Background: Goodwill has been a hot and debated topic for a longer period of time. Researchers have debated how goodwill should be accounted for and have not come to a solution. In 2005 IFRS standards came which meant that goodwill no longer will be amortized according to plan, but to be put through a yearly impairment test. Problem: A number of disclosure requirements in the financial reports have been made in an effort to avoid companies to account for goodwill differently. Apparently there still is a problem of how companies account for goodwill and there are several studies in the subject. But no one has studied how it is between two different industries, which make this study interesting to execute. Purpose/questions: This study have the purpose to investigate how the industries day to day wares and health care regards the disclosure requirements for goodwill by the impairment tests. We also want to investigate if there are between the industries any differences to fulfill the requirements. How have the industries fulfilled the requirements in IAS 36 p.134 in 2005 to 2010? Are there any differences between the industries way of following these requirements? Theory: The theories overall used in this study are: IAS 36 p.134, the IASB conceptual framework and goodwill. Method: This study has used a quantitative research design since the focus of this study has been on annual accounts and the theories have then been applied on the empirical data. Following this a content analysis was executed on the text material which is in itself of quantitative nature. The research design that has been used is case study of a multiple case design in which the industries are the two chosen cases. Conclusion: The conclusion of the study are precisely like previous studies in that companies don’t follow the disclosure requirements to satisfaction and that there is room for improvement. However it must be said that there have been an improvement in most of the points in IAS 36 p.134. A certain difference between the industries has also emerged. / Bakgrund: Goodwill har varit ett hett och omdebatterat ämne under en längre tid. Forskare har diskuterat hur goodwill ska redovisas men har inte kommit fram till någon lösning. År 2005 kom IFRS standarder som innebar att goodwill ska genomgå en årlig nedskrivningsprövning istället för att skrivas av årligen. Problemformulering: För att det ska undvikas att företag redovisar och värderar goodwill olika har det bland annat uppkommit upplysningskrav, som ska lämnas i de finansiella rapporterna vid nedskrivningsprövningar. Uppenbarligen finns det fortfarande problem kring hur företag redovisar detta och det finns flera undersökningar som behandlar ämnesområdet. Dock har ingen tidigare undersökt hur det kan vara i två olika branscher, vilket gör att denna studie var intressant att genomföra. Syfte/frågeställningar: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företagen inom branscherna dagligvaror samt hälsovård förhåller sig till upplysningskraven för goodwill vid nedskrivningsprövningarna. Vidare vill vi undersöka om det finns några skillnader mellan branschernas sätt att uppfylla kraven. Hur har företagen i branscherna uppfyllt kraven kring goodwill mellan åren 2005-2010 som återfinns i IAS 36 punkt 134? Finns det några skillnader mellan branschernas sätt att följa dessa krav?  Teori: De övergripande teorier som använts i denna undersökning är; IAS 36 p.134, IASB: s föreställningsram samt goodwill. Metod: I denna studie har ett det använts en kvantitativ forskningsstrategi då studien lagt fokus på årsredovisningar och att teorierna sedan har applicerats på empirisk data. Sedan genomfördes en innehållsanalys av textmaterialet vilket är en metod av kvantitativ art. Den forskningsdesign som använts är en fallstudie av flerfallsdesign med branscherna som fallen. Slutsats: Slutsatsen av denna undersökning är precis som tidigare forskning att företagen inte följer upplysningskraven fullt ut och att det därmed finns utrymme för förbättring. Dock ska det sägas att det skett en förbättring i de flesta av punkterna i IAS 36 punkt 134. Det har även framkommit att det finns en viss skillnad mellan branscherna.

Bakgrund och problem: Goodwill är ett komplext begrepp. Problematiken med goodwill kan förklaras genom fyra problemområden: erkännande, mätning och värdering, klassifikation samt presentation och disclusoure. IFRS 3 uppkom 2005 i syfte att minska beloppet för goodwill på företagens balansräkningar, ändå fortsätter goodwill att växa.Syfte: Syftet med studien är att erhålla en ökad förståelse för redovisningen av goodwill genom att analysera förhållandet mellan hur företagen redovisar och hur de borde redovisa goodwill. Genom att upptäcka bristerna som finns och diskutera hur redovisningen av goodwill kan förbättras erhålls en ökad förståelse för ämnet.Avgränsningar: Studien granskar goodwill som uppstår vid företagsförvärv i förhållande till disclosure. Internt upparbetad goodwill och negativ goodwill ingår inte i studien.Metod: Studien baseras på en innehållsanalys av årsredovisningar från börsnoterade företag. Metoden baseras på etisk tolkning utifrån två tillämpningsmetoder, observation av begrepp inom text samt relation mellan text, principer och individer som tillverkar texten. Genom att använda två tillämpningsmetoder fångar studien in variation och förändring. Begreppen observeras utifrån en datainsamlingsreferensram, vilken är baserad på principer, tolkning och redovisningsteknik.Resultat och slutsatser: Studien upptäcker skillnader mellan teori och standard. Studien fann att redovisningen av goodwill är förvirrande på grund av att en särskild standard för goodwill saknas. Dagens standarder godkänner subjektiva värderingar i redovisningen, tillskillnad från teorin som anser att värderingen ska vara objektiv. / Background and problem: Goodwill is a complex concept. The problem with this subject can be explained by four different areas: the recognition, measurement and valuation, classification, presentation and disclusoure. IFRS 3 occurred in 2005 in order to reduce the amount of goodwill on corporate balance sheets, still continues goodwill to grow.Purpose: The purpose of the study is to obtain a better understanding of the accounting of goodwill by analyzing the relationship between how companies account and how they should account goodwill. By discovering the deficiencies that exist and discuss how the accounting of goodwill can be improved a better understanding is obtained.Limitations: The study examines goodwill arising on acquisitions in relation to disclosure. Internally generated goodwill and negative goodwill are excluded.Method: The study is a content analysis of annual reports of listed companies. The method is based on the ethical interpretation based on two application methods, observation of the concepts in the text and the relationship between text and principles, and individuals that produce text. By applying two application methods the study captures variation and change. The concepts were observed based on a framework of data collection, which is based on the principle, interpretation and technique.Results and conclusions: The study discovered that differences existed between theory and standard. It discovered that the recognition of goodwill is confusing because a special standard for goodwill is lacking. Today's standards approves subjective valuations in the accounts, while the theory considers that the valuation should be objective.This essay is written in Swedish.

Syfte: Genom att i praktiken se hur företag identifierar immateriella tillgångar syftar den här studien att ur ett intressentperspektiv diskutera relevansen, tillförlitligheten och jämförbarheten av det initiala värdet av goodwill.Metod: Studien baseras på en kvalitativ fenomenografisk metodansats. Djupintervjuer och telefonintervjuer har används för att samla in det empiriska materialet. Empirin har därefter behandlats med en abduktionsansats för att möjliggöra en diskussion genom att pendla mellan det empiriska materialet och tänkbara teorier.Analys: Utifrån legitimitet- och intressentteorin kan skillnaderna i redovisningen förklaras av: 1) Företagsledares tolkning av det sociala kontraktet. 2) IFRS. 3) Revisorns roll. 4) Intressenternas makt, legitimitet och brådska. 5) Börsnoterat kontra icke börsnoterat.Slutsats: Studien finner att IFRS 3 inte ökar relevansen, tillförlitligheten och jämförbarheten av informationen förvärvaren ger om det förvärvade bolaget. För att IFRS 3 ska uppnå syftet med relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet, bör de införas en tydlig vägledning hur företagen ska identifiera och värdera immateriella tillgångar efter ett rörelseförvärv. Vidare forskning krävs för att fastställa vilka egenskaper identifierbara tillgångar och goodwill besitter. / This thesis is written in Swedish.Purpose: The purpose of this thesis is through practice see how companies identifies intangible assets and by using a stakeholder perspective discuss the relevance, reliability and comparability of the initial value of goodwill.Methodology: This thesis is based on a qualitative phenomenography methodology. The empirical material have been gathered through in-depth interviews and telephone interviews. An abductive approach where applied on the empirical data and selective theories to enhance the discussion.Analysis: By applying the legitimacy and stakeholder theory the de facto difference in the accounting of the initial value of goodwill can be explained by: 1) Managers interpretation of the social contract. 2) IFRS. 3) The role of the accountant. 4) Power, legitimacy and urgency of the stakeholder. 6) Publicly listed company vs. unlisted company.Findings: This thesis finds that IFRS 3 do not increase the relevance, reliability and comparability of the information the acquirer discloses of the acquired company. If IFRS 3 is to fulfill its purpose of relevance, reliability and comparability, IASB needs to introduce a guidance how companies should identify and appraise intangible assets after acquisitions. Further research is needed on what properties intangible assets have and how goodwill should properly be classified.

Bakgrund: Hur företag väljer att redovisa sina tillgångar, speciellt immateriella tillgångar, har under de senaste decennierna varit föremål för mycket diskussion med tanke på finanskriserna som varit. Sedan 2005 skall alla börsnoterade koncerner inom EU följa IASBs standardverk IFRS regelverk. Lagändringen betyder bland annat att goodwill inte längre ska skrivas av på den nyttjandeperioden som en kostnad i resultaträkningen men skall istället årligen prövas för nedskrivning, ett så kallat, ”impairment test”. Syfte: Syftet med undersökningen blir att kartlägga Svensk redovisningspraxis av goodwill. Detta för att se om eller hur finanskriserna och lagändringar har påverkat goodwillvärdet hos Svenska koncerner. Uppsatsens fokuserar på noterade företag på OMX Stockholm Large Cap mellan åren 1992 och 2012. Metod: Arbetet har präglats av en kvantitativ metod då empirin och analysen har baserat sig i en granskning av årsredovisningar samt sammanfattning av liknande undersökningar gjorda. Vidare har ett flertal beräkningar gjorts för att senare sammanställa data i tabeller och diagram då detta underlättar för läsaren att bearbeta informationen. Slutdiskussion och resultat: Ett samband mellan konjunkturläget och nedskrivningar har inte kunnat stärkas av denna studie detta även fast det teoretiskt bör finnas ett starkt samband mellan en ekonomisk lågkonjunktur och nedskrivningar. Den fördjupade analysen visade vidare att goodwillnedskrivningar inte alls påverkas av konjunkturläget i Sverige under den undersökta perioden. Förslag till fortsatt forskning: En kartläggning av Svensk redovisningspraxis av andra immateriella tillgångar i kontrast till konjunkturläget vore intressant. Vidare vore det intressant att göra en kvalitativ studie för att få en djupare förstålse för de faktorer som påverkar goodwillnedskrivningar. / Background: The manner in how companies choose to disclose their assets, especially intangible assets, has in recent decades been the subject of much discussion in light of the financial crises of the past. Since 2005, all publicly traded companies within the EU have to follow the IASB's standard works IFRS. The law changes mean, among other things, that goodwill no longer should be amortized over the useful life as an expense in the income statement but will instead be tested for impairment annually, a so-called "impairment test". Objective: The aim of the study is to map the Swedish accounting practice of goodwill and see if or how the financial crises and law changes have affected the goodwill of Swedish corporations listed on the OMX Stockholm Large Cap between 1992 and 2012. Method: The thesis has been characterized by a quantitative method as empirical data and analysis has been largely based in an audit of financial statements and summary of similar studies done. In addition, several calculations have been made and later compiled in tables and charts, as this will help readers to process the information. Final Discussion and Results: An association between the economic situation and goodwill write downs has not been strengthened by this study this even though there theoretically should be a strong correlation between an economic recession and write downs. The in-depth analysis showed that goodwill write downs were not affected by the economic situation in Sweden during the studied period. Suggestions for future research: A survey of Swedish accounting practice of other intangible assets in contrast to the economic situation would be interesting. Furthermore a qualitative study so as to get a deeper understanding of the factors that affect goodwill write downs would be interesting.

Det finns två typer av goodwill, den första typen är internt upparbetad goodwill och den andra typen är goodwill som uppkommer vid förvärv av företag. Fokus i denna uppsats kommer att ligga på den förvärvade goodwill, som kan upplevas som en svart låda då det kan vara oklart vad posten faktiskt består av. Förvärvad goodwill kan definieras på olika sätt av företagen, i den akademiska världen har främst två perspektiv identifierats, top-downperspektivet och bottom-upperspektivet. Ur den första synvinkeln ses goodwill som en restpost och ur den andra synvinkeln kan goodwill ses som en summa av de komponenter som posten består av. Genom att betrakta dessa perspektiv är tanken att få en inblick i hur företagen väljer att redovisa sin goodwill. Det kan vara lättare sagt än gjort, teori och praktik går inte alltid hand i hand. Det finns ett glapp mellan hur praktiker jobbar med goodwill och teoretikers åsikt om posten. Varför det finns meningsskiljaktigheter växer successivt fram under studiens gång. Det finns än så länge bara ett fåtal studier som behandlar själva begreppet goodwill och dess olika perspektiv samt hur företagen ser på goodwill. För att försöka bidra till ökad förståelse på detta område, har vi i denna uppsats undersökt om teorin och praktiken kommit varandra närmare. Det främsta syftet med studien är att ta reda på om företag inom bemanningsbranschen definierar sin goodwill olika i sina årsredovisningar. För att undersöka detta på ett begripligt sätt har tre professionella respondenter intervjuats i ett försök att klargöra komplexiteten av posten.   Slutsatsen är att det inte går att identifiera vilket perspektiv som används i en årsredovisning på grund av att dessa är väldigt standardiserade, vilket gör att det blir svårt för intressenten att utläsa särskilt mycket information om goodwillposten.  Det alternativ som kändes mest relevant att använda och som skulle hjälpa oss att kunna få klarhet i vår frågeställning, var att vända sig till en urvalsgrupp av representanter på området. Den analys som efterföljde resulterade i att vi kunde konstatera att samtliga svarande på det praktiska området såg goodwillposten mer eller mindre som en restpost. Ingen värdering eller starkare reflektion gjordes kring det andra teoretiska perspektivet. Sammanfattningsvis vågar vi påstå att det inte skett någon märkbar förändring som gjort att teori och praktik närmat sig varandra. / There is two ways to understand goodwill. Number one, internally generated goodwill and number two, acquired purchase goodwill. The main topic for this research is acquired purchase goodwill. Many people believe that goodwill is a sort of black box.  It is unclear what goodwill actually is. There is no limit on how you can define acquired purchase goodwill. In academia we talk about two perspectives, top-down perspective and bottom-up perspective. The first perspective sees goodwill as a residual and the second perspective sees goodwill as a sum of its components. When you put on these two glasses, the idea is that you may be able to see how businesses account for their goodwill. It is easier said than done, many times theory and practice does not get along. There is a big space between the theories on how you work with goodwill in the reality. Only a few have studied the definition of goodwill. Because of that we really wanted to investigate this phenomenon. We have analyzed if the gap between theory and reality has been reduced. The purpose of this study is to investigate if the staffing companies define goodwill different in their annual reports. The tool we have used is to interview professional accountants to get their opinion. The conclusion is that the annual report is quite standardized which means it is difficult to understand what goodwill actually is. Everybody we interviewed have the same opinion, that goodwill is a residual. They made no reflections or additions on that subject. In summary, we know now that after our study, no big change has been made between theory and practice.

Berufsakademie, Dipl.-Arb.--Zugl.: Karlsruhe, 2003. / Literaturverz. S. 219 - 226.

Problemställning: År 2005 trädde IFRS 3 – Rörelseförvärv, vars syfte är att reglera rapporteringen av rörelseförvärv, ikraft. Denna standard innehöll även nya regler om identifiering av immateriella tillgångar som innebär att sådana i större utsträckning ska särskiljas från goodwill. Trots detta visar tidigare studier att beloppet av goodwill i genomsnitt motsvarar mer än hälften av köpeskillingen. Det var även så att av 92 förvärvande bolag år 2016 saknade 52 specifikationer av identifierade immateriella tillgångar. Dessa två förhållanden leder till informationsasymmetri som får konsekvenser för kapitalmarknaden. Syfte: Syftet är att undersöka branschmässiga skillnader mellan företag i olika branscher på den svenska börsen gällande fördelning av köpeskilling på tillgångsslagen finansiella och materiella, immateriella samt goodwill vid rörelseförvärv. Studien syftar även till att undersöka om det finns skillnader gällande vilka typer av immateriella tillgångar som presenteras. Forskningsfrågor: Skiljer sig branscherna åt gällande fördelningen av köpeskilling på finansiella och materiella tillgångar, immateriella tillgångar och goodwill? Vid rörelseförvärv, vilka olika typer av immateriella tillgångar identifierar företagen i de olika branscherna? Metod: Studien är av kvantitativ karaktär och bygger på en sammanställning av samtliga rörelseförvärv år 2016, genomförd av Björn Gauffin. Det empiriska materialet har statistiskt bearbetats med en variansanalys och sedermera analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen. Resultat: I samtliga branscher, förutom i materialbranschen, hänfördes cirka 50 % av köpeskillingen till goodwill. Det finns signifikanta skillnader mellan branschen Material och branscherna Hälsovård, Informationsteknologi och Telekomoperatörer gällande fördelning av köpeskillingen på finansiella och materiella tillgångar, immateriella tillgångar och goodwill. Kundrelaterade immateriella tillgångar var den typ som förekom mest frekvent i samtliga branscher förutom materialbranschen. Kunskapsbidrag: Resultatet överensstämmer med tidigare studier: det går ej att bekräftabranschpraxis gällande fördelning av köpeskillingen vid rörelseförvärv. / Presentation of the problem: In 2005, IFRS 3 – Business Combinations, which aims to regulate the reporting of business combinations, became effective. This standard also included rules on the identification of intangible assets, to be more comprehensively distinguished from goodwill. Nevertheless, previous studies show that the amount of goodwill on average equals more than half of the purchase price. It was also the case that 52, of the 92 acquiring companies in 2016, lacked specifications of identified intangible assets. These two conditions lead to information asymmetry that has consequences for the capital market. Purpose: The purpose is to examine whether there are differences between Swedish listed companies in different industries regarding Purchase Price Allocations. The purpose is also to examine whether there are differences regarding identifications of intangible assets. Research questions: Do the companies in different industries differ regarding allocation of purchase price on financial and tangible assets, intangible assets and goodwill? What different types of intangible assets do companies in different industries identify? Methodology: The study has a quantitative research strategy and is based on a compilation of acquisitions made by listed Swedish companies during 2016. The empirical data have been statistically processed using a variance analysis and subsequently analyzed using the theoretical reference frame. Results: In all industries except one, approximately 50 % of the purchase price was attributed to goodwill. There are only significant differences between a limited number of industries regarding the allocation of the purchase price of financial and tangible assets, intangible assets and goodwill. Customer-related intangible assets were the most frequently occurring in all industries except in the materials industry. Contributions to knowledge: The results of the study are consistent with previous studies: it is not possible to confirm that there are industry practices regarding the allocation of the purchase price for business combinations.

Tanto na esfera profissional como acadêmica, combinações de negócios demandam contadores, administradores, economistas, estatísticos, advogados e financistas pela complexidade e altas cifras envolvidas. Contudo, relevante lacuna normativa referente à contabilização de eventual Goodwill gerado em transação dentro de grupo econômico (Ágio Interno) nas Demonstrações Individuais proporciona celeuma espinhosa. No Brasil tivemos interpretações e mesmo regulações conflitantes nos últimos anos. Da mesma forma, internacionalmente não existe pacificação alguma. A questão basicamente repousa na analogia do IFRS 3, CPC 15 brasileiro (destinado à combinação de negócios entre terceiros e à Demonstração Consolidada). Tanto aqui como lá, por diferentes razões, discutem-se 3 possibilidades para o Goodwill intragrupo: sempre contabilizá-lo, nunca contabilizá-lo ou o aclamado \"depende\". Este estudo téorico interdisciplinar se valeu de teoria e doutrina societária e contábil. Bem como suporte de teorias econômicas, elementos de teoria geral do direito civil e do direito das obrigações. Além dos normativos legislativos brasileiros e internacionais. Na análise das 3 correntes, nesta perspectiva jurídico-contábil, buscou-se aprofundamento conceitual de Goodwill e de Grupos Econômicos, orientando-se pelos parâmetros estruturantes do IFRS. Como consequência, a pesquisa normativa concluiu pelo \"depende\". A aplicação da analogia, verificação da legitimidade do ágio interno, instaura-se não na singela constatação de controle acionário e sim na independência das partes. Majoritariamente quem detém o controle acionário acaba direcionando a transação. Entretanto, pode ocorrer descasamento entre o controle acionário e o efetivo controle de gestão (direcionamento da transação) surgindo casos de partes independentes dentro de grupo e, por outro lado, partes dependentes em relações externas. / In the professional sphere as well as in the academy, business combinations require accountants, managers, economists, statisticians, lawyers and financiers due to the complexity and the high figures involved. However, relevant regulatory gap related to the recognition of eventual goodwill generated by transaction inside an economic group in the Individual Financial Statements provides thorny turmoil. In Brazil interpretations and even regulations have conflicted over the last few years. Further there is no international agreement regarding this issue. The question basically rests on the analogy of IFRS 3, CPC 15 in Brazil (addressed for business combination between third parties and Consolidated Statement). Both here and there, for different reasons, three possibilities for the Intragroup Goodwill are discussed: always recognize it, never recognize it, or the acclaimed \"it depends\". This theoretical and interdisciplinary study made use of theory and doctrine from Corporate Law and Accounting. It was also supported by economic theories, elements from General Theory of Civil Law and Obligation Law, as well as the Brazilian and international legislative standards. In the analysis of these 3 views, through this accounting and legal perspective, we sought to deepen the concepts of Goodwill and Economic Groups, guided by the structuring parameters of the IFRS. As a result, the normative research concluded in favour of \"it depends\". The application of the analogy, when legitimacy of intragroup goodwill is verified, is established not on the simple check of stock control, but through the parties\' independence. In most cases, the controlling stock holder ends up directing the transaction. Nevertheless, mismatch can occur between the stock control and the effective management control (transaction\'s direction) resulting in cases of independent parties inside the group and, on the other hand, dependent parties in external relations.

La mesure de la valeur immatérielle de l’entreprise est un sujet de grande préoccupation depuis des années. La présente thèse propose un modèle intégré de mesure de la valeur immatérielle des entreprises. Elle découle d’une alternance permanente entre de la modélisation empirique, des expérimentations en entreprises et des preuves académiques des mêmes concepts et résultats. Elle tente de répondre à cinq besoins qui étaient non couverts ou insuffisamment couverts dans le domaine de l’immatériel:1. Etablir la nécessité pour l’évaluation du capital immatériel d’une approche systémique.2. Définir une taxonomie d’actifs qui incorpore toutes les composantes de l’entreprise qui sont objectivement impliquées dans le processus de création de valeur et dont la durée de vie est supérieure à 12 mois; c’est-à-dire tous les éléments qui ont une valeur.3. Établir des règles claires qui permettent de comprendre l’articulation entre cette taxonomie et un bilan comptable d’entreprise.4. Montrer que les évaluations extra-financières de composantes immatérielles produites par le modèle propose sont corrélées de façon robuste à la performance économique des firmes, ce qui valide la pertinence de la taxonomie et du rating extra-financier proposes5. Proposer un ensemble d'outils cohérents pour calculer la valeur financière des actifs immatériels et par extension des entreprises qui prennent en compte leurs actifs physiques, financiers et immatériels. Montrer que les valorisations qui en découlent sont cohérentes par rapport aux approches classiques mais également qu’elles apportent aux praticiens de l’évaluation des outils précieux qui réduisent le risque d’erreur.Au final, le modèle proposé offre:1. une taxonomie d’actifs qui soit complémentaire à la norme IAS-IFRS et qui permette de produire un bilan étendu,2. une méthode d'évaluation extra-financière,3. une démarche structurée pour l’évaluation financière des actifs immatériels et par extension des entreprises. / Measuring the intangible value of a company has been a subject of great concern for years. This thesis proposes an integrated model for measuring the intangible value of companies. It stems from a permanent alternation between empirical modeling, business experiments and academic evidence of the same concepts and results. It tries to meet five needs that were not covered or insufficiently covered in the field of intangible:1. Establish a systemic approach to the evaluation of intangible capital.2. Define an asset taxonomy that incorporates all the components of a firm that are objectively involved in the value creation process and whose lifetime is greater than 12 months; that is, all elements that have a value.3. Establish clear rules for understanding the relationship between this taxonomy and corporate accounting.4. Show that extra-financial assessments of intangible components produced by the proposed model are robustly correlated with firms' economic performance, validating the relevance of the taxonomy and the rating proposed5. Propose a coherent set of tools for calculating the financial value of intangible assets and, by extension, of companies that take into account their physical, financial and intangible assets. Show that the resulting valuations are consistent with conventional approaches, but also that they provide valuation practitioners with valuable tools that reduce the risk of error.In the end, the proposed model offers:1. an asset taxonomy that complements the IAS-IFRS standard and allows the production of an extensive balance sheet,2. an extra-financial evaluation method,3. a structured approach for the financial evaluation of intangible assets and by extension of enterprises.

Titel: Sambandet mellan en goodwillnedskrivning och framtida ekonomiska utfall Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Anna Gullholm och Malin Karlsson Handledare: Fredrik Hartwig Datum: Juni - 2019  Syfte: Syftet med studien är att identifiera om en nedskrivning av goodwill enligt IAS 36 har effekter på framtida utfall såsom kassaflöde, resultat och utdelning i svenska företag noterade på Nasdaq Stockholm och NGM. Metod: Denna kvantitativa studie tillämpar en hypotetisk-deduktiv forskningsansats och har ett positivistiskt synsätt som vetenskaplig utgångspunkt. Den data studien baseras på samlas in från databasen Thomson Reuters Eikon och bearbetas sedan i SPSS där korrelations- samt regressionsanalyser genomförs. Utifrån dessa analyser besvaras studiens syfte. Resultat och slutsats: Studien finner inte några statistiskt signifikanta resultat som ger belägg för att en nedskrivning av goodwill leder till ett lägre framtida kassaflöde eller en lägre framtida utdelning. Däremot visar studiens resultat att en goodwillnedskrivning påverkar företags resultat negativt året efter nedskrivningen. Uppsatsens bidrag: Studien ger ett teoretiskt bidrag genom att belysa att det föreligger samband mellan en nedskrivning av goodwill och framtida ekonomiska utfall. Resultaten avseende kassaflöde och utdelning skiljer sig från tidigare forskning medan studien kan bekräfta tidigare forskningsresultat som finner att en nedskrivning av goodwill har en negativ påverkan på företags resultat. Vidare ger studien ett praktiskt bidrag då resultaten kan vara användbara för investerare och analytiker. / Title: The relationship between a goodwill impairment and future financial outcomes Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Anna Gullholm and Malin Karlsson Supervisor: Fredrik Hartwig Date: June - 2019 Aim: The purpose of the study is to identify whether an impairment of goodwill according to IAS 36 has effects on future outcomes such as cash flow, earnings and dividends in Swedish companies listed on Nasdaq Stockholm and NGM. Method: This quantitative study applies a hypothetical-deductive research approach and has a positivistic approach as a scientific starting point. The data this study is based on is gathered from the database Thomson Reuters Eikon and is then processed in SPSS where correlation and regression analyses are performed. Based on these analyses, the purpose of the study is answered. Result and conclusions: The study does not find any statistically significant results that provide evidence that an impairment of goodwill leads to a lower future cash flow or a lower future dividend. On the other hand, the results from the study show that a goodwill impairment affects companies' earnings negatively the year after the impairment. Contribution of the thesis: The study gives a theoretical contribution by illustrating that there is a correlation between an impairment of goodwill and future financial outcomes. The results relating to cash flow and dividends differ from previous research while the study can confirm previous research results that finds that an impairment of goodwill has a negative impact on companies' earnings. Furthermore, the study provides a practical contribution, as the results can be useful for investors and analysts.