• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 18
  • 17
  • 11
  • 11
  • 10
  • 1
  • Tagged with
  • 69
  • 36
  • 35
  • 32
  • 30
  • 28
  • 26
  • 23
  • 21
  • 20
  • 20
  • 19
  • 18
  • 18
  • 18
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Kvalitativa intervjuer för framtagning av metadata och data/geodata : för blåljusaktörer

Bolin, Pernilla, Liljebrand, Emma January 2016 (has links)
Idag har blåljusaktörerna (räddningstjänsten, polismyndigheten och ambulanssjukvården) inte samma kartmaterial att arbeta efter. Detta innebär att de har olika kartbilder att jobba med. Detta skulle kunna lösas med hjälp av ett gemensamt kartstöd och en touch av metadata. Metadata är data om data och blir allt vanligare i datasammanhang. Då data blir mer och mer innehållsrikt och mer komplicerat blir vikten av metadata större. Metadata kan liknas vid en innehållsförteckning till ett examensarbete. Utan innehållsförteckning och rubriker skulle arbetet vara svårt att läsa igenom.  Metadata hjälper bl.a. till så vi kan dela datamängder men ser också till att data hålls uppdaterat. Data och geodata kan användas utan metadata men med den fås en beskrivning av hur aktuell data är, vilka rättigheter vi har att använda den o.s.v. Syftet med studien var att få fram det geodata och metadata som blåljusaktörerna har gemensamt i sin verksamhet. Detta för att underlätta framställandet av en gemensam blåljuskarta, så att aktörerna kan utföra sina uppdrag på ett så tidseffektivt sätt som möjligt. Genom intervjuer med de tre blåljusaktörerna fick vi reda på vilka data/geodata varje aktör har av intresse. Genom att jämföra aktörernas svar med varandra lyckades gemensamma geodata som cykelbanor och husnummer lokaliseras. Ur geodata kunde sedan metadata som, uppdatering, entrésida m.fl. extraheras.
12

Geodataportalen som hjälpmedel för kommuner i Sverige : En fallstudie av Härjedalens kommun

Essvik, Johan January 2015 (has links)
Geodataportalen är en portal med geodata som är framtagen av Lantmäteriet för att hjälpa till att tillgodose det behov av geodata som finns hos kommuner i Sverige. Den ska också bidra till Sveriges genomförande av INSPIRE-direktiven från EU.  Portalen innehåller data från de större svenska leverantörerna av geodata. Geodataportalen har dock inte fått önskat genomslag på marknaden på grund av att det finns brister i portalen. Rapporten syftar därmed till att undersöka vilka bakomliggande problem som bidrar till att portalen inte fått något större genomslag. För att studera detta har en fallstudie av Härjedalens kommun genomförts. Studien undersöker hur kommunen använder sig av Geodataportalen och hur de upplever den. Studien ger också förslag på förbättringar som kan öka portalens popularitet. Respondenterna från Härjedalens kommun använder portalen i sitt vardagliga arbete och alla respondenter hade klagomål på användbarheten i portalen och baserade detta på svåra sökningar och hämtningar av data. Förslag till lösning på problemen är att genom justeringar i gränssnittet erbjuda färre alternativ i sökningen för att användaren lättare ska hitta rätt alternativ, samt att lägga till rutiner för datatransaktioner för att göra hämtningen av data mer integrerad i portalen.
13

Metody geomarketingu / Geomarketing methods

Voráč, Michal January 2014 (has links)
Aim of this application-oriented master's thesis is to prove a benefits from using data analysis techniques connected with geodata processing to support business decisions. As a conclusion two solutions are given which are more attractive then starting situation. Since the first solution proposed is oriented on giving maximum success ratio while considering transactions, the second one is oriented on business value of each transaction. In this thesis R programming language is widely used together with ArcGIS Online in its final part.
14

Automatic Colour Transfer for Geodata

Ågren, Anton January 2021 (has links)
This thesis investigates methods for automatic colour transfer when working withgeodata and possible metrics to evaluate the results. Several methods for colourtransfer as well as methods to create an objective measurement were tested. Themethod was evaluated by using a subjective score which was generated by surveyingeight people working with geodata. In the survey the participants were askedto “Rank the images from most similar to least similar, with what you imagine theresult would have been if you would have made the colour transfer manually”.The method with the best overall performance in this study was using colourtransfer in the CIEl   colour space. This method was only matched by a methodsegmenting the image first based on colour information. As the method had thehighest average subjective score but a larger standard deviation than other methods.This was suspected to be largely due to the deviation in quality of the segmentationalgorithm. Using a different method for segmenting the image thismethod might perform even better.The objective measurements proposed in this study were not found to have aconsistent correlation with the subjective measurement, with the exception ofgradient structural similarity. Other methods could have a use in some cases butnot as general colour transfer objective measurement, though a larger study andmore data would be needed to confirm the findings.
15

Geodaten in der öffentlichen Verwaltung: Eine Analyse am Beispiel des Freistaates Sachsen

Bender, Christian, Mengs, Christoph, Hesse, Mario 03 January 2024 (has links)
Die Digitalisierung der Verwaltung in Deutschland schreitet seit Jahren in der öffentlichen Verwaltung voran. Darauf aufbauend erwachsen neue Möglichkeiten, die Potentiale der Nutzung von raumreferenzierten Fachdaten in der Verwaltungspraxis zu nutzen. Die Ergebnisse einer eigenen Befragung auf Ebene der Kreise und kreisfreien Städte sowie der Landesbehörden zeigen auf, unter welchen Rahmenbedingungen die Nutzung von Geodaten erfolgt, wie dessen technische Ausgestaltung beschrieben werden kann und welche künftigen Potenziale und Hindernisse einer Nutzung von Geodaten im öffentlichen Verwaltungshandeln gegenüberstehen. / The digitization of public administration in Germany has been proceeding for years. Based on this, new possibilities arise to use the potentials of the utilization of geospatial data in the administrative practice. The results of a survey conducted at the level of the districts and district-free cities as well as the state authorities show the general conditions under which geodata are used, how their technical design can be described and which future potentials and challenges exist with regard to the application of geodata in public administration.
16

Rendering av geodata med OpenGL

Ingelborn, Marcus January 2020 (has links)
Den här studien undersökte om det är lönsamt eller ej att implementera hård-varustöd, med hjälp av OpenGL, för rendering av geografisk data. I detta fall innebar det skapande av kartbilder med tillfälliga föremål positionerade och inritade. Föremålen var under konstant förändring och en bildruta kunde inte antas se likadan ut som nästa. För att besvara på frågan användes en testmiljö hos företaget Saab och den öppna programvaran Geotools. En aktionsforskning genomfördes där en ny ren-deringsmodul till Geotools implementerades. Den nya och den föregående ren-deringsmodulen, från Geotools, testades och deras renderingstider uppmättes. Därefter analyserades mätresultaten och jämfördes med statistiska metoder. Renderingstiden för en bild i den tidigare renderingsmodulen tog i snitt mellan 481 och 495 ms med sannolikhet på 99,9%. Renderingstiden utfördes i snitt med den nya renderingsmodulen på mellan 145 och 150 ms med samma sannolikhet. Inom ett konfidensintervall på 99,9% minskade snittrenderingstiden med mellan 333 och 347 ms för den nyutvecklade modulen med hårdvarustöd.
17

Current and Potential Use of Linked Geodata / Nuvarande och framtida användning av Länkade Geodata

Eduards, Rasmus January 2017 (has links)
As of Today (2017) Geographic Information (GI) is a vital part of our daily life. With different applications like Google Maps it is hard to not get in contact with these platforms. Applications like Google are becoming more than just maps for us to find our way in the real world, they contain important data. As of now some of these datasets are kept by authorities and institutes with no connection to each other. One way to link this information to each other is by using Linked Data and more specifically when it comes to GI, Linked Geodata. By linking data together, information becomes connected, which can help the structure of Open Data and other data collaborates. It also enables ways to query the data to for example in search engines. This Bachelor of Science thesis has been conducted at KTH Royal Institute of Technology, in cooperation with Digpro AB. This thesis purpose is to examine whether the Linked Geodata is something to invest in. This was done by investigating current use to understand how Linked Geodata is implemented, as well to describe challenges and possibilities in respect to Linked Geodata. This is done by literature review and through interviews with personnel working with implementation of Linked Geodata. The result showed some implementations in the Netherlands and in Finland, also a private initiative from the University of Leipzig called LinkedGeoData. In Sweden authorities had explored the topic of Linked Geodata without any actual attempts to implement it. The biggest challenges was that queries did not supported all kind of spatial data, maintain the Linked Geodata consistent and find a way to fund the workload. The biggest possibilities were to create cooperation between authorities, integration and discoverability of data in search engines and to improve the environment for publishing open data, which could lead to an improved social and economic situation. After evaluation this thesis concludes that there is a lot of potential use for Linked Geodata. The most considerable possible use is for authorities with a larger amount of geodata especially regarding their publishing of Open Data and integrating their data to search engines to provide more advanced queries. The technology seems to have some problems, mainly the lack of support for spatial data and also problems with maintaining the connections. However the problems are not too severe in order to not invest in the technology. The technology just needs some improvements and more initiatives. / Idag (2017) är Geografisk Information (GI) en viktigt del av vårt dagliga liv. Med olika applikationer som Google Maps så är det svårt att inte komma i kontakt med sådana plattformar. Dem börjar bli mer än bara kartor för att hitta vart man ska. Idag är informationen i många fall inte knuten till varandra vilket betyder att informationen skulle kunna utnyttjas bättre om det var länkat. Ett sätt att länka sådan information och länka objekt till varandra är med Länkade Data och mer specifikt när det kommer till GI Länkade Geodata. Länkade Data kan sedan användas vid publicering av öppen data, för att berika mängden information. Det kan också användas för att förberedd webben för maskin läsning. Med detta menas att datorer ska kunna läsa av webben. Detta är en Kandidat examensarbete som har varit dirigerat av Kungliga Tekniska Högskolan, i samarbete med företaget Digpro AB. Syftet med denna uppsats är att ta reda på om Länkade Geodata är något att investera i. Detta var utfört genom att ta reda på hur dagsläget ser ut i olika länder samt hur det är implementerat. Samt beskriva utmaningar och möjligheter med Länkade Geodata. Detta är utfört genom litteraturstudier och intervjuer med behörig personal som antingen arbetar inom Geodata sektorn eller med Länkade Geodata. Resultatet visade några implementationer i Nederländer och Finland samt ett privat initiativ av ett Universitet kallat LinkedGeoData. I Sverige hade institut utvärderat möjligheterna för Länkade Geodata samt kommit fram med riktlinjer, men ingen storskalig implementation har blivit gjord. De störst utmaningarna var hitta tillräckligt med stöd för alla typer av spatial data, underhålla det så kallade Semantiska Molnet samt fördela arbetsbörda och hitta en finansiär. Det största möjligheterna var att kunna skapa en samverkan mellan olika instituts data, integration och upptäckbarhet av information i sökmotorer samt en förbättrad miljö för publicering av öppen data som kan leda till social och ekonomiska förbättringar. Den här uppsatsen drar slutsatsen att det finns stor potential användande för Länkade Geodata. Det störst användningsområdet är för institut med stor mängder geodata speciellt när det kommer till användandet av att publicera Öppen Data och integrera information till sökmotorer för att möjligöra svårare frågeställningar. Tekniken har en del problem t.ex. med att bearbeta spatial data och att den är svår att underhålla. Dock är dessa problem inte graverande nog att stoppa investeringar i den. Tekniken behöver förbättringar och mer initiativ till bearbetning av den.
18

Ist-Analyse des Geoinformationswesens im Freistaat Sachsen

Müller, Andre 07 September 2007 (has links) (PDF)
Der Wandel der Industriegesellschaften von gestern hin zu Informationsgesellschaften ist allgemein bekannt. Die Anwendung moderner Kommunikationsmittel und neuer Technologien gehören bereits zum Alltag. Die Wichtigkeit von Geoinformationen als Wirtschaftsgut und Informationsressource ist in Politik und Gesellschaft ebenfalls angekommen. Das Geoinformationswesens stellt einen wachsenden Markt dar, der die Zukunft von Arbeit und Wohlstand zukünftig mit sichern kann. Der Aufbau der Geodateninfrastruktur im Freistaat Sachsen befindet sich noch am Anfang. Trotzdem sind bereits viele Aktivitäten im IT-Bereich durch eGovernment Projekte erfolgreich umgesetzt worden. Auch eine Vielzahl an Bestrebungen auf kommunaler Ebene haben den Prozess weiter voran gebracht. Durch die Gründung der gdi.initiative.sachsen ist eine weitere positive Entwicklung beim Aufbau der Geodateninfrastruktur in Sachsen möglich. Dem Hauptziel des einfachen Zugangs zu Geodaten und einem transparenten Geoinformationswesen kommt man schrittweise näher. Die Diplomarbeit gibt einen Überblick über das Geoinformationswesen und die vorhandenen Aktivitäten in Sachsen. Eine so umfassende Betrachtung des gesamten Bereiches lag bisher noch nicht vor. Die in der Aufgabenstellung geforderte detaillierte Datenerhebung konnte aufgrund des begrenzten, zeitlichen Umfangs nicht durchgeführt werden. Für diese ausstehende umfangreiche Ist-Erhebung beschreibt die Arbeit anzuwendende Methoden und nutzbare Datenquellen. Die Erstellung eines Portals des Geoinformationswesens in Sachsen und die Einbindung vorhandener Komponenten als Grundlage für eine umfassende Analyse sollte dabei Ziel sein. Die Diplomarbeit stellt somit die Diskussionsgrundlage für die weiteren Aktivitäten dar. Ein besonderes Augenmerk wurde auch auf vergleichbare Erhebungen anderer Bundesländer gelegt. Aus den Ergebnissen lassen sich Ziele und Thesen für die Untersuchungen im Freistaat Sachsen ableiten. Da eine detaillierte Ist-Analyse eine enge Kommunikation aller Akteure erfordert, würde automatisch der Aufbau einer Geodateninfrastruktur in Sachsen beflügelt. Darüber hinaus könnte die viel geforderte Transparenz des Geoinformationswesens und der Verwaltung Wirklichkeit werden. Die technischen und organisatorischen Voraussetzungen sind weitestgehend geschaffen, sodass dem erfolgreichen Aufbau einer Geodateninfrastruktur im Prinzip nichts entgegensteht.
19

Dynamische Erzeugung von Diagrammen aus standardisierten Geodatendiensten

Mann, Ulrich 15 May 2014 (has links) (PDF)
Geodateninfrastrukturen (GDI) erfahren in den letzten Jahren immer weitere Verbreitung durch die Schaffung neuer Standards zum Austausch von Geodaten. Die vom Open Geospatial Consortium (OGC), einem Zusammenschluss aus Forschungseinrichtungen und privaten Firmen, entwickelten offenen Beschreibungen von Dienste-Schnittstellen verbessern die Interoperabilität in GDI. OGC-konforme Geodienste werden momentan hauptsächlich zur Aufnahme, Verwaltung, Prozessierung und Visualisierung von Geodaten verwendet. Durch das vermehrte Aufkommen von Geodiensten steigt die Verfügbarkeit von Geodaten. Gleichzeitig hält der Trend zur Generierung immer größerer Datenmengen beispielsweise durch wissenschaftliche Simulationen an (Unwin et al., 2006). Dieser führt zu einem wachsenden Bedarf an Funktionalität zur effektiven Exploration und Analyse von Geodaten, da komplexe Zusammenhänge in großen Datenbeständen untersucht und relevante Informationen heraus gefiltert werden müssen. Dazu angewendete Techniken werden im Forschungsfeld Visual Analytics (Visuelle Analyse) umfassend beschrieben. Die visuelle Analyse beschäftigt sich mit der Entwicklung von Werkzeugen und Techniken zur automatisierten Analyse und interaktiven Visualisierung zum Verständnis großer und komplexer Datensätze (Keim et al., 2008). Bei aktuellen Web-basierten Anwendungen zur Exploration und Analyse handelt es sich hauptsächlich um Client-Server-Systeme, die auf fest gekoppelten Datenbanken arbeiten. Mit den wachsenden Fähigkeiten von Geodateninfrastrukturen steigt das Interesse, Funktionalitäten zur Datenanalyse in einer GDI anzubieten. Das Zusammenspiel von bekannten Analysetechniken und etablierten Standards zur Verarbeitung von Geodaten kann dem Nutzer die Möglichkeit geben, in einer Webanwendung interaktiv auf ad hoc eingebundenen Geodaten zu arbeiten. Damit lassen sich mittels aktueller Technologien Einsichten in komplexe Daten gewinnen, ihnen zugrunde liegende Zusammenhänge verstehen und Aussagen zur Entscheidungsunterstützung ableiten. In dieser Arbeit wird die Eignung der OGC WMS GetFeatureInfo-Operation zur Analyse raum-zeitlicher Geodaten in einer GDI untersucht. Der Schwerpunkt liegt auf der dynamischen Generierung von Diagrammen unter Nutzung externer Web Map Service (WMS) als Datenquellen. Nach der Besprechung von Grundlagen zur Datenmodellierung und GDIStandards, wird auf relevante Aspekte der Datenanalyse und Visualisierung von Diagrammen eingegangen. Die Aufstellung einer Task Taxonomie dient der Untersuchung, welche raumzeitlichen Analysen sich durch die GetFeatureInfo-Operation umsetzen lassen. Es erfolgt die Konzeption einer Systemarchitektur zur Umsetzung der Datenanalyse auf verteilten Geodaten. Zur Sicherstellung eines konsistenten und OGC-konformen Datenaustauschs zwischen den Systemkomponenenten, wird ein GML-Schema erarbeitet. Anschließend wird durch eine prototypischen Implementierung die Machbarkeit der Diagramm-basierten Analyse auf Klimasimulationsdaten des ECHAM5-Modells verifiziert. / Spatial data infrastructures (SDI) have been subject to a widening dispersion in the last decade, through the development of standards for the exchange of geodata. The open descriptions of service interfaces, developed by the OGC, a consortium from research institutions and private sector companies, alter interoperability in SDI. Until now, OGC-conform geoservices are mainly utilised for the recording, management, processing and visualisation of geodata. Through the ongoing emergence of spatial data services there is a rise in the availability of geodata. At the same time, the trend of the generation of ever increasing amounts of data, e. g. by scientific simulation (Unwin et al., 2006), continues. By this, the need for capabilities to effectively explore and analyse geodata is growing. Complex relations in huge data need to be determined and relevant information extracted. Techniques, which are capable of this, are being described extensively by Visual Analytics. This field of research engages in the development of tools and techniques for automated analysis and interactive visualisation of huge and complex data (Keim et al., 2008). Current web-based applications for the exploration and analysis are usually established as Client-Server approaches, working on a tightly coupled data storage (see subsection 3.3). With the growing capabilities of SDI, there is an increasing interest in offering functionality for data analysis. The combination of widely used analysis techniques and well-established standards for the treatment of geodata may offer the possibility of working interactively on ad hoc integrated data. This will allow insights into large amounts of complex data, understand natural interrelations and derive knowledge for spatial decision support by the use of state-of-the-art technologies. In this paper, the capabilities of the OGC WMS GetFeatureInfo operation for the analysis of spatio-temporal geodata in a SDI are investigated. The main focus is on dynamic generation of diagrams by the use of distributed WMS as a data storage. After the review of basics in data modelling and SDI-standards, relevant aspects of data analysis and visualisation of diagrams are treated. The compilation of a task taxonomy aids in the determination of realisable spatio-temporal analysis tasks by use of the GetFeatureInfo operation. In the following, conceptual design of a multi-layered system architecture to accomplish data analysis on distributed datasets, is carried out. In response to one of the main issues, a GML-schema is developed to ensure consistent and OGC-conform data exchange among the system components. To verify the feasibility of integration of diagram-based analysis in a SDI, a system prototype is developed to explore ECHAM5 climate model data.
20

Nyttor med öppna data : Sydvästlänken som fallstudie

Konnskog, Magnus January 2016 (has links)
Denna studie redovisar information om nyttorna med öppna geodata. Resultatet ger en indikation över att stora samhällsvinster uppstår vid tillgängliggörande av öppna data. I studien redovisas vinsten av satsningar på öppna geodata för de nordiska länderna. Rapporter från de nordiska länderna indikerar stora samhällsvinster genom nya eller förbättrade innovationer och tjänster. I den fallstudie som genomförs redovisas de genomsnittliga leveranstiderna för Svenska kraftnät och deras pågående infrastrukturprojekt, Sydvästlänken. Om de beställningar Svenska kraftnät gjort mellan 2011-2015 räknas ihop visar denna studie att de väntat i totalt 1457 arbetsdagar på leveranser. Den genomsnittliga leveranstiden för geografisk information som Svenska kraftnät beställt från Lantmäteriet är 5,2 arbetsdagar per order. Resultatet av mer öppna data skulle betyda stor tidsbesparing för Svenska kraftnät och även andra myndigheter.

Page generated in 0.0545 seconds