In everyday life women are exposed to sexist language. Terms and usages that exclude or discriminate women are referred to as sexist language. This takes into account that one presumes that maleness is the standard, the norm, and that femaleness is the non-standard, or the exception. The aim of this paper was to find whether gratuitous modifiers such as girl, lady, female and woman are used more frequently than the male markings and whether girl is used to a wider extent than boy to denote an adult. The aim includes two aspects of sexist language. Firstly, the aspect of calling women girls and men men, called non-parallel treatment. Secondly, the fact that it is more common for unmarked terms to refer to males while when referring to females a marked term is needed. As primary source for the study the Time Corpus was used, which is an online corpus containing over 100 million words and ranges from 1923-2007. The conclusion of this essay was that the female sex is more commonly marked and that woman/women are the most commonly used premodifiers. Gender markings most likely apply to occupations and labels which are thought of as either typically male or female. Furthermore, it was found that girl was used to a wider extent than boy to denote an adult. In addition, the results presented a possible change of trends where girl referred to a child to a larger extent in contemporary English.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur stor kunskap pedagoger har om utlandsadopterade barn och deras eventuella språkproblem. De frågeställningar vi ämnade besvara var bland annat vad litteraturen skriver om utlandsadopterade barns språk. Vi ville också ta reda på vad föräldrarna till de utlandsadopterade barnen hade för åsikter om deras barns eventuella språkproblem och hur dessa barnen fått den hjälp de rimligtvis behöver. Vi arbetade enligt trianguleringsmetoden och arbetet inleds med en litteraturstudie, där vi redogör för den forskning vi tagit del av. Därefter följer en enkätundersökning där 15 föräldrar till utlandsadopterade barn deltog. Metoddelen avslutas med intervjuer av fem pedagoger. Resultatet visar att föräldrarna, efter hårt arbete, fick den hjälp som barnet behövde, exempelvis genom att få hjälp av en logoped eller talpedagog. Resultatet visar även att lärarna i vår undersökning inte hade någon större kunskap om utlandsadopterade barns språkproblem.

Denna uppsats behandlar förekomsten av den optionella subjunktionen som i svenska objektsrelativsatser. Sökningar gjordes i en svenskspråkig korpus för att hitta objektsrelativsatser med och utan som. Resultaten undersöktes mot bakgrund av två hypoteser gällande processningseffektivitet och tillgänglighet hos referenter. I båda fallen styrktes dessa hypoteser. Som tycks vara mer frekvent i relativsatser där många ord skiljer matrissatsens korrelat från relativsatsens finita verb vilket stödjer principen Maximize On-line Processing som formulerats av Hawkins och som grundar sig i teorier kring processningseffektivitet. Som tycktes också vara mer frekvent i relativsatser där det inbäddade subjektet var i hög grad tillgängligt, i fråga om pronominell och animat status hos referenten.

No description available.

Syftet med detta examensarbete var att genom en fallstudie undersöka hur två olika skolor anpassar organisation och undervisning, utifrån andraspråkselevers särskilda behov. Forskningsbakgrunden lyfter fram för undersökningen centrala tankar inom andraspråksteorier, synen på språkundervisning genom tiderna samt organisationen av undervisningen idag. Syftet var att belysa skolors arbetssätt vad gäller under­visning av andraspråkselever och jämföra det med den forskningsbakgrund vi har tagit del av.     För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa metoder. Inledningsvis genomfördes observationer av klassrums­undervisning, vilket följdes av intervjuer av berörda klasslärare samt enkätintervjuer med lärare i svenska som andraspråk.   Det vi kunde konstatera var att en grundläggande lärarutbildning, med fortsatt kompetens­utbildning i svenska som andraspråk, är en förutsättning för att skapa ett undervisningsklimat som gynnar elever med annat modersmål än svenska. Dessutom hade skolans policy för hur under­visningen bör bedrivas samt inställning till dessa elever avgörande betydelse.    Slutsatsen blev att ju mer medvetna lärarna är om andra­språkselevernas språk­utveckling och vilken förmåga de har att skapa ett gott interaktionistiskt lärande­klimat, desto bättre blir förutsättningarna för elever att tillägna sig ett andraspråk.

This paper argues that there is a finiteness distinction in Hdi and that the notion is of value for a description of the language. The definition of finiteness suitable for the language has been suggested to be the one given by Anderson (2007) combined with Bisang (2007). The finite clauses are argued to be the pragmatically independent ones while the non-finite clauses are argued to be the pragmatically dependent. However, no morphological reductions were found in the non-finite clauses relative to the finite ones. What is more, negation in Hdi shows a nontypical behaviour regarding finiteness properties as there are aspectual distinctions made for dependent clauses that are not made for independent. Verbless clauses and imperatives may be viewed as finite and non-finite depending on their capacity to licence independent predication or, alternatively, they may be viewed as not displaying finiteness properties at all. The latter is argued to be preferred in order to avoid a redundant definition of finiteness.

The aim of this study was to find out if there are differences in the use of Anglicisms in the French language from Quebec and from France. This was done with the help of a well-known sitcom named Un gars, une fille. The Quebecers and the French have adopted their own version of this sitcom to their cultures. Nine similar sequences from both countries on the theme of sports and six different on the theme of renovation/DIY were analyzed. The analysis concentrated on the English loanwords used by the characters. It was found that the Quebecers, in the sitcom, used more English loanwords than the French. Both French and Quebecers employed many loanwords that are considered as integrated into their language, but they also used loanwords that have a negative connotation because there is a French word to replace it, but the Anglicisms used appears more fashionable. Finally, it is interesting to note the divergence of opinions among scholars in the field of study. Where one scholar considers an Anglicism as a part of the French language (integrated) another scholar deems it to be a negative influence, a loanword that should not be used.

I denna uppsatsen studeras de svenska samtida hästnamnen som finns 2016 och syftet har varit att kategorisera namnen och jämföra utifrån ett könsperspektiv. Namnen hämtades från försäkringsbolaget Agria och utgjorde totalt 396 namn, således 198 namn per kön. Det visade sig att namnbeståndet skiljer sig åt mellan könen på hästarna vilket tyder på en könsskillnad. Det är vanligare att sto får personnamn medan valack/hingst har mer tendens att få ett fiktivt namn. Namnen i sig visar sig ha likheter i viss mån med det som tidigare studier har visat, men en viss förändring har skett. Det tyder på att en högre grad av en humanisering av hästarna har gjorts och samma könsmönster som är i människors namn finns även i deras.

I denna studie undersöks hur långt andraspråkselever har kommit i språkutvecklingen i svenska beroende på om de har modersmålsundervisning eller inte. Syftet med studien är att med ett lucktest baserat på processbarhetsteorins hierarkiska utvecklingsstadier utröna hur långt eleverna har kommit i sin språkutveckling. Materialet består dels av enkätmaterial som visar elevernas språkbakgrund dels elevernas skriftliga produktion i lucktestet. De två elevgrupperna parmatchades utifrån deras språkbakgrund. Resultatet visade att av eleverna med modersmålsundervisning hade sex elever nått till stadium fem och tre elever till stadium fyra. Av eleverna utan modersmålsundervisning hade fem elever nått till stadium fem och fyra elever till stadium fyra. Således finns en numerisk skillnad mellan elevgrupperna, till fördel för gruppen elever med modersmålsundervisning som dock inte visade sig i statistisk analys.

El presentetrabajotiene por objetivo principal,desde las teorías pragmáticas relacionadas conla cortesía,caracterizar las expresiones de los informantes en situaciones comunicativas específicas deservice encountersenla venta telefónica. Noscentraremos en cómo estos hablantes expresan y percibenel usolasestrategias de (des) cortesía cuando participan de las conversaciones por vía telefónica, en lasque la ventade algúnproducto y/o servicioesté involucrada.Se trata de intercambios comunicacionales que poseen un carácter transaccional, caracterizadospor undiálogo conla existenciade un compromiso monetario ytienela base comercial correspondiente a la demanda y ofertade productos.Para profundizarnos en esta situación comunicacional,partimos de la hipótesis dequela condicióncomunicacional impuestainterfiereen la imagen negativade losreceptores, resultando en la experiencia predominantemente negativasobre el contrato conversacionalenel contextode una venta telefónica. Pararealizar este estudio se ha formado un cuestionario, respondido por 21 hispanohablantes residentes en Suecia, como modo deaveriguar lasestrategias que eligen hacerlos informantes cuandoestánenel rol de receptores/clientesde una venta telefónica. Desde los análisis de lasexpresiones de los informantes,se puede observarque estos,como modo de concluir y desvincularse de tal situación comunicativacorrespondiente a los diálogos telefónicos,tienden a hacer un uso más frecuente de enunciados descortesesy suelen despreocuparsedela protección de la imagen pública, haciendousode amenazas abiertas a la imagen yde estrategiasdedescortesía.