Hållbar utveckling är ett välkänt begrepp som alltfler företag väljer att ta med i deras redovisning. Genom att utforma en hållbarhetsredovisning kan företag framföra deras påverkan på samhället och vad de åstadkommit under ett år. Samtidigt ökar trovärdigheten hos företagens intressenter när de väljer att få deras hållbarhetsredovisning externt granskad, vilket i sin tur skapar legitimitet.Under utvecklingen av hållbarhetsredovisning har Corporate Social Responsibility (CSR) blivit ett begrepp som påverkat företag att redovisa ett miljömässigt socialt och ekonomiskt ansvar. Genom att synliggöra detta, skapas en möjlighet för företagen att generera starka band till sina intressenter och i den dagliga verksamheten.Syftet med vår studie är att få en förståelse för vad som påverkat hållbarhetsredovisningens utveckling de senaste åren. Vidare vill vi se på de förändringar som skett kring området och vad experter tror, att hållbarhetsredovisningen kommer få för roll framöver.Studien har varit av kvalitativ ansats där vi valt att intervjua experter inom hållbarhetsredovisning. Intervjuerna har utgått från en intervjumall med både öppna och slutna frågor, för att få en bra och spontan diskussion.Resultatet av vår uppsats visar att hållbarhetsredovisning har blivit allt vanligare bland företag och revisionsbolag. Området har växt under de senaste åren och studien visar att hållbarhetsredovisning är ett intressant ämne, som under dess utveckling påverkats av många faktorer och organisationer. Resultatet visar också att det finns en fortsatt framtid för hållbarhetsredovisning, trots den osäkerhet som finns angående dess framtida utformning.Notera att uppsatsen är skriven på svenska.

The topic of this diploma thesis is a Corporate Social Responsibility concept. The thesis is primarily focused on Corporate social responsibility reporting of companies located in the Czech Republic which is nowadays based on voluntary approach. The author compares CSR reports with GRI standards that currently represent respected framework for responsible reporting. The primary aim of GRI with assistance of G3 guidelines is to create unified, compact and transparent directions for GRI reporting. Given to individual reports, an overall assessment is created. Based on such assessment, author's own recommendation for transparent reporting of Corporate Social Responsibility follows.

<p>Sammanfattning</p><p>Titel: ”Hållbarhetsredovisning i svenska börsbolag – En studie utifrån GRI:s riktlinjer”</p><p>Seminariedatum: Måndagen 25 Februari 2008</p><p>Ämne/kurs: Företagsekonomi C-uppsats, 15 p</p><p>Författare: Niklas Nyberg, Sofia Moberg</p><p>Handledare: Margareta Paulsson</p><p>Nyckelord: GRI, Hållbarhetsredovisning, redovisning, svenska företag</p><p>Bakgrund: De senaste åren har kraven på svenska företag ökat, och intressenter efterfrågar nu information angående produktion, underleverantörer m.m. Att visa att de tar ansvar för sociala frågor och för miljön är viktigt och uppmärksammas även i media. Detta har lett till att flera företag börjat komplettera sin årsredovisning med en hållbarhetsredovisning. Utifrån detta har en rad olika riktlinjer för upprättande av hållbarhetsredovisningar utvecklats, varav en av de mest använda är GRI:s riktlinjer (Sustainability Reporting Guidelines).</p><p>Problem: Hur tillämpar företagen GRI:s riktlinjer vid upprättande av hållbarhetsredovisning?</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att använda GRI:s senaste riktlinjer (G3) på företag som är registrerade användare av GRI:s riktlinjer och företag som tidigare varit registrerade användare. På så sätt kan vi dels utvärdera hur hållbarhetsredovisningen skiljer sig mellan dessa två grupper, dels hur redovisningen skiljer sig åt mellan de olika företagen inom de två grupperna (GRI-registrerade och icke-GRI-registrerade).</p><p>Metod: Undersökningen omfattar 12 börsnoterade företag. Vi använder en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod när vi studerar företagens hållbarhetsredovisningar. Detta sker bland annat genom en poängbedömning utifrån GRI:s indikatorer, som belyser områden såsom miljö och mänskliga rättigheter.</p><p>Teoretisk referensram: Vår främsta teoretiska utgångspunkt är GRI och dess riktlinjer. Vi väljer att komplettera denna med intressentteorin och legitimitetsteorin, för att på så sätt visa på samspelet mellan företaget och dess intressenter samt samhällets krav på legitimitet inom organisationer.</p><p>Slutsatser: De GRI-registrerade företagen ser ut att ha en mer komplett och utförlig hållbarhetsredovisning än de icke-GRI-registrerade. Vissa av de GRI-registrerade företagen erhåller lägre poäng totalt än vissa av de icke-GRI-registrerade företagen. De icke-GRI-registrerade företagen uppvisar även en kunskapsbas som inte är långt ifrån de GRI-registrerade. Detta indikerar att de, genom att ha varit registrerade tidigare, erhållit kunskap som fortfarande består. Huruvida ett registrerat användande av GRI:s riktlinjer leder till en mer fullständig hållbarhetsredovisning är enligt vår studie inte klarlagt, då vi fann stora skillnader inom båda grupperna, dvs. GRI-registrerade företag och icke-GRI-registrerade företag.</p>

<p>Sedan år 1990 har medeltemperaturen i Sverige ökat med en halv grad. Denna temperaturhöjning är inte naturlig utan beror på människans moderna livsstil. I och med detta blir det viktigt för företaget som producent att hitta nya tillvägagångssätt att förmedla sin medvetenhet om företagets påverkan på miljön. Den frivilliga hållbarhetsredovisningen kan vara ett sätt. För att denna ska förmedla en så hög trovärdighet som möjligt kan den granskas och bestyrkas av en oberoende part, i de flesta fall av en revisor.</p><p><p><p><strong>Syfte:</strong></p>Syftet med denna studie är att utreda vilken roll revisorer har i hållbarhetsredovisningen och hur dessa anser sig kunna påverka hållbarhetsredovisningens utveckling.</p></p><p><p><p><strong>Genomförande:</strong></p>Studien har genomförts genom att koppla ihop olika teorier och modeller med den empiriska information som vi samlat in i form av intervjuer. Vi valde att intervjua specialister inom hållbarhetsredovisning som är verksamma vid två av de största revisionsbyråerna i Sverige.</p></p><p><p><p><strong>Slutsats:</strong></p>Det resultat som framkommit är att revisorns påverkan på hållbarhetsredovisningen och dess utveckling sker genom en dialog med företaget, genom utbildning och uttalanden i media och genom att hjälpa till i utvecklingen av de riktlinjer som finns inom området. Då hållbarhetsredovisningen fortfarande är ett frivilligt fenomen finns för revisorn ett mer varierat handlingsutrymme än det som finns för revisorn inom den finansiella redovisningen.</p></p><p>De riklinjer som främst används idag för upprättandet av en hållbarhetsredovisning är de som Global Reporting Initiative ger ut. Bristen på andra tillvägagångssätt gör att många ser GRI som standard. Enligt vår studie har framkommit att det inte för revisorn har någon betydelse vilka riktlinjer företaget valt att använda, så länge den information som ska granskas  uppnår den ändamålsenlighet och de kriterier som beskrivs av FAR SRS.</p><p>En grundläggande förutsättning för revisorns granskning är en god intern kontroll inom företaget. Det oberoende bestyrkandet av  hållbarhetsredovisningen ger en hög trovärdighet i intressenternas ögon. Det har framkommit att trovärdigheten i hållbarhetsredovisningen ligger i att företagets bestyrkta rapport innefattar en balans mellan det som är bra och det som kan förbättras. Det är revisorn som avgör om balans råder.</p>

<p>The aim of this study was to examine and describe the reasons why companies choose to conduct a sustainability report and what is required to compile it. Moreover, we wanted to examine why companies choose not to revise their sustainability report while others do.</p> / <p>Syftet med denna uppsats var att undersöka samt beskriva motiven till att företag väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning samt vad som krävs av företagen för att upprätta denna. Dessutom ville vi undersöka varför en del företag väljer att granska sina hållbarhetsredovisningar och andra inte.</p>

<p>The purpose of this study was to examine the differences between non-audited and audited sustainability reports and in that way indicate the significance of auditing to the contents of a sustainability report. The study was delimited to include three companies that create sustainability reports according to GRI guidelines, and also have changed from non-audited to audited reports.</p><p>The study is an exploratory study where we started from companies that follow GRI's standard and who have changed from being non-assured to assured and certified. In order to examine any differences we have started out from corporate sustainability reports and with the basis of these latter gather those changes which may have occurred during the changeover. We therefore chose to conduct a literature review on each company's non-audited sustainability reports and compare them with each company's audited and certified sustainability reports. Furthermore our study has been made on the basis of an assessment model based on the concepts of materiality, completeness and comparability.</p><p>The study showed that the audited sustainability reports in all companies were more focused and more detailed about the aspects GRI established for the performance indicators. The study also revealed that the audited sustainability report in one of the studied companies had more neutral image on managing and supporting the positive qualities that exist in the waste products and wastes. The study also showed that the audited sustainability report of another of the studied companies, unlike the non-audited, contained information about problems and indirect effects of the business. In further another company appeared to increase the comparability of the audited sustainability report. The summary conclusion of the study was that the differences that emerged between the non-audited and the audited sustainability reports showed that the audit had significance for the contents in the sustainability report regarding to materiality and partly for the completeness and comparability.</p>

Ökad medvetenhet bland företagens intressenter och attitydförändringar i näringslivet har haft betydelse för långsiktigt värdeskapande. Företag kan upprätta en så kallad hållbarhetsredovisning för att rapportera om dess hållbarhetsarbete och långsiktiga värdeskapande. GRI (Global Report Initiative) har tagit fram en standard som företag kan använda sig av när de ska upprätta en hållbarhetsredovisning. I standarden finns en princip om väsentlighet som beskriver vilka områden och indikatorer som är av väsentlig grad för verksamhetens hållbarhetsredovisning. Uppsatsens syfte är dels att undersöka vad som är väsentligt för SCA och Boliden AB att inkludera i deras hållbarhetsredovisningar utifrån GRI:s riktlinjer. Dels att analysera vilka skillnader och likheter som förekommer mellan SCAs och Bolidens hållbarhetsredovisningar. Utifrån uppsatsens studie har vi kommit fram till att SCAs och Bolidens intressentdialoger ligger till grund för väsentlighetens gränsdragning och att det till största del är intressenternas åsikter som avgör vad som är väsentligt. De områden som visat sig vara väsentliga att redovisa för båda företagen är vatten, energi och koldioxidutsläpp. Även ledningens uttalande och information om händelser som påverkat företaget, är väsentligt att inkludera i hållbarhetsredovisningen. De skillnader vi påträffat i företagens hållbarhetsredovisningar berör struktur, innehåll, tillämpningsnivå och extern granskning. Likheter som vi funnit är att båda företagen har filosofier de ska följa, samt att ekonomidelen är den del som är minst utvecklad.

Miljö är ett aktuellt ämne världen över som engagerar politiker, företag och vanliga medborgare. I dagsläget finns det många katastrofer som uppmärksammats och den negativa uppmärksamheten dessa katastrofer har fått i media kan innebära stora konsekvenser för företagen. Därför väljer allt fler företag att upprätta så kallade hållbarhetsredovisningar där de beskriver sitt miljöarbete och sitt samhällsansvar. Syftet med uppsatsen är att klarlägga och förstå företagens avsikter med hållbarhetsredovisningar och till vilka målgrupper de vänder sig samt klarlägga och förklara skillnader mellan tillverknings- och tjänsteföretag. De särskilt viktiga forskningsfrågor som därmed genereras formuleras enligt följande; För vem och i vilket syfte hållbarhetsredovisar de svenska företagen? Finns det skillnader mellan de valda branschernas redovisningar och i så fall vilka? Hur uppfattar intressenterna hållbarhetsredovisningen och hur används den av intressenterna? För att förstå fenomenet användes intressentteori, legitimitetsteori och institutionell teori samt GRI:s ramar och riktlinjer. Empiriska data samlades in via intervjuer av personer som innehar seniora befattningar på respektive företag, samt företagens hållbarhetsredovisningar. Studien visar att både företag inom tillverkningsindustrin och ett av företaget inom tjänstesektorn framställer hållbarhetsredovisningar. Dessa tre företag hävdade att skälet till att de hållbarhetsredovisar är att de vill upprätthålla en dialog med sina intressenter för att kontinuerligt kunna utvecklas och därmed förbättra sin rapportering och företagens ansvar. Dessa företag har lärt sig att genom att föra intressentdialoger förbättrar man möjligheterna att tillmötesgå kraven från intressenterna i det egna företaget. Den stora upptäckten var att TeliaSonera har en nästan lika bra hållbarhetsredovisning enligt GRI:s fyra redovisningsprinciper, som Vattenfall och Boliden. En möjlig förklaring är att svenska staten är ägare av både TeliaSonera och Vattenfall. Tidigare forskning har visat att det finns tryck från den svenska staten på företagen att vara transparanta och att föregå med gott exempel inom hållbarhetsredovisning.

Den ökade globaliseringen och den stigande medvetenheten om hur vi påverkas av vår omvärld har gjort att fler företag insett vikten av att arbeta med hållbar utvecklig, inte bara ekonomiskt och inom företaget utan också för samhället där de verkar. 1994 myntades uttrycket ”The Tripple Bottom Line” av John Elkington. The Tripple Bottom Line innebär att företags prestationer ska mätas utifrån ekonomiska, miljömässiga och sociala grunder. Trenden är att rapportera dessa perspektiv i en hållbarhetsredovisning. Många företag väljer att göra hållbarhetsredovisningen i enlighet med Global Reporting Initiatives riktlinjer. Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara hur väl fem svenska företag följer GRI:s riktlinjer i deras hållbarhetsredovisning. För att uppfylla syftet har vi genomfört en fallstudie, vi har vidare gjort en kvalitativ innehållsanalys på de utvalda företagens hållbarhetsredovisningar. Samtliga företag i urvalet redovisar utvalda delar av GRI:s riktlinjer. Vi har i vår studie sett tendenser på att hållbarhetsredovisningar för företag i vissa branscher är mer omfattande än andra. Vidare är alla rekommendationer inte applicerbara för alla företag.

The aim of this study was to examine and describe the reasons why companies choose to conduct a sustainability report and what is required to compile it. Moreover, we wanted to examine why companies choose not to revise their sustainability report while others do. / Syftet med denna uppsats var att undersöka samt beskriva motiven till att företag väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning samt vad som krävs av företagen för att upprätta denna. Dessutom ville vi undersöka varför en del företag väljer att granska sina hållbarhetsredovisningar och andra inte.