Bakgrund: Glaukom är en kronisk progressiv ögonsjukdom och en av den främsta orsaken till blindhet i världen. Intraockulärt trycksänkande ögondroppar är den vanligaste behandlingsmetoden och följsamhet är mycket viktigt för att minska progression av sjukdomen och risken att bli blind. Tidigare studier har visat att det finns en bristande följsamhet hos patienter med denna behandling. Syfte: Att belysa de faktorer som påverkar patientens följsamhet så att sjuksköterskan ska få en bättre förståelse och kunna vägleda patienten till en bättre följsamhet. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes baserad på 14 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Det finns många olika faktorer som påverkar patientens följsamhet i behandlingen med ögondroppar. Det kan vara faktorer som är orsakade av sjukvårdspersonal, av patienten själv samt av miljö/socioekonomiska skäl. Slutsats: Det är viktigt att fortsätta forska på de faktorer som påverkar patienters följsamhet vid ögondroppsbehandling för att sjuksköterskan ska kunna vägleda till en ökad följsamhet. / Background: Glaucoma is a progressive chronic eye disease and is the leading cause of blindness in the world. Eye drops which are lowering the intraocular pressure are the most common treatment and adherence is essential to reduce progression of the disease and the risk of becoming blind. Previous studies have shown that there is a lack of compliance in patients with this treatment. Aim: The aim of this study was to elucidate the factors affecting patient adherence so that the nurse can get a better understanding and be able to guide the patient to a better adherence. Method: A systematic literature review, based on 14 scientific articles with both qualitative and quantitative approach. Results: There are many different factors that affect the patient´s adherence to treatment with eye drops. It can be factors that are caused by medical staff, by the patient himself, as well as environmental/socio-economic reasons. Conclusion: It is important to continue research on the factors that affect patients´ adherence with eye drop treatment so that the nurse should be able to guide to an increased adherence.

Öppenvinkelglaukom är en kronisk sjukdom, cirka 100 000 personer i Sverige är drabbade. Den viktigaste riskfaktorn är förhöjt intraokulärt tryck. Egenvård är avgörande, därför är en korrekt förståelse av sjukdomen och dess förlopp en förutsättning för att kunna genomföra behandlingen på rätt sätt. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilken evidensbaserad kunskap om glaukominformation det finns för patienter med öppenvinkelglaukom. Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie. Patienterna berättar om svårigheter att både administrera ögondroppar samt att komma ihåg att ta dem. Synen på information om glaukom samt hur informationen ges varierar kraftigt. Den bästa tiden att ge informationen är i början av sjukdomen när diagnosen ställs, dessutom är det viktigt att denna undervisning upprepas. Många patienter uppger att de tycker att skriven information ska kompletteras med verbal information. För att söka information om sjukdomen går patienter med i föreningar, läser broschyrer, litteratur, artiklar och internet. Alla patienter, även de med god läskunnighet, upplever att broschyrer gjorda med en lägre läsbarhetsindex är lättare att förstå. Undervisningsprogram behöver inkludera information angående innebörden av ögondroppar, dess biverkningar samt hur recept förnyas. Sjuksköterskornas stöd består i att diskutera om glaukom, dess behandling och hur patienterna kan hantera sjukdomen. Fler kvalitativa studier behövs om patienternas önskemål om glaukomundervisningens innehåll. / Open angle glaucoma is a chronic disease, about 100 000 people in Sweden are affected. The main risk factor is increased intraocular pressure. Self-care is essential, therefore, a correct understanding of the disease and its course is provided to carry through the processing correctly. The aim of this study was to examine which evidence-based knowledge about glaucoma information existed for patients with open-angle glaucoma. The study was conducted as an integrative literature review. Patients talk about difficulties both with administering eye drops as well as remembering to take them. The view of the information about glaucoma and how the information is provided varies considerably. The best time to give the information is at the initial stages of the disease when the diagnosis is made, additionally, it is important that this training is repeated. Many patients report that written information shall be supplemented by verbal information. To seek information about the disease patients join associations, read brochures, books, articles and the internet. All patients, even those with good literacy, experience brochures made with a lower readability index easier to understand. Education programs need to include information regarding the significance of eye drops, its side effects and how prescription is renewed. The nurses´ support consists in discussing glaucoma, its treatment and how patients can manage the disease. More qualitative studies are needed on the patients´ requests for the content of glaucoma teaching.

Glaucom, one of the most significant opthamology problems, is the second most often reason of blindness.Conservative treatment is frequently used for the treatment.Currently in Czech Republic, the local applied preparates share more than 50 % of the total cost of all opthamopharmaceutics. Generally, the efficiency much depends on a patient compliance. A patient collaboration is very problematical mainly at chronic illness. The patient does not observe necessarily symptoms of illness. The aim of the diploma work is an assesment of an impact of non-compliance phenomenon (mainly at patient side) on antiglaukopharmaceutics and analysis of development of prescription of antiglaukopharmaceutics in last 10 years.

Hintergrund dieser Arbeit ist eine Charakterisierung der zellulären Signalkaskaden innerhalb von Tenonfibroblasten, die an einer überschießenden Wundheilung mit Vernarbung nach filtrierender Glaukomchirurgie beteiligt sind. Ein besseres Verständnis der zellinternen Abläufe soll neue Ansatzpunkte zur Vernarbungshemmung nach Trabekulektomie eröffnen. Die Ergebnisse dieser Arbeit weisen auf eine zentrale Rolle des p38-Signalweges für die Übermittlung der TGF-β-induzierten Transdifferenzierung humaner Tenonfibroblasten hin. Die Transdifferenzierung der HTF ist durch die nach 48 Stunden einsetzende Expression von Markerproteinen wie αSMA, der vermehrten Synthese von Matrixproteinen wie Collagen Iα1 und Fibronectin sowie Veränderungen der Zellmorphologie charakterisiert. Im Rahmen der Arbeit wurde die Aktivierung der p38 MAPK im Zeitverlauf betrachtet und verschiedene Aktivierungsformen von p38 herausgearbeitet: Die schnell einsetzende Aktivierung einer „hohen“ schweren p38-Isoform war meist nicht durch TGF-β an sich, sondern vielmehr durch eine mechanische Stimulation der Zellen bei Mediumwechsel zur Zugabe des Wachstumsfaktors bedingt. Demgegenüber war eine späte nach etwa 12 Stunden zu beobachtende Aktivierung einer „tiefen“ leichten p38-Isoform streng von der TGF-β-Stimulation sowie einem funktionsfähigen TGF-β-Rezeptor Typ I abhängig. Diese p38-Spätaktivierung ist zeitlich mit der TGF-β-induzierten αSMA-Expression assoziiert. Da die TGF-β-induzierte αSMA-Transkription durch Blockade der Proteinbiosynthese verhindert wird und eine zeitliche Lücke bis zur relevanten p38-Spätaktivierung besteht, ist offenbar die Synthese eines Zwischenboten notwendig. Als möglicher Kandidat für einen solchen Intermediator kam nach Literaturlage GADD45β in Frage: GADD45β konnte schließlich sowohl qualitativ als auch quantitativ nach TGF-β-Exposition in HTF nachgewiesen werden: Es wird mit einem deutlichen Maximum innerhalb der ersten Stunde für einige Stunden synthetisiert. Die beobachtete rasche SMAD2-Aktivierung in HTF, die in keinem direkten zeitlichen Zusammenhang zur αSMA-Expression steht, könnte verantwortlich für die Induktion von GADD45β sein und damit über Aktivierung von p38 zur Transdifferenzierung der Tenonfibroblasten zu Myofibroblasten beitragen. Für den weitergehenden Nachweis der Bedeutung von GADD45β ist dessen spezifische Blockade durch antisense-Überexpression mittels viralen Vektoren oder RNA-Interferenz anzustreben. Die durchgeführten Untersuchungen zeigen, dass GADD45β neben der p38 MAPK ein potentielles Ziel zur therapeutischen Modulation der TGF-β-vermittelten Transdifferenzierung von humanen Tenonfibroblasten darstellen kann. / Main problem after trabeculectomy in therapy of glaucoma is scarring. In search of new targets in modification of wound healing, a better understanding of cellular signal cascades of human tenonfibroblasts in transdifferentiation to myofibroblasts is aspired. TGF-β induces transdifferentiation of tenonfibroblasts, characterised by increased expression of marker proteins like αSMA and synthesis of matrix proteins like Collagen Iα1 and Fibronectin. Intracellular signal transducing of TGF-β by p38 seems to be essential. The time course of activation of the p38 MAPK was observed and a relevant late activation after 12 hours was found. Furthermore a mediatior in the meantime of the first hours was identified: GADD45β is induced in a chronological correlation. P38 and GADD45β could both be potential targets in modification of scarring after trabeculectomy.

Das primäre Offenwinkelglaukom (POWG) ist eine mit typischen Gesichtfeld- und Papillenschäden einhergehende Erkrankung des Auges, die in den westlichen Industrienationen zu den häufigsten Erblindungsursachen zählt. An Glaukom erkrankte Patienten weisen häufig erhöhte Augeninnendruckwerte und gesteigerte TGF-beta 2-Spiegel im Kammerwasser auf. Der Augeninnendruck wird im Wesentlichen durch den Abflusswiderstand des Trabekelmaschenwerks bestimmt. In der vorliegenden Arbeit wurde der Einfluss des Wachstumsfaktors TGF-beta 2 auf das Zytoskelett von menschlichen Trabekelmaschenwerkszellen (HTM) untersucht. Hierbei konnten die bereits bekannten TGF-beta-Effekte, nämlich verstärkte Stressfaserbildung und Zunahme der alpha-SMA- sowie Aktin-Expression bestätigt werden. Bisher unbekannt war die Zunahme der Expression von N-Cadherin und beta-Catenin unter TGF-beta, die Veränderungen der Zell-Zell-Adhäsionen nach sich zieht und damit auch Einfluss auf die biomechanischen Eigenschaften des Trabekelmaschenwerks haben könnte. beta-Catenin ist hierbei auch unter dem Einfluss von TGF-beta nur zu einem geringen Anteil im Zellkern lokalisiert, was mit einer vermehrten Lokalisation von beta-Catenin in Zell-Zell-Verbindungen vereinbar ist. Da vermutlich unter TGF-beta-Stimulation sogar eher weniger beta-Catenin als Mediator für den Wnt-Signalpfad zur Verfügung steht, könnte ein TGF-beta-vermittelter Wnt-Antagonismus eine Rolle in der Entstehung des POWG spielen. Es ist bekannt dass eine Hemmung des Wnt-Signalwegs den Augeninnendruck erhöht. Im Rahmen dieser Arbeit konnte gezeigt werden, dass an der TGF-beta 2-Signalgebung in humanen Trabekelmaschenwerkszellen außer dem klassischen Smad-Weg auch MEK/ERK und PI3K/AKT an der Signalübertragung beteiligt sind. Hierbei sind die TGF-beta-induzierten Änderungen der Zell-Zell-Verbindungen von der Smad- und AKT-Signalgebung abhängig, während die Effekte von TGF-beta auf alpha-SMA über den MEK/ERK-Signalweg vermittelt werden. Die Ergebnisse der vorliegenden Arbeit zeigen einige neu beobachtete TGF-beta-Effekte im Trabekelmaschenwerk, von denen insbesondere die Veränderungen des Zellskeletts und der Zell-Zell-Verbindungen sowie die möglicherweise stattfindende Depletion des Wnt-Signalweges Bedeutung für die Entstehung des Offenwinkelglaukoms haben könnten. / Primary open angle glaucoma (POAG) is a chronic optic neuropathy with elevated intraocular pressure and ageing as major risk factors. The incidence of POAG is expected to rise in the aging industrial societies. Structural changes in the trabecular meshwork (TM) and elevated TGF-beta 2 levels in the aequous humor have been described in POAG-patients. It has been shown that TGF-beta modulates the amount and the composition of the extracellular matrix and intracellular proteins in the TM. Here we show that TGF-beta 2 modulates the cytosceletal rearrangements and the expression of cadherins in human TM cells. These changes require the canonical Smad-pathway as well as non-canonical signaling by the Pi3K/AKT- and MEK/ERK-pathways. Changes in the cytoskeleton and cell-cell adhesions might influence the mechanotransduction characteristics of TM tissue and thus have effects on the regulation of intraocular pressure with implications in primary open angle glaucoma.

Glaukom är en kronisk ögonsjukdom som kan orsaka blindhet. Största riskfaktorn är att trycket i ögat är för högt och den vanligaste behandlingen är trycksänkande ögondroppar. Det är viktigt att patienterna har insikt i sin sjukdom och vilken påverkan det kan ha på synen om de inte följer ordinerad behandling. Syftet med studien var att undersöka hur patienter med glaukom upplever information gällande sin sjukdom och behandling. Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie enligt Wittemore och Knafl (2005) där tidigare utgivna artiklar sammanställs för att noga studera ett problem inom omvårdnad. Litteraturstudiens resultat baseras på 17 vetenskapliga artiklar. I analysen framkom fyra kategorier: vikten av personlig kontakt, vikten av skriftlig information, bristande information och missledande information. Det är individuellt hur dessa kategorier upplevs av patienterna. Patienterna upplever att vårdpersonalen har en viktig roll när de ska erhålla information, samtidigt uppger andra patienter att de föredrar skriftlig information. Många patienter upplever informationen som bristande eller missledande därför är det av stor vikt att sjukvårdspersonalen är tydlig och pedagogisk både gällande informationens innehåll och på vilket sätt de ger informationen. Förslag på framtida forskning är att undersöka mer specifikt vad patienten efterfrågar för information gällande glaukom och hur den ska utformas för att de på bästa sätt ska tillgodogöra sig den. / Glaucoma is a chronic disease that can cause blindness. The risk factor is increased eye pressure and the aim of the treatment is to lower the pressure with eye drops. It is important that patients have health literacy and understand what impact it may have on their vision if they do not follow prescribed treatment. The purpose of this study was to explore how patients with glaucoma experience information about their disease and treatment. The study was conducted as an integrative review that summarizes past empirical or theoretical literature to provide a more comprehensive understanding of a particular healthcare problem (Wittemore & Knafl, 2005). The literature study was based on seventeen articles. The analysis revealed four categories: the importance of personal contact, the importance of written information, lack of information and misleading information. How patients experienced these categories is individual. Patients experience that healthcare professionals play an important role in obtaining information, at the same time, other patients indicate that they prefer written information. Many patients experience the information as lacking or misleading. It is therefore important that healthcare professionals are clear and educational both regarding the content of the information and how they provide the information. Proposals for future research is to investigate more specifically what the patient request for information on glaucoma and how it should be designed to assimilate.

Glaukom är en vanligt förekommande kronisk åldersrelateradögonsjukdom som påverkar synfunktionen och innebär oftast enlivslång ögondroppsbehandling. Det är av stor vikt att patientermed glaukom gör regelbundna datorsynfältsundersökningar för attfå en god uppskattning av sjukdomsförloppet. Patienter medglaukom uttrycker att datorsynfältsundersökningen är obehagligoch mer ansträngande och krävande än andra syntester. Fråganväcks hur ögonsjuksköterskor på bästa sätt kan stödja patienternamed undersökningen och motivera dem att genomföra den. Syftetmed studien var att beskriva vilket behov av stöd patienter medglaukom har i samband med sitt besök på ögonklinik då degenomgår en datorsynfältsundersökning och vilket stöd de får avögonsjuksköterskor. Studien har en deskriptiv kvalitativ designmed semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod ochdata bearbetades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Studieninnefattade intervjuer med fyra patienter med glaukom som fickbehandling med trycksänkande ögondroppar. Resultatet visade påtre kategorier; information, miljö och bemötande. I kategorininformation beskrevs behovet av information före och efterundersökningen och det stöd i form av information somögonsjuksköterskorna gav. I kategorin miljö skildrades behovet avmindre upplevd tidspress och mer tid för samtal och hurögonsjuksköterskor önskades förhålla sig under undersökningenför att skapa en lugn miljö för patienterna. Den sista kategorin varbemötande vilket belyste exempel på det stöd somögonsjuksköterskorna gav i mötet med patienterna. Mer kunskapom hur vårdpersonal kan ge bättre stöd åt patienter i samband medsynfältsundersökning är av betydelse för både patienter ochvårdenhet. Bättre omvårdnad kan leda till effektivare och merindividanpassad vård för patienterna. / Glaucoma is a common chronic age-related eye disease that affectsvisual function and usually leads to a life- long treatment with eyedrops to lower the intraocular pressure. It is very important thatpatients with glaucoma regularly perform visual field tests to getan estimation of the progression of the disease. Patients withglaucoma express visual field examinations as unpleasant andmore exhausting and demanding than other eye examinations. Thequestion raised how ophthalmic nurses in eye- care can supportpatients performing the tests and motivate them to accomplish.The aim of the study was to describe the need of support patientswith glaucoma was associated with during the visit to the eyeclinic when they undergo a visual field examination and whichsupport they get from the nurses. The study has a descriptivequalitative design using semi-structured interviews as datacollection and data were processed on the basis of qualitativecontent analysis. The study included interviews with four patientswho were treated with eye drops due to glaucoma. The resultsrevealed three categories: information, environment and location.Within the category of information, the need of information beforeand after the visual field test was described but also the support thenurses gave in terms of information was defined. Concerning thecategory of environment the need of less perceived time pressure,more time for talks and how nurses relate the survey to create apeaceful environment for the patients was declared. The lastcategory highlighted examples of the support which nurses gave inthe meeting with the patients. More knowledge about how healthprofessionals can provide better support to patients in the contextof visual field examination is of importance for both patients andhealth care. Better nursing can lead to more effective andindividualized care for patients.

Synfältsundersökningen är den viktigaste metoden för att diagnostisera och identifiera progression av glaukom. Att genomföra synfältsundersökningen är en vanligt förekommande arbetsuppgift för ögonsjuksköterskan. Studier visar att patienter har svårigheter vid genomförandet av undersökningen, men studier på hur patienten själv upplever synfältsundersökningstillfället saknas. Syftet med pilotstudien var att undersöka patientens upplevelse av synfältsundersökningstillfället. Pilotstudien genomfördes med en kvalitativ metod och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer av åtta patienter. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen ledde till fem kategorier: upplevelse av rädsla och oro, svårt med fokusering, upplevelse av information, känsla av trygghet, och kroppsligt obehag. Att inte prestera bra och att eventuellt blivit försämrad i sjukdomen var det som främst skapade rädsla och oro. Fokusering krävde mycket koncentration och var ansträngande för ögonen. Informationen upplevdes som både bra och bristfällig. Patienterna kände en trygghet då de hade gjort undersökningen tidigare och att de träffade samma personal. Majoriteten av patienterna upplevde att de satt obekvämt och inte patientvänligt. Fortsatt utveckling och utbildning om hur patienter upplever synfältsundersökningstillfället rekommenderas för att förbättra hur personalen bemöter och informerar patienten, men även för hur ögonsjuksköterskan kan underlätta undersökningen för patienten. Då denna studie utfördes som en pilotstudie behövs vidare forskning och en fullskalig studie för att resultatet ska kunna anses vara tillförlitligt. / Visual field examination is the most important method to diagnose and identify the progression of glaucoma. Conducting visual field examination is a common task for the ophthalmic nurse. Studies show that patients have difficulty in carrying out the visual field examination, but studies on how the patient experiences the visual field examination are scarce. The aim of the pilot study was to examine the patient's experience of the visual field examination. The pilot study was conducted using a qualitative approach and data was collected through semi-structured interviews of eight patients. The material was analyzed using content analysis. The analysis resulted in five categories: experience of fear and anxiety, difficulty with focusing, experience of information, sense of security, and bodily discomfort. Failing to perform well and to possibly become impaired in their disease were major concerns that created fear and anxiety. Focusing demanded a lot of concentration and was straining on the eye. The information was perceived as both good and flawed. Patients felt a sense of security since they had done the examination before and that they met the same staff. The majority of patients felt they sat uncomfortably and that it was not patient friendly. Continued development and training on how patients experience visual field examination is recommended to improve the way the staff treats and informs the patient, but also how the ophthalmic nurse can facilitate the examination of the patient. Since this study was conducted as a pilot study further research and a full-scale study is needed for the results to be considered reliable.

Thesis (doctoral)--Universiẗat, Erlangen-Nürnberg, 2003.

Glaukom är en kronisk ögonsjukdom och är den vanligaste orsaken till blindhet bland barn. Hela familjen drabbas när ett barn insjuknar i glaukom. Syftet med studien var att belysa vad det innebär för familjen när ett barn drabbas av glaukom. Denna integrativa litteraturstudie visade att det fanns behov av ökad kunskap angående varför det är viktigt att följa givna ordinationer angående medicinering. Men även orsaker till nedsatt syn och betydelsen av att skaffa rätt synhjälpmedel till dessa barn. Det fanns olika uppfattningar hos föräldrarna och barnen angående barnets livskvalitet, där föräldrarna upplevde att barnet hade sämre livskvalitet än barnet självt. En rad känslor som oro och rädsla, både hos det drabbade barnet och övriga familjen framkom. Ögonsjuksköterskan har en viktig roll att stödja hela familjen och det är därför viktigt att hen har kunskap om denna sjukdom. Det finns begränsat med forskning kring detta viktiga ämne och mer forskning behövs. En intervjustudie med dessa barn och deras föräldrar för att kartlägga hur de upplever vården i Sverige hade varit av intresse för att med utgångspunkt från det utveckla vården gällande denna patientkategori. / Glaucoma is a chronical eye condition, the most common cause of blindness amongst children and the whole family is affected when a child develops glaucoma. The purpose of this study was to highlight everyday experiences in families where a child has glaucoma. This integrative literature study showed that there is a requirement to improve our knowledge regarding the causes of reduced eye sight, the importance of following prescribed medication, and the effect of correct visual aids for these children. There was a difference in opinion between parents and child regarding the child’s quality of life; the parents experienced that the child had a lower quality of life than what the child actually experienced. A number of feelings, such as anxiety and fear, were experienced by both the child suffering from glaucoma and the rest of the family. The ophtalmic nurse has an important role to provide support for the whole family and it is therefore crucial that the nurse has sufficient knowledge about this condition. There is limited research into this important subject and more is required. An interview study with children and parents to identify how they experience the care in Sweden would be interesting and from that point of view develop the care of that group of patients.