This study explores a category of expressions akin to not yet, already, still and no longer, called PhasalPolarity (PhP) expressions and builds on the work of Löfgren (2018). PhP expressions encode the domainsof phasal values, polarity and speaker expectations and have previously been described in Europeanlanguages (van der Auwera: 1998) and in a small, genealogically diverse sample (van Baar: 1997).Using reference grammars as the primary source of information the aim of this study is to describe PhPexpressions in Bantu languages. The results confirm the findings in Löfgren (2018), the distribution andbehaviour of PhP expression in Bantu differs from both European languages and the genetically diversesample of van Baar. The markers are found to be morphologically diverse and the verbal morphotax indicatesthat the markers are, or are in the process of, being incorporated into the tense-aspect systemsof their respective language. Furthermore, the cross-linguistic frequency of PhP expressions seem tohave areal or genealogical tendencies.

Denna uppsats handlar om den traditionella dialekten pitemål som talas i och omkring Piteå, Norrbotten. De svenska dialekterna utjämnas allt mer och i denna uppsats undersöks hur man gör för att bevara en utdöende traditionell dialekt. Syftet med undersökningen är att undersöka attityden till den egna dialekten samt hur bevarandet av pitemålet ser ut idag. Hur arbetar man och vilka arbetar för att bevara och främja dialekten? Detta undersöks genom semistrukturerade intervjuer, två individuella och en gruppintervju. Materialet består av intervjusvaren från sex informanter. Studien visar att informanterna har en positiv attityd till pitemålet. Dialekten ses som något kul och intressant men även som en stolthet och ett kulturarv som skapar samhörighet i bygden. Både genom att bruka dialekten själv och genom att främja användandet av den hos andra försöker man bevara målet. Slutsatsen är att en stolthet tycks genomsyra attityden till pitemålet. Dialekten är något som skapar samhörighet och något som man kan marknadsföra sig själv med.

Denna studie undersöker förekomsten av läsbarhetsvariablerna röst och kausalitet i tre läromedelstexter för ämnet samhällskunskap. Syftet med studien är att under­söka läromedels­texternas läsbarhet utifrån ett andraspråksperspektiv då röst och kausalitet är faktorer som främjar andraspråkselevers läsförståelse. Undersökning genomförs i en kombination av kvantitativ och kvalitativ analys för att både räkna företeelser och analysera hur dessa används. Denna undersökning visar att det inte är andelen företeelser för röst och kausalitet som avgör texternas läsbarhet utan snarare hur författarna valt att använda dessa. De slutsatser som kan dras utifrån undersökningens resultat är att alla tre läromedlen visar att det finns företeelser för röst och kausalitet. Däremot kan dessa användas på ett mer produktivt sätt för att ge större effekt på läsbarheten.

Hörande barn till döva kallas med en förkortning CODA. Det är en grupp andraspråkstalare med en unik andraspråkssituation som sällan uppmärksammas. CODA har teckenspråk som förstaspråk och talat språk som andraspråk. Min undersökning avser att genom semistrukturerade intervjuer med fyra lärare undersöka huruvida CODA:s speciella språkliga situation uppmärksammas i undervisning och om de erbjuds särskild stöttning i det svenska språket. Jag undersöker också ett läromedel med lärarhandledning som används av flera av informanterna för att se om det understödjer språkutvecklande undervisning. Undersökningen analyseras genom ett sociokulturellt perspektiv och Cummins klassrumsmodell för undervisning och lärande. Resultatet visar att medvetenheten om CODA är godtycklig och att undervisningen inte är uniform men att det läromedel jag har un-dersökt understödjer språkutvecklande undervisning och i och med detta gynnas även CODA.

This paper investigates the possible effect of age on quotative variation in spoken British English with focus on the innovative quotative constructions be like and go and the standard construction say. The study is corpus-based and uses the Spoken British National Corpus 2014 as its material. Using the search tools provided in the corpus, datasets were restricted to include material from female speakers only and for each age-bracket in isolation. The results of the study were analysed in apparent time and through real time comparisons with previous studies. Similarly to previous studies, it was found that be like constructions are still favoured by young speakers, but the results also indicate that be like is used at higher frequencies among middle-aged speakers than previous studies have demonstrated. This indicates that be like is indeed an example of language change and not just an age-graded feature. The second innovative quotative investigated was go. The frequency distribution demonstrated by go was very different to that of be like. The results indicate that the ratio of go in comparison to be like (and say) have decreased drastically in the past twenty years when the results of the present study were compared to previous studies. This may indicate that the presence of two or more quotative variants within a speaker community may lead to the reduction in use of one of these variants due to "linguistic competition". The results of this study strengthen previous arguments that the presence of be like may lead to a decrease in the use of quotative go. The standard form say is still the most common variant for most age-brackets, apart from adolescent and young-adult speakers. However, in comparison to earlier studies the ratios of say have decreased for middle-aged speakers and younger. This may be due to an increased choice of quotative variants which are available to the speaker.

Syftet med uppsatsen är att se hur Garcías (2009a: 318ff) principer om social rättvisa och social träning kan tillämpas i grupper med flera olika förstaspråk. I min studie undersöker jag hur en lärare förhåller sig till dessa två strategiska principer vid arbetet med flerspråkighet som resurs i en femteklass. Jag har använt mig av fallstudie och metodologisk triangulering, en metodkombination bestående av observation, enkät och intervju.   Resultatet visar att lärarens arbete till stor del tar fasta på Garcías två strategiska principer. Läraren arbetar mycket för att elevernas attityd till varandras språk ska vara positiv och uppmuntrande. Skolan har ett flerspråkigt perspektiv med fokus på positiv förstärkning men det saknas utsmyckningar i skolans lokaler och litteratur på andra språk. Läraren arbetar aktivt med att integrera elevernas förstaspråk i undervisningen och hennes arbete har spridit sig till andra lärare men hon saknar mer samarbete med modersmålslärarna. Alla elever använder flera språk under en dag och har utvecklat sina språkkunskaper under läsåret. Föräldrarna till eleverna är mer insatta i sina barns skolarbete nu, detta tack vare hennes fokus på flerspråkighet. En svårighet är att alla språk inte har minst två talare i klassen vilket gör att alla elever inte kan använda sitt förstaspråk för att skapa ”sense-making”.

No description available.

Internationally, female L2 learners of English are believed to outperform males in all areas including writing. However, in the context of Sweden, the gender gap has been reducing in recent decades. A body of literature focusing on gender differences and syntactic complexity of Swedish high school L2 learners of English using the Uppsala Learner English Corpus (ULEC) has not provided strong evidence to suggest female students outperform male students. Furthermore, the analyses of most of these studies do not take into consideration other important control variables, lack thorough statistical testing and use small datasets. This study uses linear regression analysis to test the hypothesis of whether females outperform males. It uses the ratio of dependent clauses to total clauses (DC/C) as a proxy of syntactic complexity which is estimated using the L2 Syntactic Complexity Analyzer (L2SCA). A total of 663 essays written by year one and year two senior high school L2 learners taken from the ULEC dataset are used in the analysis. The results clearly reject the hypothesis that females outperform males. An inconclusive yet interesting insight which requires further investigation is some evidence from the results which suggests that males may, in fact, outperform females when programme fixed effects are considered.

Code-Switching (CS) is a world-wide phenomenon, allowing bilinguals across the globe to alternate effortlessly between their languages. As interesting as it sounds, code-switching can be used for a number of reasons, and there are different linguistic contexts in which this phenomenon occurs. Umeå is a very multinational city in northern Sweden, and this paper will present the results from interviewing a group of three (a) Arabic-Swedish speakers and a group of three (b) English-Swedish speakers on their use of language and code-switching. The results show that group a and group b both use CS as a tool to express themselves better, and also to feel a sense of belonging in their different surroundings. Being a bilingual usually comes with two cultures, and this includes many different situations in which these bilinguals use CS.

I den här studien har jag undersökt om särskilda grupper av människor reagerar starkare än andra på språkriktighetsfel. Jag har undersökt om det finns ett samband mellan ålder, kön, utbildning och språkattityder, och hur en person reagerar på språkriktighetsfel i skrivet språk. Jag har utfört ett experiment som gick ut på att informanter fick läsa en stimulustext, varefter de i en enkät fick svara på frågor om vilka känslor texten väckte hos dem, och hur de uppfattade texten. De fick även svara på frågor angående demografisk data och om språkattityder. Stimulustexten fanns i två versioner varav den ena hade manipulerats med språkriktighetsfel. Svaren från de informanter som läst texten med språkriktighetsfel jämfördes med svaren från informanterna som läst texten utan språkriktighetsfel, för att se om det fanns någon skillnad på hur de svarat. Sedermera jämfördes data från de informanter som svarat mest negativt på frågorna med data från den totala populationen, för att se om de avviker i något avseende när det gäller demografi och språkattityder. Resultaten av studien visade att det inte kunde fastställas något samband mellan personers reaktioner på språkriktighetsfel och ålder, kön eller utbildning. Däremot kunde man se att en text med språkriktighetsfel bedömdes som mindre välskriven, och något mer svårläst, än en text utan språkriktighetsfel. Dessutom kunde man se en antydan på att det kan finnas ett samband mellan hur arg eller irriterad en person blir av språkriktighetsfel, och hur viktigt de bedömer att korrekt grammatik och stavning är.