Submitted by Caroline Xavier (caroline.xavier@pucrs.br) on 2017-06-29T14:10:51Z No. of bitstreams: 1 TES_MATEUS_DIAS_VILELA_COMPLETO.pdf: 4755256 bytes, checksum: 7fdf5a9c2b4786683a07dec78efe1788 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-06-29T14:10:51Z (GMT). No. of bitstreams: 1 TES_MATEUS_DIAS_VILELA_COMPLETO.pdf: 4755256 bytes, checksum: 7fdf5a9c2b4786683a07dec78efe1788 (MD5) Previous issue date: 2017-03-31 / Coordena??o de Aperfei?oamento de Pessoal de N?vel Superior - CAPES / The postmodernism and the cyberculture transformed the way individuals relate too, not only among themselves, but also with the media. In this context, TV appears in a prominent position, either by digitalization or by the recent profound changes, especially regarding the program schedule. While some authors believe that the model of broadcasting is moving towards extinction, Social TV has shown that watching a program while the other still relevant, since the conversation about them on social networks. In this way, this research proposes to conduct a content analysis about the publications made on Twitter and Facebook, in Brazil and Portugal, around three episodes of Game of Thrones. With the objective to further the investigation on the concept of Social TV, we starts from the thesis that such a phenomenon amplifies the social bond, extending between the users that connect to unknown through the tastes, and the creation of a bond between vehicles, television and social networks. / A p?s-modernidade e a cibercultura transformaram a maneira como os indiv?duos se relacionam, n?o somente entre si, mas tamb?m com as m?dias. Nesse contexto, a televis?o aparece em posi??o de destaque, seja pela sua recente digitaliza??o ou pelas profundas mudan?as, principalmente no que tange a grade de programa??o. Enquanto alguns autores acreditam que o modelo de broadcasting esteja caminhando para a extin??o, a Social TV mostra que, assistir a um programa ao mesmo tempo que os demais, ainda ? relevante, visto a conversa??o sobre os mesmos nas redes sociais. Dessa forma, a presente pesquisa realiza uma an?lise de sobre as publica??es feitas, no Twitter e no Facebook, no Brasil e em Portugal, em torno de tr?s epis?dios da s?rie Game of Thrones. Tendo como objetivo aprofundar as investiga??es sobre o conceito de Social TV, parte-se da tese de que tal fen?meno amplifica o la?o social, estendendo-o entre os f?s que se ligam a desconhecidos atrav?s dos gostos, al?m da cria??o de um la?o entre os ve?culos, televis?o e redes sociais.

Abstrakt Syftet med denna uppsats är att genom ett motiverat urval av sex-scener undersöka representationen av sexualitet och genus i serien Game of Thrones. Vidare undersöks hur hierarkin skiljer sig åt mellan man och kvinna och vilken funktion det sexuella innehållet har. Teorierna kring the Male Gaze, Pornchic-tendensen och medierat sex appliceras under rubriken teoretisk ram. Genus och feministisk teori av Yvonne Hirdman och Helena Josefsson behandlas också i uppsatsen. Vi identifierar i vår analys ett antal karaktärer och nio motiverade sex-scener. Specifikt är dessa sex-scener bärande för både handling och syfte. Vi genomför en kvalitativ analys som utgår från narratologin och tre-stegsmodellen av Jostein Gripsrud, Ron Cowdery och Keith Selby. Denna analys lämpar sig för att tydliggöra de olika karaktärernas funktion och värde men också av scenerna i sig och dess explicita, implicita och deskriptiva mening.   Resultaten påvisade en generalisering kring kön och sexualitet. Av samtliga scener vi analyserade var kvinnorna alltid underordnade männen. Kvinnorna i Game of Thrones sexualiseras ständigt. De är alltid vackra, objekt, svaga, har låg status och är relativt odugliga. Bryter kvinnorna mot genuskontraktet så väntar ett fördärv bakom hörnet för dem själva eller den man de förhåller sig till. Män porträtteras istället alltid som ”maskulina”. De manliga karaktärerna behöver heller inte följa normen kring skönhetsideal. Männen är subjekt, icke sexualiserade, starka, hårda och dugliga med eller utan en kvinna vid sin sida. Kvinnorna i förhållande till männen symboliserar ofta en statussymbol, där för att verka pausande, samt bevisa lojaliteten eller hjälterollen mannen har. Alternativt är kvinnan en källa till fördärv. Kvinnorna använder sin sexualitet som överlevnadsstrategi och makterövring. Männen har istället sex när helst de vill och som en maktutövning emot kvinnorna i serien.   Vissa gränsöverskridningar finns, men grunden till dessa låg alltid i kvinnans identitet och riktningen skedde eller skapades i förhållande till en eller flera män. Sexualiseringens funktion var i enlighet med den klassiska narratologin stämninghöjande, sensationskapande och förskönande. På ett mer analytiskt plan verkade sexualiseringen för att fastställa de redan rådande normerna kring manlig och kvinnlig sexualitet. Sex säljer och vi tycks vara beroende av sex. Hierarkin i samtliga sexscener med penetrationssex var tydlig. Männen hade en högre ställning och utövade fysisk, psykisk och symbolisk makt gentemot kvinnan eller kvinnorna. Representationen av genus och sexualitet var därmed uppdelad i en tydlig dikotomi mellan man och kvinna.

Målet med denna uppsats är att först med hjälp av hamartia som det definierats avAristoteles finna svar på frågan ”varför dör de här specifika Game of Throneskaraktärerna?” för att komma fram till vilken lärdom som går att hämta fråndödens användande i Game of Thrones. I analysen uppdagades tre olika hamartiaför de tre respektive karaktärer som undersöktes och utifrån dessa fann uppsatsenatt en hamartia med ursprung ur ung blind naivitet starkt hjälpte till att öka denupplevda tragedin. Samtidigt bedömdes det i slutsatsen att hamartia bör snarast sessom en välfungerande berättarform istället för en vattentät berättarformel

El presente trabajo analiza el tema sobre la narrativa transmedia y el prosumidor en una serie mundialmente conocida como lo es: Game of Thrones. Es esta investigación trataremos los conceptos principales de los términos: “narrativa transmedia” y “prosumidor”. Se explicarán en dichos conceptos para informar al lector de estos nuevos significados que se ve en el nuevo medio audiovisual. En adición a ello, se hablará sobre los “nuevos medios”, mostrándoles las nuevas plataformas que se han ido creando a lo largo del tiempo y el motivo por el que estas mismas son tan atractivas para la audiencia. Finalmente, se describirá a los “nuevos consumidores”, donde se muestran a las diferentes audiencias y la creación de estas mismas. Todas estas definiciones se relacionan de manera directa con el tema de investigación, que involucra identificar el rol del prosumidor por medio de la experiencia transmedia ha logrado que la serie sea un éxito mundial. / The present study analyzes transmedia storytelling and prosumers in Game of Thrones, a world-famous series. This research will cover these two main concepts to inform readers about the new notions existing in modern audiovisual media. In addition to this, the concept of “new media” will be explained, showing new platforms that have been created over time and the reason why they are so attractive to audiences. Finally, the study will describe “new consumers” by presenting different types of audiences and their emergence. All these concepts are directly related to the research topic, which implies identifying the prosumer’s role through the transmedia experience that led the series to worldwide success. / Trabajo de investigación

This research investigates the use of sexual violence in the HBO series <i>Game of Thrones</i> to determine: how victims react to the violence they experience, how relationships are expressed after the violence occurs, and how the show changed after the #MeToo and #TimesUp movements became viral.

Syftet med denna studie är att undersöka hur våld och övergrepp iTV-serierna Game of Thrones och Outlander skildras samt ta reda på hur enåskådare upplever detta våld. Med fokus på fyra våldsexplicita scener ur TVserierna har en kvalitativ undersökningsmetod genomförts, där mediestudenterpå högskolan Dalarna har intervjuats om deras upplevelser, känslor ochreflektioner i samband med våldsgestaltningen. I resultatet framgår det attsamtliga respondenter känslomässigt reagerade på våldet som gestaltades. Detvisar också på hur TV-serierna har valt att gestalta våld och övergrepp på tvåskilda sätt, där Outlander i jämförelse med Game of Thrones visar en merexplicit representation av våldet. Slutsatsen är att samtliga respondenter ficknågon typ av negativa känslor och reaktioner utav scenerna, där majoritetenkände obehag, avsky eller blev upprörda av materialet. Det framkommer även islutsatsen att de utvalda scenerna fick respondenterna att kognitivt engagera sig,där etiska ställningstaganden, värderingar och självreflektioner uppstod isamband med våldsgestaltningen. Det verifieras även att respondenternaindirekt har blivit påverkade av genusstrukturer och karaktärernas gestaltning avgenus.

This essay examines the grammar variation of English as a common tongue of two characters from the TV series, Game of Thrones. Scenes from season 1-7 of the series where the characters Irri and Grey Worm spoke the common tongue, English, were transcribed and examined using the concepts of interlanguage (IL) and English as a lingua franca (ELF) as analytic frameworks. The two research questions for this essay are ‘What is grammatical variation of English as a common tongue spoken by two characters, Irri and Grey Worm in the TV series, Game of Thrones?’ and ‘What dramatic effects are perceived with the characters' grammatical variation in the series?’. The results showed that while both characters have features explained by both the IL and ELF frameworks, IL was a more appropriate concept for understanding the data overall. Nevertheless, Irri proved to use more ELF features than Grey Worm in the collected data in which there were more variations by Grey Worm than by Irri. In addition, three dramatic effects of the characters’ grammar variation emerged, namely emotional effect, cultural effect, and development effect. Based on the results, this essay concluded that the characters of Irri and Grey Worm had grammar variations that featured in both IL and ELF, with the majority of them being IL.

This study examines four women in George RR Martin’s A song of Ice and Fire and the TV-series Game of Thrones that is based on Martin’s novels. The women who are discussed are: Sansa Stark, Cersei Lannister, Daenerys Targaryen and Brienne of Tarth. The portraying of the women is examined through close-reading and studying of key scenes in the novels and in the adaptation.                The main goal of the study is to examine how women are portrayed in the novels and in the TV-series, and to see what differences that can be found. It is also interesting to further analyze why these differences have occurred and how they impact the way the women are perceived. The analysis is based on adaptation theory. Since women are the focus of the study gender theory is also central for the essay. There are several differences between the medias. A lot of the differences occur due to the nature of the media, for example the fact that it is not possible to convey thoughts in the visual media. These types of changes mostly effect the way the woman in question is perceived in that particular scene or situation. However, there are also some significant differences that are more radical, both in the way they are made, and in the effects they have on how the audience views the woman. Those kinds of changes mostly affect Daenerys and Brienne, the two women who more radically challenge gender roles in the novels, and who are, through the changes that have been made, forced into more stereotypical roles in the TV-production, which is aiming at a bigger and broader audience than the novels.

This project examines the concepts of the female bildungsroman in literature. In particular it looks at two female characters created by George R.R. Martin, the sisters, Sansa and Arya Stark. The project focuses on the characteristics of the female bildungsroman and whether or not the female bildungsroman is a valid literary concept. This has been done by examining what is a bildungsroman and is there a difference between male and female bildungsroman. The goal is to show that the female bildungsroman is valid and that Sansa and Arya are perfect examples.

The prophecies in George R. R. Martin’s A Song of Ice and Fire series are unclear and often appear to have multiple possible fulfillments, or none at all. In addition, some of these prophesied events occur before they are introduced, which further contributes to the lack of clarity in interpreting them. My thesis will discuss the methods by which Martin offers readers clues to a prophecy’s fulfillment and argue that Martin’s use of these imprecise prophecies challenges high fantasy tropes about prophecies.