God is not a he, yet “he” is by far the most common pronoun for God. This qualitative study looks at how some priests from the Church of Sweden preach about God in a non-masculine way. The study was done through interviews and analysis of sermons from four priests who all work with non-masculine language concerning God.  Question: How can a non-masculine language about God look like, in sermons and in the preparations of sermons, in the Swedish church today? Sub-questions:  What types of words, pronouns and imagery of God are used in the sermons that were studied?What were the reflections of the priests in the study regarding non-masculine language in the preparation of sermons? From the interviews and sermons, a list has been compiled with words about God that are gender neutral and gender balanced. Although the importance of theological anchoring in the Bible is important there are also forgotten traditions and the congregations of the living folk church to anchor into.

Målet med språkaktivism är att förändra samhället genom att förändra språket. Språkaktivism bedrivs ”underifrån” i syfte att utmana och på lång sikt upphäva diskriminerande samhällsstrukturer. I den här avhandlingen undersöks diskussioner om feministisk språkaktivism som förts i Sverige från 1960-talet till 2015. Under denna period har kvinnorörelsen, homo- och bisexuella, trans*aktivister och queera personer skapat en mängd nya ord för att ifrågasätta och förändra rådande normer kring kön och sexualitet; ombudskvinna, hen, hoan, h@n, kvinniskor, intergender, cisperson och pansexuell är bara några av dem. Aktivistiska språkförändringar ger upphov till re_aktioner av olika slag. Dessa är inte sällan uttryck för ett försvar av rådande sociala och samhälleliga könsnormer. När det till exempel gäller det omdiskuterade pronomenet hen så är det inte kombinationen av bokstäverna h, e och n i sig som upprör, utan det är de normkritiska intentionerna bakom bruket av ordet som skapar debatt. Att vissa grupper aktivt förändrar språket och att andra re_agerar så starkt på dessa förändringar visar att språket tillskrivs betydelse för upprätthållandet av samhälleliga normer och maktstrukturer. I avhandlingen analyseras, utifrån en diskursanalytisk ansats, diskussioner om feministisk språkförändring som har förts i tre kontexter: inom aktivistiska grupper, i kommentarsfält på nätet och inom den institutionaliserade språkvården. Avhandlingens centrala forskningsintresse är inriktat på relationen mellan språk och kön och relationen mellan språkförändringar och förändringar i den utomspråkliga, sociala världen och hur dessa relationer förstås i de tre kontexterna. / The aim of this thesis is to analyze discussions on feminist language change focusing on the period 1960–2015. The data comprises discussions from three different contexts: feminist communities, public forums for discussion on the internet and official language organizations. The analyzed data from the feminist communities consists of a range of different sources of text, for example newspapers, magazines, novels from the women’s movement, lesbian poetry, queer and trans*activist blogs, biographies, comics and plays, to name but a few. In addition to this two focus group discussions were conducted with five teenaged and five adult activists, each with a queer and/or trans*activist background. The data for the analyses of the discussions in public internet forums consists of 1 865 negative reactions to feminists’ language interventions. For the analyses of the reactions from the official language organizations, data was culled from 16 handbooks with language recommendations from the Language Council of Sweden and the Swedish Academy. My central research interest is how the actors in these three contexts understand and describe the relation between language and gender, and between strategic language change and changes in the social, non-linguistic world. Furthermore I investigate in which forms of gender-related discrimination the language changes are supposed to intervene. I adopt a critical discourse analytic and interdisciplinary approach that combines linguistic theories and methods with those from Gender Studies. The results show that Swedish language activists from the 1960s to the 1990s focused on linguistic interventions aimed at challenging patriarchal norms. In the 1980s homosexual activists, especially lesbian activists, began to intervene in heteronormative concepts. Until around the middle of the 1990s feminists acted from a binary concept of gender. From then on, queer and trans*activists have tried to challenge the idea of two, stable and natural gender categories. Language activists have seen language as performative and a tool for constructing reality. Even those who react negatively in forums on the internet to feminist language change assume that language has performative effects on the conceptualization of gender. The official language organizations, on the other hand, describe language in their recommendations mostly as something unpolitical that reflects rather than constructs society.

The present diploma thesis examines gender in Czech language textbooks for the second stage of the primary school. It aims to analyse three selected textbook series published by different publishing houses, using the results to evaluate whether or not individual textbooks depict men and women in a stereotypical manner whether there is discrimination on grounds of language. The thesis comprises a theoretical and empirical part. The theoretical part briefly introduces and delimits the concept of gender. It goes on to discuss selected aspects of linguistic gender discrimination, mainly the use of the generic masculine and inappropriate clichéd language. We also introduce the issue of deriving feminine forms of foreign female family names, which is topical at the time of writing. The final chapter of the theoretical part discusses the impact of gender bias in schooling on pupils'education. The empirical part analyses three textbook series, focussing on the representation of men and women in the subject matter, in illustrations, and on the use of gender-neutral language. The results of the analysis indicate that men prevail over women in all the textbooks analysed in several respects: namely in terms of the proportion of text excerpts authored by male or female authors; the number of illustrations...

I denna studie undersöks Feministiskt Initiativs (F!) motion om att byta ut könsprefixet -man till det könsneutrala -person i kommunpolitiken. Detta med fokus på bytet av tjänsteman till tjänsteperson i de utvalda kommunerna för undersökningen. Dessa är Malmö stad, där motionen gick igenom, Umeå kommun, där motionen inte gick igenom, samt Uppsala kommun där motionen gick igenom efter revidering. Jag undersöker även ordet hen och relaterar detta till motionen för att se ifall det finns tendenser till att jämnställt språk ökar. Syftet är att undersöka användningen av yrkesbeteckningarna tjänsteman och tjänsteperson samt pronomet hen i dessa tre kommuner. Detta undersöks genom en kvantitativ metod på kommunernas hemsidor där förekomster av tjänsteman, tjänsteperson och hen räknas. Mina teoretiska utgångspunkter utgår från Hirdman (1988) om genussystemet och Milles (2019) om könsprefixet -man i kommunpolitiken. Jag använder mig även av Pauwels (2011) om kvinnors förtryck i språket och Nordenstam (2003) om början på den feministiska diskursiva aktivismen. Jag har också valt att använda mig av Milles (2002) som beskriver de två typer av diskriminering som kvinnan blir utsatt för i språket samt Jobin (2004) om bland annat hur könsneutralt språk uppmärksammades i riksdagen för första gången.  Resultatet visade på att användningen av tjänsteperson har ökat i samtliga kommuner samtidigt som användningen av tjänsteman minskat. Detta även i Umeå kommun, där motionen inte gick igenom. Detta visar på hur viktig själva diskussionen om könsneutralt språk är, oavsett om motioner eller förslag om förändringar av språket, går igenom eller inte. Hen användes inte i så stor utsträckning i någon av kommunerna innan motionen tagits upp och Uppsala kommun var den kommun som använde hen i störst omfattning före motionen tagits upp. Användningen av hen har däremot ökat i alla kommunerna efter motionen tagits upp.

Am 01.04.2013 ist in der Bundesrepublik Deutschland eine neue Straßenverkehrsordnung (StVO) in Kraft getreten, die Frauen gleichermaßen ansprechen soll wie Männer. Die vorliegende Arbeit stellt die Frage, inwieweit die sprachliche Gleichbehandlung der Geschlechter in der StVO tatsächlich umgesetzt werden konnte. Auf Grundlage einer Online-Befragung wird zudem die öffentliche Einstellung zu den in der StVO primär verwendeten Formen genderneutraler Sprache untersucht.