The sport of cycling is an ever expanding global phenomenon, drawing crowds in their thousands to watch the races unfold. Its community has a distinct vocabulary, with many terms borrowed from several other languages, principally French. This study investigates the presence of French loanwords in the language of English cycling commentators, and to what extent these loanwords are used in comparison to their English equivalents. It also examines extra-linguistic factors that could affect the commentator’s choice of vocabulary, mainly the location of the race. The study investigated the language of English commentators from live broadcast of 6 different races: 2 located in English speaking countries, 2 in France, and 2 countries where neither French nor English was the native language. All utterances of French loanwords and their English counterparts were noted and collected for analysis. The findings demonstrated a clear presence of French loanwords in the language of the commentators, with a varying degree of frequency. Some loanwords were preferred over their English equivalents, whilst others were not. The location did not seem to have a significant impact on the choice of vocabulary, with the exception of the only race held outside of Europe, where the commentators demonstrated a clear preference for English terminology over French loanwords. The analysis concluded that many different extra-linguistic factors may play a role in the commentator’s choice of vocabulary.

Undersökningens syfte är att granska patientinformation från mottagningar och avdelningar vid Enköpings lasarett för att se huruvida kommunikationen från vårdgivare till patient är vårdad, enkel och begriplig. För att uppnå ett resultat analyseras innehåll, språk och grafisk form i tio autentiska patientkallelser. Resultatet visar att kallelserna är formulerade med relativt enkla ord och generellt med en god meningsbyggnad men även att det finns tydliga förbättringsområden för samtliga av de undersökta patientkallelserna. Främst handlar det om brister dels gällande mottagaranpassning, dels stavfel och skrivfel. Vidare är det inte medicinska begrepp och sammansättningar som skapar otydlighet samt obegriplighet utan snarare att relevant information saknas och att det finns svårigheter med att kunna urskilja vilken information som kan anses vara viktigast. Slutsatsen är att språkbruket är vårdat och enkelt men att de finns brister gällande begriplighet. Kallelserna bör även mottagaranpassas ytterligare samt förtydligas eftersom det är en grundläggande förutsättning och rättighet att förstå informationen som man blir tilldelad.

This study investigates the use of and the attitudes towards anglicisms in Mexican Spanish. Our aim is to find out whether and if so in what way the use and attitudes change according to the age and gender of the speaker. The study was carried out among 24 Mexicans living in the centre of Mexico who were divided into the age groups 18-29, 30-54, 55+ as well as gender. The informants answered a questionnaire of which the first part investigated their use of anglicisms, the second part investigated their attitudes towards the same. In the first part, the participants were asked to choose between a common anglicism or its also frequently used Spanish equivalent. In the second part, the informants were requested to indicate their level of agreement or disagreement towards three negative and three positive affirmations about anglicisms. Our results show that the use of anglicisms is bigger in the youngest group of informants and decreases with the age of the participants. Also concerning the attitudes, we found a correlation with age where the two younger groups of informants express neutral attitudes towards anglicisms while the attitudes of the oldest group of participants are negative. Our results don’t show any differences between the genders neither in use nor in attitudes.

Smak är en komplex blandning av ett flertal faktorer och är mycket beroende av flera av våra andra sinnen. Studiet av smakers lexikalisering är mer begränsat i jämförelse med studiet av sinnena syn och hörsel och har inte haft en särskilt stor roll inom lexikal typologi hittills. Denna studie bygger på en triangulering där smaktermer och deras användning undersöks i ett tämligen representativt urval av världens språk samt i mer detalj i svenska. Studiens syfte är att utforska hur universellt ord för ”söt” är positivt och ord för ”bitter” är negativt konnoterade i individuella språk som svenska och mer generellt i världens språk. Detta görs genom att titta närmare på polysemirelationer, kolexifikationsmönster och metaforer i språken. Resultatet visar på att generella tendenser är likadana utifrån trianguleringens två studier, men att det finns skillnader på detaljnivå. Smaktermen söt används övervägande positivt och smaktermen bitter används övervägande negativt. / Taste is a complex blend of several factors and is highly dependent on many of our other senses. The study of taste is more limited in comparison with the study of the senses of sight and hearing and the typological study of taste terms has not played a particularly important role in lexical typology so far. This study is based on a triangulation where taste terms and their use is investigated in a fairly representative sample of the world's languages ​​as well as in more detail in Swedish. The purpose of the study is to explore how universal words for sweet are positively and words for bitter are negatively connotated in individual languages ​​such as Swedish and more generally in the world's languages. This is done by looking into polysemic relations, colexification patterns and metaphors across languages. The result shows that general trends are the same from the triangulation's two studies, but that there are differences at the level of details. The taste term sweet is used predominantly positively and bitter is used predominantly negatively.

This study revolves around the different underlying metaphorical or metonymical structures of three specific idioms, one English, one Swedish and one German, but with equivalent semantics. The structure of the source and target domains was analysed, as well as the mapping from source to target. The lexical features and the cognitive concepts involved were analysed as well. The method used for this study was an analysis based on cognitive linguistics and conceptual metaphor theory. The result shows a structure of conceptual metaphor within the English and German idioms: making a small entity into a big entity is exaggeration. The Swedish idiom consists of a conceptual metaphor but with a metonymic structure: the part for the whole is exaggeration. The result also suggests a difference in meaning of the definitions of the idioms, indicating that the form of exaggeration varies depending on which idiom is used.

In this thesis we explore the intensity of adjectives and how it can be predicted by different word features. We investigate how to accurately determine intensity between synonymous adjectives. For this, we look at features such as word frequency, number of senses and syllable length. Our study is inspired by life satisfaction and happiness surveys and the possibility that differences in intensity in the translation of the adjectives used for the questionnaires could explain the high degree of satisfaction that some countries show. We base our hypothesis on the theories of grammaticalization and semantic bleaching and the discoveries made by other researches about the relations between these word features and word intensity. We focus on studying Danish, English and French. Our study points to a statistically significant negative correlation between word frequency and word intensity.

Kartläggningen av kalendariska tecken som semantisk domän i det svenska teckenspråket grundar sig på en pågående tjeckisk teckenspråkstypologisk studie. Parametrar som kartläggningen fokuserar på är bokstaverade tecken, sammansatta tecken, sifferinkorporering och tecken som placeras utmed tidslinjer. Datainsamlingen sker via en enkätundersökning med videointervjuer, samt från svenskt teckenspråkslexikon. Tecknen från svenskt teckenspråkslexikon sorteras vidare i tabeller med presentation och diskussion. Det framgår att bokstaverade tecken tillämpas mest när det gäller kalendermånader och veckodagar. Både sammansatta tecken och sifferinkorporering förekommer hos ett par kalendariska tecken. Tidslinjer tillämpas hos teckenexempel i tidsenheter samt veckodagar med ett visst tillägg.

Digitala och sociala medier är dagens sätt att kommunicera. Genom att använda sociala medier diskuterar folk kring allt som pågår i samhället. Andraspråks- undervisningen kan också dra nytta av digitala och sociala medier för att hjälpa eleverna att lära in nya ord, att förstå olika nyanser av ord som de redan kan och för att använda det språk man lär sig under undervisningstiden. Genom att använda språket i autentiska och verkliga situationer uppmuntras elever att tillägna sig språket. Denna studie undersöker till både lärare och elevers attityder till användningen av digitala och sociala medier som ett redskap i språkinlärningen. Det utforskas vidare i vilken utsträckning digitala och sociala medier som Facebook används av andraspråkslärare och elever som en del av andraspråksundervisning. Jag har intervjuat 8 lärare och 15 elever för att förstå hur de tänker kring språkinlärning och vilka strategier som används i undervisningen för att lära sig språket. Lärare och elevers attityder till digitala medier och hur digitala och sociala medier används i undervisningen i Svenska För Invandrare (SFI) är huvudfrågan i detta arbete. Kan sociala medier (t.ex. Facebook) bli ett fungerande redskap i andraspråksundervisningen? Resultatet visar att det finns en del digitala medier som används i SFI-undervisning, men hur det används och i vilken utsträckning digitala medier används kan variera mycket bland olika skolor. Dessutom visar resultatet att många lärare och elever är skeptiska mot användningen av sociala medier i klassrummet. Samtidigt visar resultatet att det finns en mindre procentandel elever bland de intervjuade som har erfarenhet av att använda sociala medier i andraspråksundervisningen. De har upplevt användningen av digitala medier och sociala medier som ett positivt, autentiskt och användbart redskap som borde användas i klassrummet.

Three idiom pairs were analysed in order to identify which conceptual motivation, in the form of metaphors, metonymies, embodied motivations and conventional knowledge, were present. Each pair had one Swedish- and one English idiom. They had a similar semantic meaning and they both contained a lexical word for a body part – but not the same body part. The aim was to find out how the idioms could have a similar semantic meaning without having the same structure and the same words. The aim was the research questions were answered by analysing the idiom pairs from a cognitive linguistic perspective. The result of the study showed there are cognitive and conceptual motivations for the underlying process, which makes people understand the idioms in a similar way. The reason for why the Swedish and the English idioms used different words for body parts seems to have been the notion of embodiment and of cultural and conventional knowledge. The different words for the body parts did not seem to affect the semantic similarity of the idiom pair.

No description available.