Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om flerspråkiga barn och ele-vers språkutveckling i förskolan och i förskoleklass. I studien har vi utgått från två frågeställ-ningar som är följande; vilka strategier använder förskollärare för att utveckla språkutveckling hos flerspråkiga barn och elever? Vilken betydelse har miljön för flerspråkiga barn och elever och deras språkutveckling i förskola respektive förskoleklass? Kvalitativa intervjuer har använts, vilket innebär att åtta förskollärare intervjuats för att besvara frågeställningarna i studien. Ett sociokulturellt perspektiv genomsyrar studien. Resultatet visade på att de olika förskolorna och förskoleklasserna arbetade på olika sätt med flerspråkighet. En del arbetade medvetet med flerspråkighet medan andra arbetade mindre medvetet. Responden-terna ansåg att det finns många faktorer som påverkar både förskollärarnas förmåga att arbeta medvetet med flerspråkighet och även de flerspråkiga barnens språkutveckling. Resultatet visar att de olika faktorerna som påverkar förskollärares förmåga till medvetet arbete är kopplade till vilka resurser som finns, hur miljön ser ut och vilket förhållningssätt förskolläraren har mot barnen.

It is a frequently observed phenomenon that language learners often turn to their native language in the foreign language classroom, i.e. they code-switch, but why is it so? In order to investigate this, this study had two aims; the first aim was about trying to see if the frequency of code-switching differed depending on the questions’ levels of difficulty. This study was conducted on three different upper-secondary schools and involved 24 pupils. The pupils’ age varied from 16 to 19. The hypotheses were that pupils code-switch less when answering basic level questions and more when answering advanced level questions. Small groups were observed and they read a text and answered eight questions. The results showed that the pupils did code-switch more on the advanced level questions and less on the basic level questions. They code-switched 15 times on the basic level-questions and 21 times on the advanced level-questions. However, this is not a big difference since there were only six instances that differed between them. The second aim was about trying to see if one could categorize code-switching. It was based on Sert’s (2005) three categories; Equivalence, Reiteration and Floor-holding and four other categories invented by the researcher of this study; Student-student code-switching, Student-researcher code-switching, Comfort code-switching and Sorry code-switching, thus, seven categories in total. The results showed that the pupils did code-switch differently and that Sert’s categories did exist, but they were not enough that is why the researcher added the four other categories.

I den här uppsatsen presenteras en fältundersökning av danskars praktiska förståelse av svenska samt deras språkstrategier i en spontan interskandinavisk kommunikationssituation. Undersökningen är en reproduktion av en tidigare studie av Börestam (1984) där isländska ungdomars praktiska förståelse av danska, norska och svenska samt deras språkstrategier i spontana samtal med skandinaver stod i fokus. Frågan ”Ursäkta, men skulle du kunna säga var stationen ligger?” ställdes till 60 personer i Köpenhamn i slutet av mars 2019. Syftet var att samla svar från både unga och äldre informanter för att kunna dra slutsatser om eventuella generationsskillnader och om eventuell förändring i skenbar tid. Resultaten visade att den yngre gruppen lyckades något bättre med kommunikationen överlag än den äldre tack vare dess kunskaper i engelska. Deras förståelse av svenska var dock avsevärt sämre än den äldre gruppens, och ungdomarna föredrog att svara på engelska medan de äldre informanterna i första hand svarade på skandinaviska.

Syftet med studien är att undersöka hur de tillfrågade lärarna använder ljudboken i klassrummet i svenskämnet i grundskolans senare år. Därtill undersöks i vilket syfte ljudböckerna används, samt vilka fördelar respektive nackdelar lärarna ser med ljudbok i undervisningen. Utifrån en kvalitativ enkätundersökning samt semistrukturerade intervjuer med svensklärare som arbetar i grundskolans senare år framkom att tillfrågade lärare är positiva till att använda ljudböcker i klassrummet. Detta eftersom lärarna menar att ljudboken kan bidra till bland annat ökad läsmotivation, utökat ordförråd och möjlighet att upptäcka nya genrer. De frågetecken och nackdelar som nämns av respondenterna kretsar främst kring hur man praktiskt arbetar med ljudboken. Slutsatsen är att ljudböcker används alltmer i undervisningen i svenska och främst som ett substitut eller komplement för högläsning.

Kollokationer och idiom är konventionaliserade fraser som andraspråkstalare har större svårighet att förstå och producera än förstaspråkstalare. Studien undersöker bruket av kollokationer och idiom i skriftlig produktion hos elever som läser svenska som andraspråk och elever som läser svenska. Syftet med studien är att se om andraspråkselever använder samma mängd konventionaliserade fraser som förstaspråkselever, huruvida de båda elevgrupperna uppnår stilen för vetenskaplig texttyp samt huruvida de följer normerna för språkriktighet i sina val av kollokationer och idiom. Studien ämnar även redogöra för relationen mellan konventionaliserade fraser och teorin om det mentala konstruktikonet. Analysmetoden bygger på ett antal kriterier som utarbetats med stöd i tidigare forskning. Materialet består av 30 elevtexter som hämtats ur det nationella provet från 2015 i svenska 3 och svenska som andraspråk 3 på gymnasiet. Sammantaget visar resultatet att andraspråkselever behärskar kollokationer och idiom på en lägre nivå än förstaspråkstalare och att andraspråkselever avviker från normerna för språkriktighet i högre grad än förstaspråkseleverna vilket överensstämmer med tidigare forskning, samt att båda elevgrupperna har bristande förståelse för genreanpassning till den vetenskapliga texttypen. Slutsatsen är att språkundervisningen behöver fokusera mer på att lära ut konventionaliserade fraser till språkinlärare och att teorin om det mentala konstruktikonet är en möjlig utgångspunkt för att uppnå detta.

While the number of Aragonese speakers is in steady decline in the rural areas of Spain where it was traditionally spoken, the efforts of grassroots movements since the end of Franco’s dictatorship in 1975 have contributed to create a community of new speakers in Aragon’s largest cities, mostly thanks to courses for adults organized by cultural associations. The capital, Zaragoza, which has been practically monolingual for centuries, after Spanish became the language of power and prestige in the 15th century, is now home to several thousand Aragonese speakers. Despite their growing importance, very little research has been done on the views and experiences of these individuals. Drawing on data from focus groups and interviews, the aim of this thesis is to analyze their language ideologies, motivations, frustrations, political engagements, language use and challenges. Hopefully, this information will be valuable in the design of an effective language policy in the future.

Det övergripande syftet med denna undersökning är att se hur mycket heteronormativa inslag som förekommer i två valda läroböcker som riktar sig till elever som läser svenska som andraspråk, årskurs 1 på gymnasiet. Syftet med studien är att visa hur stort utrymme olikkönade relationer får i jämförelse med samkönade relationer. Dessutom är syftet att visa i vilken kontext de olika relationstyperna förekommer, för att försöka belysa eventuella underliggande värderingar. Undersökningen är genomförd med en textanalytisk metod inspirerad av diskursanalys. Resultatet visar att ena boken helt uteslutit att nämna några samkönade relationer, medan den andra boken har valt att nämna samkönade relationer vid tre tillfällen i en artikel. Dessutom visar resultatet att ena boken lämnar mest utrymme åt könsneutrala relationer, medan den andra boken lämnar mest utrymme åt olikkönade relationer. Vidare visar resultatet att det i vissa fall reproduceras ett stereotypt synsätt om hur kvinnor och män bör vara.

Ideofoner i svenska har inte studerats i någon större utsträckning. Fenomenet ideofoner har uppmärksammats mer i andra språk, främst i språk i delar av Asien och Afrika. Traditionellt har de betraktats som en underkategori till interjektioner. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur ideofoner används i det svenska språket. För detta ändamål sammanställdes en lista på 20 vanliga svenska ideofoner. Därefter genomfördes en korpusundersökning på dessa ideofoner i korpusar bestående av skönlitterär text. Det totala antalet förekomster för varje ideofon noterades, samt antalet förekomster inom tre olika användningskategorier: Substantiv, Interjektioner och Övrigt. En likadan undersökning genomfördes därefter i en korpus bestående av barnbokstext och litteratur på lättläst svenska, för att se huruvida användningen av ideofoner skiljde sig åt här jämfört med i skönlitterär text. En majoritet av de undersökta ideofonerna förekom mer som substantiv i båda undersökningarna. Fördelningen av förekomster i de olika kategorierna var dock ojämnare i den skönlitterära korpusen, med en större andel substantivförekomster jämfört med korpusen med barnbokstext och litteratur på lättläst svenska. / Ideophones in Swedish have not been studied to any great extent. The phenomenon of ideophones has received more attention in other languages, mainly in languages in parts of Asia and Africa. Traditionally, they have been regarded as a subcategory of interjections. The purpose of this study is to find out how ideophones are used in the Swedish language. For this purpose, a list of 20 common Swedish ideophones was compiled. Subsequently, a corpus survey in corpora consisting of fiction literature was performed of the 20 ideophones. The total number of occurrences for each ideophone was noted, as well as the number of occurrences within three different groups of use: Nouns, Interjections and Other. A similar survey was then conducted in a corpus consisting of children's literature and literature in simple Swedish, to see whether the use of ideophones differed here compared to in fiction literature. It turned out that a majority of the examined ideophones occur mostly as nouns in both surveys. The distribution of occurrences in the different categories, however, was more uneven in the literary corpus, with a larger proportion of nouns compared to the corpus with children's literature and literature in simple Swedish.

Dagens samhälle är i en utvecklingsprocess där digitala verktyg får allt större plats. Vi använder oss av teknik mer nu än vad vi någon gång har gjort. Detta är något som påverkar skolan, då skolan ska utbilda elever så de klarar sig i samhället. Skolan har som mål att spegla samhället. Därmed har det tillkommit att elever ska få möjligheten att utveckla digital kompetens och lärare ska använda sig av digitala verktyg i undervisningen. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 beskriver att de arbetar med och hanterar digitala verktyg kopplat till ämnet svenska med inriktning på läsförståelse och skrivinlärning. För att uppnå studiens syfte har det genomförts kvalitativa semistrukturerade intervjuer där fem stycken lärare deltagit. Det centrala i studien är lärarnas resonemang samt likheter och skillnader i deras svar gentemot forskningsfrågorna. Resultatet av studien visar att digitala verktyg upplevs som ett hjälpmedel men att det finns orosmoment och utmaningar vid användningen av digitala verktyg i undervisningen. Today’s society is in development, where digital tools have gained more attention and are used more frequently. This change will affect the educational system. The educational system is intended to reflect society; thus, students should learn to develop their digital competence. Consequently, teachers should use digital tools in their education. The aim of this study is to explore how teachers for grades 4 to 6 in Swedish compulsory school works with and handles digital tools in their education, focusing on the subject Swedish with an emphasis on reading comprehension and writing acquisition. This paper used a qualitative research approach with semi-structured interviews conducted with five teachers. The central part of this paper is the teacher’s reasoning along with similarities and differences in their responses in relation to the research question. The results show that digital tools are indeed seen as helpful, however, there are several concerns and challenges in the use of digital tools for educational purposes.

Much research has been done in the area of code-switching; that is, changing from one language to another in the middle of the same utterance, especially in bilingual communities. Yet, there seems to be little research done on code-switching between English and Swedish among Swedish young adults. In this study, the speech of four different young beauty vloggers will be investigated with regard to their use of code-switching between English and Swedish. All four have Swedish as their first language. The results show that the amount and the types of code-switching differ between the four vloggers in the study.  The results also show that code-switching occurs relatively frequently, and that it is especially common to use English words and expressions with Swedish morphology. This is also supported by previous studies. Furthermore, two areas were found to be especially prone to code-switching: commerce (i.e. the make-up industry with imported brands and names), and youth culture; i.e. the vloggers seem to want to code-switch to be trendy and to communicate something about their identity.