Introduktion: Trots mycket forskning inom cancer som genererar nya riktlinjer och behandlingsmetoder är ett cancerbesked ofta förknippat med döden. Om cancerns påverkan på kroppen är tillräckligt allvarlig kan inte längre behandling tillgås. Med det övergår individens vård till palliativ vård, vilket betyder symtomlindring, närståendestöd samt kommunikation för att nå en god och värdig död. Sjuksköterskor har rapporterat att de mottagit önskan om dödshjälp av cancerpatienter, i syfte att bestämma själv och avsluta lidandet.  Syfte: Syftet var att undersöka terminala cancerpatienters syn på en god och värdig död samt dödshjälp. Metod: En systematisk litteraturöversikt utfördes med innehåll från tolv kvalitativa originalartiklar. För att få fram artiklar användes PubMed. En tematisk analys användes för att sammanställa teman baserat på studiernas resultat.  Resultat: Deltagare för dödshjälp motiverade sin ståndpunkt med hänvisning till individens autonomi, samt såg det som en möjlighet att få slut på lidande. Deltagare mot dödshjälp ansåg att det var likvärdigt med självmord, risk för bruk i fel syfte, ej överensstämmer med individens tro och att det alltid fanns hopp och mening. Synen på en god död och värdig död delgavs av deltagarna till förberedelser och rätten att få bestämma själv, att finna nya perspektiv och uppnå acceptans för sitt tillstånd. För att nå en god och värdig död behövdes stöd från anhöriga och vårdpersonal. Det ansågs att sjuksköterskan behövde ha en tät dialog med patienten och involverade patienten i beslut för att tillgodose autonomin.  Slutsats: För att en god och värdig död ska tillgodoses krävs det att vårdpersonal tillsammans med anhöriga strävar efter att uppfylla autonomin hos cancerpatienter. / Introduction: Although cancer research has given new methods and treatment guidelines, a cancer diagnosis is still often associated with death. If the impact of the cancer is too major, treatment is no longer an option. With that the treatment transitions to palliative care, focusing on relief of symptoms, support for related and communication working towards a good death. Nurses have reported that they have received a request from cancer patients to obtain euthanasia or physician-assisted suicide (PAS).  Purpose: The purpose of this systematic literature review was to investigate the views of terminal cancer patients regarding a good death as well as euthanasia and PAS.  Method: A literature review has been constructed from twelve qualitative original articles. The search for articles were found using the database - PubMed. A thematic analysis was used to identify themes, based on the studies results.  Result: These generated three central themes; Support for euthanasia and PAS, Opposition towards euthanasia and PAS and lastly A good death with under themes. Participants who supported euthanasia and PAS motivated it with a person's right to decide and a possibility to end suffering. Participants opposed towards euthanasia and PAS viewed it as an act equal to suicide, and saw a risk of it being abused, some also believed euthanasia and PAS to go against their beliefs and that there always is hope and meaning. The participants' view of a good death was preparedness, the right to decide by themselves, finding new perspectives and acceptance for their condition. To reach a good death support from related and healthcare workers, as well as frequent dialogs with the nurse to involve the patient in decisions to cater to their autonomy was of great importance. Conclusion: To reach a good death the autonomy of cancer patients need to be respected by healthcare workers and relatives.

Bakgrund: Hemlöshet är både ett socialt och vårdrelaterat problem. Personer som lever i hemlöshet löper större risk för att drabbas av allvarlig sjukdom och har en kortare förväntad livslängd än den övriga befolkningen. De har ofta komplexa vårdbehov och en stor del av kroniskt sjuka människor som lever i hemlöshet skulle gynnas av palliativ vård. Många som lever i hemlöshet har dåliga erfarenheter av vården. Sjuksköterskan ska verka för människors lika värde och en jämlik vård. Syfte: Att beskriva upplevelser av palliativ vård och livets slut hos personer som lever i hemlöshet Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats och där en tematisk analys gjordes för att besvara syftet. Resultat: Analysen av de inkluderade artiklarna resulterade i två huvudteman och fem underteman. Tankar om livet och döden är det första huvudtemat och underteman är: vikten av självbestämmande och rädslor för vad som sker efter döden. Palliativa vårderfarenheter är det andra huvudtemat och har tre underteman: upplevda barriärer till att erhålla vård, omötta palliativa behov och känsla av utanförskap. Slutsats: Rädsla att dö ensam och rädsla för hur kroppen ska hanteras efter döden är framträdande. Känslan av utanförskap beskrivs i flera sammanhang och olika omötta palliativa vårdbehov identifieras. Vikten av självbestämmande är återkommande i flera dimensioner i önskemål om den palliativa vården och livets slut.

Bakgrund: Hemlöshet är både ett socialt och vårdrelaterat problem. Personer som lever i hemlöshet löper större risk för att drabbas av allvarlig sjukdom och har en kortare förväntad livslängd än den övriga befolkningen. De har ofta komplexa vårdbehov och en stor del av kroniskt sjuka människor som lever i hemlöshet skulle gynnas av palliativ vård. Många som lever i hemlöshet har dåliga erfarenheter av vården. Sjuksköterskan ska verka för människors lika värde och en jämlik vård. Det som saknas är personernas egna upplevelser och när deras perspektiv beskrivs kan vården utgå från dessa uttryckta behov. Syfte: Att beskriva upplevelser av palliativ vård och livets slut hos personer som lever i hemlöshet. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats och där en tematisk analys gjordes för att besvara syftet. Resultat: Analysen av de inkluderade artiklarna resulterade i två huvudteman och fem underteman. Tankar om livet och döden är det första huvudtemat och underteman är: vikten av självbestämmande och rädslor för vad som sker efter döden. Palliativa vårderfarenheter är det andra huvudtemat och har tre underteman: upplevda barriärer till att erhålla vård, omötta palliativa behov och känsla av utanförskap. Slutsats: Rädsla att dö ensam och rädsla för hur kroppen ska hanteras efter döden är framträdande. Känslan av utanförskap beskrivs i flera sammanhang och olika omötta palliativa vårdbehov identifieras. Vikten av självbestämmande är återkommande i flera dimensioner i önskemål om den palliativa vården och livets slut.

Döden anses vara en stressfaktor för hälso- och sjukvårdspersonal och tidigare forskning visar att detta även gäller vårdare vid hospice. Ett antal vanliga copingstrategier fungerar inte i hospicemiljön på grund av att döden är ett oundvikligt inslag där. En studie framhåller dock den låga utbrändhetsgraden bland vårdgivare på hospice och föreslår bland annat att det holistiska perspektivet på omvårdnad kan vara sammankopplat med detta till synes ambivalenta förhållande. Kan hospicefilosofin inverka på synen på döden och döendet bland hospicepersonal? En intervjustudie genomfördes med tre vårdare yrkesverksamma vid ett hospice i Sverige. Det manifesta innehållet som relaterade till syftet med studien identifierades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att hospicevårdare påverkas av hospicefilosofin inom områden som synen på vård i livets slutskede, döendet och det professionella samarbetet. Deltagarna uttryckte att de trivs med sitt arbetssätt och uttryckte en mängd olika strategier för att hantera svårigheter i sitt arbete. Arbete som bygger på en filosofi som genomsyrar vården verkar också sammansvetsa personalgruppen. Ytterligare forskning på detta område kan vara av intresse. / Death is considered a stressor to all health care personnel and previous research shows that this applies to hospice caregivers as well. In addition, a number of common coping strategies are impossible to use due to the specific environment. One study however points out low burn-out rating among the hospice caregivers and suggests the holistic nursing perspective, among others, as one of the possible reasons for this seemingly ambivalent finding. Can the hospice philosophy influence the view on death among hospice caregivers? An interview based study was conducted among caregivers working in a hospice in Sweden, where three participants took part. The manifest content relating to the purpose of the study was identified and analyzed using qualitative content analysis. The result shows that hospice caregivers indeed are influenced by the hospice philosophy in areas such as the view on end-of-life care, dying and professional cooperation. The participants displayed affection for their work style and a variety of ways in which to cope with the difficulty of their work. Work based on a philosophy that permeates the care of the patients seems to increase the appreciation of each other as co-workers. Further research in this area can be of interest.

Sammanfattning   Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans uppfattning om vad som är en god död för patienter inom palliativ vård. Metoden är en beskrivande litteraturstudie med vetenskapliga artiklar som grund.                                 Litteraturstudiens huvudresultat redovisas i två underrubriker; ”Sjuksköterskans uppfattningar om en god död inom palliativ vård” och ”Sjuksköterskans sätt att hantera olika situationer vid vård av patienter i livets slutskede”. Det är viktigt att att kommunikationen mellan patient och sjuksköterska fungerar på ett lämpligt sätt och att tid avsätts för samtal. Motivation, erfarenhet, struktur, diskussion och reflektion behövs för att ge god och trygg vård som leder till en värdig död. Att ge stöd till patienter och närstående är en trygghet för sjuksköterskan.                                                                                                           Det är viktigt att utgå från varje enskild patients uppfattning om vad som är en god död och att varje patients upplevelse av döden är personlig. Det som kan bidra till en god död är att kommunikationen mellan patient och sjuksköterska fungerar på ett tillfredställande sätt. Litteraturstudien kan bidra till att ge sjuksköterskor ytterligare lärdom och insikt om vad en god död innebär samt också vara berikande och ge ett nytt perspektiv i omvårdnadsarbetet med palliativa patienter och hur olika situationer kan hanteras och därmed förbättra sjuksköterskornas arbetsmiljö. Nyckelord: Delaktighet, god död, kommunikation, reflektion, utbildning.

<p>Den palliativa vårdens mål är att uppnå en god och fridfull död. En god död har dock visat sig vara en individuell och varierande upplevelse varför patienten själv måste få möjlighet att uttala sig om sin förestående död. Forskning har framhållit att det finns olika uppfattningar om vad en god död innebär, utifrån patientens, närståendes och vårdpersonalens perspektiv. Syftet med litteraturstudien var därför att belysa kunskap om uppfattningar om en god död, för att kunna förbättra omvårdnaden i en palliativ kontext. Föreliggande litteraturstudie baseras på 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att det finns gemensamma uppfattningar om en god död, men även olikheter som är betydelsefulla ur ett omvårdnadsperspektiv. En god död kan sammanfattas som symptomkontroll, självbestämmande, sociala relationer, självbild, syntes och samtycke. Främst var det samtal kring den existentiella dimensionen som saknades av patienterna, och de närstående önskade mer information om döendeprocessen för att kunna förbereda sig inför sin närståendes död. Palliativ vårdfilosofi syftar till att ge patienterna en helhetsvård där befrämjande av livskvalitet står i fokus, trots att döden är nära förestående. Helhetsvård var också den inriktning som framkom som den viktigaste uppfattningen om en god död ur vårdpersonalens synvinkel. En god död inom en palliativ kontext är ett forskningsområde som behöver undersökas mer, framförallt gällande de olika uppfattningar som framkommit om en god död ur olika perspektiv.</p> / <p>The palliative care aims to achieve a good and peaceful death. A good death has proven to be an unique and varied experience why the patient should have an opportunity to comment on his impending death. Research has pointed out that there are different perceptions of what a good death means, from the patients’, relatives’ and nursing staff perspectives. The purpose of this study was therefore to elucidate knowledge about perceptions of a good death, in order to improve nursing care in a palliative context. This literature review is based on 15 scientific articles. The results showed that there are common perceptions of a good death, but also differences that are important from a nursing perspective. A good death can be summarized as symptom control, autonomy, social relationships, self image, synthesis and consent. Foremost it was conversation about the existential dimension, which was missing from the patients’ perspective. From the relatives’ perspective it was more desirable with information about the dying process in order to prepare for their relatives’ death. Palliative care philosophy aims to give the patients a holistic approach, where the promotion of quality of life is the focus, despite the fact that death is imminent. Holistic care was also the approach which emerged as the main idea of a good death from the nursing staff perspective. A good death in a palliative context is a research area that needs to be investigated further, especially concerning to the different views obtained about a good death from different perspectives.</p>

Den palliativa vårdens mål är att uppnå en god och fridfull död. En god död har dock visat sig vara en individuell och varierande upplevelse varför patienten själv måste få möjlighet att uttala sig om sin förestående död. Forskning har framhållit att det finns olika uppfattningar om vad en god död innebär, utifrån patientens, närståendes och vårdpersonalens perspektiv. Syftet med litteraturstudien var därför att belysa kunskap om uppfattningar om en god död, för att kunna förbättra omvårdnaden i en palliativ kontext. Föreliggande litteraturstudie baseras på 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att det finns gemensamma uppfattningar om en god död, men även olikheter som är betydelsefulla ur ett omvårdnadsperspektiv. En god död kan sammanfattas som symptomkontroll, självbestämmande, sociala relationer, självbild, syntes och samtycke. Främst var det samtal kring den existentiella dimensionen som saknades av patienterna, och de närstående önskade mer information om döendeprocessen för att kunna förbereda sig inför sin närståendes död. Palliativ vårdfilosofi syftar till att ge patienterna en helhetsvård där befrämjande av livskvalitet står i fokus, trots att döden är nära förestående. Helhetsvård var också den inriktning som framkom som den viktigaste uppfattningen om en god död ur vårdpersonalens synvinkel. En god död inom en palliativ kontext är ett forskningsområde som behöver undersökas mer, framförallt gällande de olika uppfattningar som framkommit om en god död ur olika perspektiv. / The palliative care aims to achieve a good and peaceful death. A good death has proven to be an unique and varied experience why the patient should have an opportunity to comment on his impending death. Research has pointed out that there are different perceptions of what a good death means, from the patients’, relatives’ and nursing staff perspectives. The purpose of this study was therefore to elucidate knowledge about perceptions of a good death, in order to improve nursing care in a palliative context. This literature review is based on 15 scientific articles. The results showed that there are common perceptions of a good death, but also differences that are important from a nursing perspective. A good death can be summarized as symptom control, autonomy, social relationships, self image, synthesis and consent. Foremost it was conversation about the existential dimension, which was missing from the patients’ perspective. From the relatives’ perspective it was more desirable with information about the dying process in order to prepare for their relatives’ death. Palliative care philosophy aims to give the patients a holistic approach, where the promotion of quality of life is the focus, despite the fact that death is imminent. Holistic care was also the approach which emerged as the main idea of a good death from the nursing staff perspective. A good death in a palliative context is a research area that needs to be investigated further, especially concerning to the different views obtained about a good death from different perspectives.

Världens åldrande befolkning innebär att fler människor i framtiden kommer befinna sig på den långsamma vägen mot döden. Genom att lindra lidande och främja livskvalitet kan palli-ativ vård optimera möjligheten för en god död. Sjuksköterskan tillhör den största yrkesgrup-pen inom palliativ vård och har en nyckelposition att påverka hur god döden blir. Palliativ vård ges utifrån olika former, allmän- och specialiserad palliativ vård. Den vård som ges ska oavsett specialisering utgå ifrån samma mål och kvaliteten på vården ska inte spegla orga-nisatoriska skillnader. Sjuksköterskor som idag arbetar inom palliativ vård har olika utbild-ningar, erfarenheter och vårdar personer som befinner sig i livets slutskede i olika utsträck-ning vilket kan påverka den vård som ges. Det är därför av vikt att beskriva hur sjuksköters-kor inom allmän- och specialiserad palliativ vård uppfattar begreppet "en god död". Syftet med studien var att utifrån olika vårdformer, inom vilket det bedrivs en allmän respek-tive specialiserad palliativ vård i livets slutskede, beskriva likheter och skillnader i sjukskö-terskors uppfattning av begreppet "en god död". Studien genomfördes med en kvalitativ in-duktiv ansats och är deskriptiv i sin utformning. Semistrukturerade individuella intervjuer utfördes med 12 sjuksköterskor, åtta från verksamheter där det bedrivs allmän palliativ vård och fyra från verksamheter där det bedrivs specialiserad palliativ vård. Intervjuerna analy-serades genom Graneheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns både likheter och skillnader i sjuksköterskors uppfattning av begreppet "en god död". Likheterna synliggjordes genom gemensamma kategorier. Dessa var: En död utan lidande, En död som är förenlig med den döende personens egna önskemål inför döden, En död som är förväntad och införstådd av den döende personen och alla runtomkring, Att bli bemött och behandlad som en människa inför döden, Att få möjlighet till lugn och av-skildhet i en familjär miljö samt Att få stöd från och kunna förlita sig på sjukvårdspersonalen. Likheterna synliggjordes också i underkategorier, där fler är gemensamma för sjuksköterskor inom både allmän- och specialiserad palliativ vård. Skillnader i hur "en god död" uppfattas illustreras genom skilda underkategorier men också genom olikheter inom underkategorier. Studien visade att en god död i stora drag uppfattas lika bland sjuksköterskor inom allmän- och specialiserad palliativ vård och att skillnaderna ligger i de mer specifika delarna av en god död samt i de förutsättningar som finns inom respektive vårdform. Sjuksköterskors förutsätt-ningar att arbeta för en god död påverkas därmed av organisatoriska skillnader och vården riskerar att bli ojämlik. Studien tillför trots detta hopp inför framtidens palliativa vård ef-tersom ett palliativt förhållningssätt avspeglas inom både allmän- och specialiserad palliativ vård. För att göra möjligheten till "en god död" mer jämlik i framtiden bör fokus ligga på att förbättra förutsättningarna inom verksamheter där det bedrivs allmän palliativ vård.

Bakgrund: Den palliativa vården för hälso- och sjukvårdspersonal innebär att försöka uppnå den döende personens maximala livskvalitet och att lindra lidandet. Vården lutar sig mot det nationella vårdprogrammet för palliativ vård samt International Council of Nurses, ICN. Sjuksköterskans roll och uppgifter inom vården beskrivs där även de fyra hörnstenarna belyses. Syfte: Att belysa sjuksköterskornas upplevda svårigheter vid vård av patienter med palliativ diagnos. Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt baserad på Fribergs analysmetod. Denna litteraturöversikt inkluderar tio vetenskapliga artiklar som har sökts i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Som en teoretisk utgångspunkt har Patricia Benners teori från novis till expert valts som en diskussion i resultatdiskussionen. Resultat: Sjuksköterskornas upplevda svårigheter av att vårda patienter med en palliativ diagnos resulterade i fyra huvudteman i litteraturöversikten; kommunikation, närstående och relation, vårdteamet samt kunskap och erfarenheter. Diskussion: Resultatet i litteraturöversikten har diskuterats utifrån Benners teori. Sjuksköterskornas upplevda svårigheter belystes genom fyra teman – kunskap och erfarenhet, närståendestöd, kommunikation mellan kollegor och gentemot patienten samt kultur som upplevd svårighet. / Background: Palliative care for health professional means trying to achieve the maximum dying person's quality of life and ease suffering. The palliative care for health professionals means to try to achieve the dying person's maximum quality of life and alleviate suffering. The care inclined towards the Swedish national health care program for palliative care and the International Council of Nurses, ICN. The nurse's role and tasks in health care are described where even the four cornerstones elucidated. Aim: To elucidate the nurses perceived difficulties in nursing patients with palliative diagnosis. Method: The thesis is a literature review based on Friberg's analysis. This literature review includes ten scientific articles that have been searched in the databases CINAHL Complete and PubMed. As a theoretical base, Patricia Benner's theory from novice to expert was selected as a discussion of the results discussion. Results: The nurses perceived difficulties of caring for patients with a palliative diagnosis resulted in four main themes in the literature; communication, family and relationship, the health care team as well as knowledge and experience. Discussion: The results of the literature review are discussed based on Benner's theory. The nurses' perceived difficulties irradiated by four themes – knowledge and experience, family support, communication between colleagues and towards the patient as well the culture as perceived difficulties.