is it impaired? (4) How is goodwill revalued and how often?</p><p>The study has mainly taken a hermeneutic approach because we strive to understand the impairment procedure of goodwill. We conducted a qualitative study, with semi- structured interviews. Four companies, which operate in somewhat different branches, were chosen in order to get a diversified illustration of different business areas and see if there were any differences between them.</p><p>Our central concepts present general accounting principles as well as accounting principles handling impairment of goodwill, which helps the reader to receive a better understanding of the essential concepts concerning the impairment procedure of goodwill. In the analysis we connect our empirical findings with the central concepts in order to discover more dimensions of the impairment procedure of goodwill.</p><p>The result from our interviews showed that the companies follow the recommendation RR 17. However we could identify some differences between the companies, which we believe are due to the fact that the companies operate in different business areas and are therefore faced with somewhat diverse risks. Further we could link the differences to be correlated to the mindsets and demands of the companies’ auditors.</p><p>Finally we want to make the reader aware of the fact that the recommendation RR 17 has so far only been applied in an economic boom and therefore when we conducted this study the need to impair goodwill was very small.</p><p> </p>

<h2>Sammanfattning</h2><p>Bakgrund</p><p>För att försöka skapa en mer ändamålsenlig och effektiv kapitalmarknad utfärdade Europaparlamentet och Europarådet den 19 juli 2002 en förordning, detta i avseende att harmonisera och förbättra de internationella redovisningsstandarderna inom EU. Den första januari 2005 infördes därefter ett krav på unionens noterade bolag att redovisa i enlighet med redovisningsstandarderna IAS/IFRS. Tillföljd av detta införande förändrades tillvägagångssättet att behandla goodwill för de svenska noterade bolagen. Den linjära avskrivningen av goodwill skulle numera inte tillämpas, utan goodwill skulle nu bli föremål för en aktiv värdering i form av nedskrivningsprövningar. I och med detta sätt att värdera goodwill uppkommer det flera frågor, dessa rör de uppskattningar och bedömningar som måste göras i samband med nedskrivningsprövningar av goodwill. Detta gör enligt oss att tillförlitligheten hos detta sätt att behandla goodwill blir intressant att granska.</p><p>Syfte</p><p>Vi vill kunna ge bild av huruvida bedömningar och uppskattningar relaterade till nedskrivningsprövningar av goodwill är tillförlitliga och ger en rättvisande bild av bolaget. Vi vill även undersöka om den rådande lågkonjunkturen påverkar de svenska noterade bolagen som förväntat. Syftet är inte att redogöra tekniskt för hur bolagen räknar och kommer fram till det exakta uppskattade värdet på goodwill.</p><p>Metod</p><p>Undersökningen har skett genom en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer. Uppsatsen kännetecknas således av ett hermeneutiskt synsätt som sätter tolkandet i centrum. Sju stycken svenska noterade bolag har slumpmässigt valts ut och intervjuats, och även en revisor. Intervjuerna har hållits med de på bolagen relevanta personer för studien. Intervjuerna har av olika anledningar skett via telefon. Intervjuerna har sedan spelats in, transkriberats och sammanställs. Intervjuobjekten har anonymiserats i undersökningen, detta har skett först och främst för att få en öppnare diskussion med de medverkande intervjuobjekten.</p><p>Slutsats</p><p>Vi vill vara försiktiga med att uttala oss om slutsatser kring tillförlitligheten hos svenska noterade bolags nedskrivningsprövningar av goodwill i allmänhet. Detta främst p.g.a. att vår studie inte ger några entydiga svar i frågan. Det vi dock kan säga är att det finns exempel på situationer där det kan förekomma meningsskiljaktigheter mellan vissa bolag och det rådande regelverket. I frågan huruvida det negativa konjunkturläget påverkar bolagen som förväntat, finner vi inga större anledningar till att så inte skulle vara fallet. Tveksamheter finns istället kring när och i hur stor omfattning nedskrivningar av goodwill kommer ske i de svenska noterade bolagen. Det finns dock enligt vår studie svenska noterade bolag som anser att deras goodwillvärde inte skulle kunna påverkas av en tillfällig negativ konjunktur.</p>

<p>Samarbetet mellan IASB och FASB med att ta fram en enhetlig redovisningsstandard för företagsförvärv har pågått några år. Den andra fasen av samarbetet har resulterat i förslaget Business Combinations fas II. I denna undersökning tas fasta på de mest omdiskuterade förändringarna som förslaget medför jämfört med nuvarande IFRS 3 Business Combinations. Studien belyser förändringarnas påverkan på balans- och resultatrapporten och huruvida de finansiella rapporterna kommer att ge bättre information till intressenterna tack vare förslaget. En av de mest diskuterade förändringarna i förslaget är tillämpningen av full goodwillredovisning, som blir resultatet av att ett striktare enhetsperspektiv anläggs. Redovisningsinformationen påverkas även av att den totala förändringen av ansats har gått från en anskaffningsvärdebaserad till en verkligt värdebaserad. Utifrån de effekter som identifieras utvärderas om förslaget bör antas i sin helhet.</p> / <p>The joint project between IASB and FASB to assess homogenous financial accounting standards has been in progress for a couple of years. The second phase of the collaboration has resulted in the Proposed Amendments to IFRS 3 Business Combinations. This thesis focuses on the most controversial changes with the proposition, compared to the present IFRS 3 Business Combinations. The study enlightens the effects that the changes have on the balance sheet and in the income statement. Further, if the financial reports shows better information to the interested parties as a consequence of the proposition. One of the most controversial changes in the proposition is the application of full goodwill method, which is the result of a stricter application of an entity theory. The accounting information is also influenced by the complete change of valuation from measuring cost to fair value measurement. The effects of the proposition are identified, and thereafter a statement is made whether the proposition should be accepted or not.</p>

<p>The purpose of this paper is to examine whether there is a difference between the respondent groups preparers and non-preparers position in IASBs question if a reversal of previously impaired goodwill should be prohibited. The background is an exposure draft sent out by the IASB and we examine the answers, in form of comment letters, sent in by the respondents to reach our purpose. Our method is positivistic in the sense that we study already existing theories when we create our hypothesis which gives our assumption about how the result of the respondent’s answers will be. Our data, which we have collected from the comment letters, is qualitative secondary data. When we draw our conclusions we’re using both empirics and logics, this method characterises the hypothetic-deductive method.</p><p>The theory we studied to reach our hypothesis mainly consisted of positive accounting theory, the agency theory and utility maximising theory. But we also studied existing laws, accounting standards and the special nature of goodwill as an asset to create a better understanding of how the different respondent groups would answer the question.</p><p>The result of our research showed us that more non-preparers than preparers supported IASBs proposition, but the difference between the groups was not large enough to generalize our result and we could not statistically establish any relation with help from our Chi2 test. The result that preparers to a large extent agreed with IASB is interesting because it doesn’t correspond with the theories about positive accounting theory, agency theory and the theory about utilising individuals that we have studied. From the result a few questions arise. Could it be that preparers aren’t as utilising as the theory says? Another theory that could answer this question is the stewardship theory.</p><p>Our conclusion after studying and analysing our theory and research results is that there in fact is a difference between the respondent groups preparers and non-preparers attitude towards IASBs proposal, even if the difference is smaller than we first thought.</p>

No description available.

<p>The purpose of this master thesis was to examine how the corporations quoted on the A-list on the Stockholm Stock Exchange were affected by the introduction of IFRS 3 Business Combinations. Their opinion about the accounting rule and the acquired goodwill in particular was focused as well. The authors wanted to see if there were any changes in ROE, return on equity, after the introduction of the new accounting standard.</p><p>Data for this study was collected through interviews, questionnaires and annual reports. Interviews were held with corporate accounting managers of Assa Abloy, WM-data, Electrolux, Ericsson and SCA. Questionnaires were sent by e-mail to 50 companies and were answered by 30 of them. The third method was to examine the annual reports from 18 companies to see if there were any changes in ROE. A two-sided hypothesis test was carried out for this purpose.</p><p>The harmonization of international accounting rules was sympathized by the most of the companies in the study. The Swedish authority Redovisningsrådet had early adopted the International Accounting Standards as the starting point for the harmonization of the Swedish</p><p>generally accepted accounting principles. The updating of the accounting rules was done smoothly, there were not many changes left to be done in the corporate accounting before the International Accounting Standards became effective in Sweden on January 1st 2005. One of the changes was that the amortization of goodwill from business combinations is no longer allowed.</p><p>The companies did not experience the annual impairment test as a burden. On the other hand, the companies found it difficult to judge how much of the intangible value should be allocated as intangible asset and how much of the value could be seen as goodwill.</p><p>The outcome of the study with two-sided hypothesis test was that the introduction of IFRS 3 accounting standard will increase the net profit and consequently the net profit margin. Assets turnover is stable while ROA increases. The debt/equity ratio decreases while the ROE increases.</p><p>The IFRS 3 rule was considered to be unclear. The authors question how such an unclear rule would ever show true and fair view and comparability between companies. Further examination of IFRS 3 will be needed. A reliable comparison between companies is required.</p> / <p>Uppsatsens syfte var att undersöka hur koncernbolag på Stockholmsbörsens A-lista påverkades av införandet av IFRS 3 med avseende på förvärvad goodwill samt undersöka hur företagen uppfattade den nya redovisningsstandarden. Författarna ville se om det hade skett en förändring i ROE efter implementeringen av den nya redovisningsstandarden.</p><p>Författarna använde tre metoder för att samla in data till uppsatsen, först genomfördes fem intervjuer på företag. Med målsättningen att skapa en generell bild av ämnet. Därefter genomfördes en enkätundersökning med utskick till femtio företag. Den sista delen av undersökningen bestod av en dubbelsidig hypotesprövning av 18 företags årsredovisningsdata för att kunna se om det hade skett en förändring i ROE.</p><p>Ett genomgående mönster framkom i uppsatsen där de flesta företagen upplevde införandet av en enhetlig internationell standard som positiv. Harmoniseringsarbetet i Sverige har gått på ett väldigt smidigt sätt tack vare att Redovisningrådet tidigt beslutade att använda IASBs rekommendationer. Det har bara inneburit små förändringar för företagen.Vidare framkom att nedskrivningarna inte påverkat företag speciellt mycket och de ansåg inte heller nedskrivningsprövningen som speciellt betungande.</p><p>Införandet av IFRS 3 kommer att öka företagens nettoresultat, vilket kommer att öka vinstmarginalen. Kapitalomsättningshastigheten påverkas inte, ROA ökar, skuldsättnings-graden minskar samt att ROE ökar i författarnas undersökning. Det framkom ur studien att en förändring i ROE har inträffat.</p><p>Företagen upplevde praxisen som väldigt subjektiv, där de själva fick bedöma hur mycket av tillgångarna som skulle allokeras till immateriella tillgångar respektive goodwill. Det leder till att företagen själva kan bestämma hur balansräkningen skall se ut.</p><p>Författarna ställer sig frågande hur en praxis (IFRS 3), som av företagen upplevs så otydlig och subjektiv, kan ge en rättvisande bild av företagens verksamhet eller ge en bra jämförelse mellan företagen. Vidare anser författarna att IFRS 3 bör utredas vidare och förtydligas för att jämförelser skall kunna göras mellan företag på ett tillförlitligt sätt och därmed ge en mer rättvisande bild.</p>

<p>Leverage buyout’s is an opportunity for companies, who can strengthen its market position by expanding its operations, and it add’s value to the company. At every LBO, copmanies make different values of the target company to finally come upp to a final bid. The final bid may in many cases be made of a surplus value, which is the differens between the value of the net-assets and the final bid. This we call goodwill and it has been a target in many discussions. Goodwill is valued by a subjective judgment about how much you think the comapny will be able to generate in future synergies by a purchase of the target company. Today, there is no limit on how much goodwill company may disclose, which makes goodwill affect business in a more cunstructive way.</p><p><strong>Problem:</strong> "How much of a company's total assets consist of goodwill, and how will the company be affected if you take away the goodwill as an asset"?<strong> </strong></p><p><strong>Purpose:</strong> The study aims to provide insight and understanding of goodwill. From different perspectives goodwill will be studied and described, about how this intangible asset affects companies.<strong> </strong></p><p><strong>Method:</strong> A comparative study has been carried out, where only written sources, secondary data have been used. A quantitative method has been chosen. The study aims to study and analyze the accounts from 15 different annual reports from 2007, and five of these more detailed. It’s the information from the annual reports that are the backbone of the study.<strong> </strong></p><p><strong>Conclusions:</strong> Risk measure, goodwill/equity, we believe show when a company should, write down the goodwill or increase equity. All the company's solvency affected dramatically when goodwill is eliminated, the majority of buisnesses lands on a negative equity ratio, which among other things makes outside founding diffucult. If campanies want the shareholders well and make accurate downs, even if it affect the outcome, a higher return on equity is a more legitimate measure and preferred.</p>

<p><strong>Bakgrund och problem: </strong>De svenska börsnoterade bolagen<strong> </strong>övergick år 2005 till att redovisa enligt det internationella regelverket IAS/IFRS som är ett mer omfattande regelverk än tidigare normgivning i Sverige. I och med regelverksbytet skall nu tilläggsupplysningarna i årsredovisningarna redovisas i en mer omfattande och precis mening. </p><p>Införandet av IFRS 3 <em>Rörelseförvärv</em> resulterade till en omarbetning av bland annat IAS 36 <em>Nedskrivningar, </em>vilket medförde att goodwill inte längre skrivs av planenligt. Goodwillvärdet skall istället fördelas på kassagenererande enheter och prövas årligen genom ett nedskrivningstest som skall presenteras i årsredovisningarna. IAS 36 punkt 134 kräver att företagen skall lämna detaljerade upplysningar om nedskrivningstestet. Tidigare forskning har påvisat att det föreligger än idag brister i hur företagen redovisar upplysningskraven men att det finns förbättringspotential med åren.</p><p><strong> </strong><strong>Syftet: </strong>Huvudsyftet är att undersöka om det finns ett samband mellan företagsstorlek och utförligheten av nedskrivningstestet enligt IAS 36 punkt 134 samt i vilken utsträckning den uppfylls av de börsnoterade företagen.<em></em></p><p><em> </em><strong>Metod: </strong>Uppsatsen baseras på en kvantitativ studie av 90 börsnoterade företags årsredovisningar per den 31 december 2007. En tolkningsmodell har gjorts utav IAS 36 punkt 134 för att en granskning av företagens upplysningar skall bli så lika som möjlig då standarden är relativt svårtolkad. Slutligen har ett Chi<strong></strong>2 test genomförts för att testa om resultatet är statistiskt signifikant. </p><p><strong>Resultat och slutsats: </strong>90 börsnoterade företags årsredovisningar har undersökts och studien har visat att det totalt sett gått bra med implementeringen av upplysningskravet med undantag för vissa av delpunkterna. Vidare resulterade undersökningen i att Large Cap uppfyller upplysningskravet i störst utsträckning, följt av Mid och slutligen Small Cap. Att det finns ett samband mellan marknadsvärde och utförlighet av upplysningskravet förkastas i och med resultatet som erhållits.</p>

<p>Definition av goodwill enligt IFRS/IAS 2005: ”Goodwill som förvärvas i ett rörelseförvärv kan ses som en betalning för framtida ekonomiska fördelar som inte går att enskilt identifiera och heller inte redovisas separat.”</p><p>”I företagsekonomiskt hänseende är goodwill det immateriella värde som representeras av ett företags namn och rykte, varumärke, kundkrets etc. Goodwillen utgör då skillnaden mellan företagets verkliga värde och värdet enligt balansräkningen. Om ett bolag köper ett annat representerar goodwillen det övervärde som utgörs av skillnaden mellan koncernens anskaffningsvärde på aktierna och marknadsvärdet på tillgångar och skulder i dotterbolaget vid förvärvstillfället.”</p><p>Bakgrund och problem: Från och med år 2005 ska alla börsnoterade företag inom EU följa det internationella redovisningsorganet International Accounting Standards Boards (IASB) rekommendationer. Särskilt rekommendationerna gällande goodwill har förändrats markant. Nu ska årlig prövning ske av goodwill som vid behov skrivs ned mot periodens resultat, till skillnad från tidigare då linjär avskrivning tillämpades. Konsekvensen av detta kan leda till stora negativa resultatpåverkningar om företag tvingas att skriva ner stora belopp av goodwillposten. Det intressanta är att i de fall goodwill inte måste skrivas ned påverkas resultatet inte alls. Detta innebär att det i jämförelse med de gamla reglerna får en positiv effekt på resultatet på kort sikt.</p><p>Företag inom resebranschen har stora goodwillposter gentemot de totala tillgångarna och kommer att påverkas i hög utsträckning. Studien har därför inriktats på att se vilka effekter de nya rekommendationerna har på Ticket Travel Group, TUI Group och Kuoni Travel Group.</p><p>Syfte: Att undersöka hur koncerner inom resebranschen påverkas av det nya sättet att redovisa goodwill.</p><p>Avgränsningar: Studien fokuserar på tre reseföretagskoncerner som opererar på den svenska marknaden. Studien är gjord utifrån redovisningsprofessionens perspektiv för att få en objektiv synvinkel på problemet.</p><p>Metod: Studien är kvalitativ då primärdata främst har samlats in genom intervjuer med tre revisorer. Den är även kvantitativ eftersom de utvalda företagens finansiella rapporter har använts.</p><p>Resultat och slutsats: Reseföretagens resultat kommer enligt studien att bli större i och med IASBs nya rekommendationer, främst beroende på goodwillposten. När dessa effekter inträffar varierar för de tre reseföretagen. TUI påverkades redan år 2004 av de nya reglerna medan Ticket och Kuonis årsredovisningar kommer att påverkas mest år 2005. Studien visar att då företags resultat ökat markant kan detta tyda på att ingen nedskrivning gjorts. Denna ökning kommer dock inte att ske varje år utan endast under det år företag väljer att införa de nya reglerna. Är resultatet det omvända, en stor negativ post, kan detta eventuellt tyda på att en stor nedskrivning gjorts.</p>