Summary: Objectives/Hypothesis: The purpose of this study was to examine the temporal-acoustic differences between trained singers and nonsingers during speech and singing tasks. Methods: Thirty male participants were separated into two groups of 15 according to level of vocal training (ie, trained or untrained). The participants spoke and sang carrier phrases containing English voiced and voiceless bilabial stops, and voice onset time (VOT) was measured for the stop consonant productions. Results: Mixed analyses of variance revealed a significant main effect between speech and singing for /p/ and /b/, with VOT durations longer during speech than singing for /p/, and the opposite true for /b/. Furthermore, a significant phonatory task by vocal training interaction was observed for /p/ productions. Conclusions: The results indicated that the type of phonatory task influences VOT and that these influences are most obvious in trained singers secondary to the articulatory and phonatory adjustments learned during vocal training.

The current study investigated whether there is a relationship between the amount of time children spend in the block center and their spatial skills, as well as the gender differences in the amount of time children spend in the block center and in their spatial skills. In addition, other factors influencing spatial skills were examined (e.g. child’s age, parents’ level of education). Using a correlational quantitative design, 75 preschoolers in eight Head Start classrooms were observed three times during their free play time. An existing instrument was used (TOSA: Verdine & Golinkoff, 2018) to measure children’s spatial skills. In addition, children’s parents reported the amount of time children played with spatial toys at home. Boys spent more time playing in block center than girls, however, there was no significant difference between boys’ and girls’ spatial skills. Children who spent more time in the block center scored higher in the spatial test, and a trend emerged suggesting time in the block area might benefit girls more than boys. Child’s age and parents’ level of education were predictors of spatial skills, but they did not moderate the relationship between spatial skills and the amount of time children spent in block center. The findings highlight the potential of playing with blocks in developing and improving spatial skills. Teachers and administrators should provide more opportunities for children to improve their spatial skills, especially children who are from low SES families. This study had some limitations such as the small sample size and the limited observation time. There is a need for more investigations and experiment to find strategies to engage children in spatial play and support the improvement of their spatial skills.

Sammanfattning Genus i matematikämnet är något det diskuteras om världen över och om hur samhället påverkar uppfattningen avseende genus i matematikämnet. Kunskapsöversikten visar att det finns skillnader avseende genus i matematikämnet, där pojkar visar större framgång i matematik än flickor. Forskningen i denna översikt visar att dagens teknik kan locka elever att uppnå ett jämlikt resultat i matematikämnet. Genom att använda exempelvis appar och programeringsprogram i undervisningen kan ett mer jämlikt resultat uppnås   Syfte Syftet med kunskapsöversikten var att undersöka och sammanställa forskningen avseende genus i matematikämnet. Kunskapsöversiktens frågeställningar formades med syfte för att se om det finns skillnader avseende genus i matematikämnet.   Metod Urvalet av studier inhämtades genom litteratursökning via databasen ERIC ProQuest utifrån olika urvalskriterier. De vetenskapliga studierna vilka granskats är från olika delar av världen och har valts ut genom följande sökord: Gender differences, Mathematics, girls, teaching och Education. Tio studier ligger till grund för denna kunskapsöversikt.   Resultat Utifrån kartläggningen av studierna vilka inkluderas i denna kunskapsöversikt framkommer ett tydligt mönster där studier från olika länder beskriver att flickor ligger efter i matematikämnet jämfört med pojkarna. Det framkommer inte så tydligt när eleverna går i förskoleklassen men redan i första klass börjar skillnader märkas och klyftan ökar sedan med elevernas ålder. I några utav studierna kom forskarna fram till att pojkar identifierar sig med matematik viket inte flickor gör. Motivationen är av stor vikt för elevernas provresultat. Då motivationen följer eleverna vidare i livet, exempelvis när de sedan skall välja utbildnings- och yrkeskarriärer, dessa är då oftast könsbestämda. För att skapa och öka intresset för matematikämnet hos flickor påvisar en studie att det kan tas hjälp av digital teknik exempelvis genom att låta eleverna använda olika appar och på så vis minska skillnaderna avseende genus i matematikämnet.

No description available.

Yes / The literature of guilt in the context of consumer behavior is notably limited. It is particularly limited with respect to examining gender differences across nations. Existing studies have only evaluated gender differences, in terms of consumer guilt, in the United States. In addition, those studies evaluated gender differences in specific consumption situations such as consumer boycotting and food consumption. Thus, they do not give a comprehensive understanding of gender variations in consumer guilt. Notably, gender differences with regard to consumer guilt were shown to be limited in countries other than the United States. These studies provided contradictory results to established findings in social psychology. In view of this, by using quantitative techniques, numerous consumption settings, and samples from two distinct countries, this study provides a holistic assessment of gender differences in consumer guilt across nations. The findings indicate that gender differences, with respect to consumer guilt, are predominately present in individualistic countries and notably absent in collectivist countries. Hence, marketers should consider gender as an influential variable when devising guilt related strategies in individualistic countries. In contrast, marketers may reconsider allocating resources, with respect to gender related marketing strategies, in collectivist countries.

The aim of this study was to examine if there is a difference in job satisfaction between men and women in a mixed-gender organization. This by comparing men’s and women's job satisfaction based on the work as whole, work tasks and division of labor. Previous research differs in this question, when there is not enough clear relationships that strengthen this and varying results have been demonstrated. Through a crosssectional design, based on a survey, employees in two identical supermarkets were included in the study. Three Mann-Whitney U-tests were then carried out to answer the study questions. The results indicate that there is no significant difference in job satisfaction between men and women. Likewise, there is also no marked differences between men and women in the examined variables, age, length of employment, work environment, motivation and work commitment, which is assumed to be a possible explanation to why gender differences in job satisfaction has not been found. As a result of the low sample in the study the results and conclusions that are presented are not reliable. This study can therefore be seen as a preliminary study for future research that intends to examine gender differences in job satisfaction. / Syftet med denna studie var att undersöka om det föreligger en skillnad i arbetstillfredsställelse mellan män och kvinnor inom en könsblandad organisation. Detta genom att jämföra män och kvinnors arbetstillfredsställelse vad gäller arbetet som helhet, arbetsuppgifter och fördelning av arbetsuppgifter. Tidigare forskning är inte entydiga i denna fråga, då det inte finns tillräckligt klara samband som stärker detta och då varierande resultat har påvisats. Genom en tvärsnittsdesign, baserad på en enkätundersökning, har anställda inom två identiska stormarknader inkluderats i studien. För att besvara studiens frågeställningar har tre Mann-Whitney U-tester utförts. Resultatet från genomförd studie indikerar att det inte föreligger någon signifikant skillnad i arbetstillfredsställelse mellan män och kvinnor. Likaså föreligger det inga markanta skillnader mellan män och kvinnor i de studerande variablerna, ålder, anställningslängd, arbetsmiljö, motivation och engagemang, vilket kan antas vara en rimlig förklaring till varför könsskillnader i arbetstillfredsställelse inte har påträffats. Som en följd av det låga deltagandet i studien är dock inte de resultat och slutsatser som presenteras tillförlitliga. Denna studie kan således ses som en förstudie för framtida forskning som ämnar undersöka könsskillnader i arbetstillfredsställelse.

Today, social media is becoming more and more common in people's everyday lives. Several studies that have shown that connection to social media has a connection with the person's wellbeing. The purpose of this study was to examine whether there is a connection between a person's self-esteem and the use of social media Instagram, but also see how it differed between men and women. Instagram was chosen because it is a newer social media and is very unexplored. The hypothesis before the study was that there is a connection between Instagram and self-esteem, and that women use Instagram more than men. A total of 89 participants answered a questionnaire. Correlation was used to investigate relationships and the result showed that there was no correlation between the use of Instagram and self-esteem. T-tests showed that there are differences between men and women when it comes to using Instagram but when it came to self-esteem the answers did not vary. Continued research could be done in other cultures and different age groups / I dagens samhälle blir sociala medier alltmera vanliga i människors vardag. Det har gjorts flera studier som visat att uppkoppling till sociala medier har ett samband med personens välmående. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan en persons självkänsla och användande av sociala median Instagram, men även att se om det är skillnad mellan män och kvinnor. Instagram valdes för att den är en nyare social media och är väldigt outforskad. Hypotesen inför studien var att det finns ett samband mellan användande av sociala median Instagram och självkänsla, samt att kvinnor använder sig mera av Instagram än män. Totalt svarade 89 deltagare på en enkät. Korrelation användes för att undersöka samband och visade att det inte fanns någon korrelation mellan användande av Instagram och självkänsla. T-test visade på att det finns skillnader mellan män och kvinnor när det kommer till användande av Instagram men när det kom till självkänsla varierade inte svaren. Fortsatt forskning skulle kunna göras inom andra kulturer och olika åldersgrupper.

The study of prosocial behavior is growing increasingly multidimensional in the way that it considers whom is helped and how. One area of concern is the effect of gender on prosocial behavior. Is masculine behavior more physically oriented, and if so, are measures neglecting these behaviors and biasing results toward more feminine prosocial behaviors? The current study sought to answer these questions by creating and validating a new multidimensional measure of prosocial behavior that includes behaviors more common to males. An EFA was performed on a sample of 463 adolescents and emerging adults from Amazon Turk (US citizens, 16-25, 60% male, 69% Caucasian). The results indicated a three-factor solution for family that was similar across gender, but different scales for males and females for friend and stranger oriented prosocial behavior. CFA analyses were performed on a sample of 453 adolescents and emerging adults (16-21, 60% female, 61% European American) from the Flourishing Families Project. Results indicated that all five measures had good model fit and internal reliability and validity of all three factors were established. Measurement invariance as a function of gender was established for the family scale. Discussion focuses on the implications of this measure on prosocial research including higher levels of masculine prosocial behavior for multidimensional types of prosocial behavior.

This thesis is a study of female authorship that examines the feature films of Jane Campion in order to determine how her preoccupation with the cinematic articulation of 'female experience' is expressed in her films-whether female experience can be aestheticised, and to discover whether her gender can be discerned through the films of a woman director. The exploration of these ideas entails a review of the feminist thinking, methodologies and epistemologies that are relevant to cinema, and that examine relevant theoretical positions within feminism and theories of cinematic authorship. The key lens employed here for theorising Campion's cinema is that of postmodern-feminism. As an approach, this allows an understanding of difference rather than 'Otherness', and an enquiry into gender that is neither essentialist nor constructionist, but facilitates critical thinking about both positions. The central argument of this thesis is that Campion's film practice functions as an investigation into gender difference, how women and men live together in the world-experience that world, and are engendered as female through historic, psychological and cultural experiences. This thesis therefore argues that Campion's aesthetic and perspective is not only feminist, but also, female, and feminine, and her work a cinematic articulation of female experience.

<p>Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilken betydelse stöd och uppmuntran upplevdes ha i arbetslivet för rådmän, om det fanns en skillnad beroende på kön, samt vilka faktorer som upplevdes vara viktiga för hälsan och arbetsklimatet. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre kvinnliga och tre manliga rådmän. Resultatet, som överensstämde med tidigare forskning, visade att det sociala behovet av stöd från kollegor och närmaste chef upplevdes ha störst betydelse för både kvinnor och män. Positivt för hälsa och arbetsklimat upplevde både kvinnor och män var att trivas på arbetet, ha kollegialt stöd med ett öppet arbetsklimat samt möjlighet till flexibilitet. Slutsatsen blir att socialt stöd och kollegor är viktigt för att individer ska må bra i arbetslivet.  </p>