No description available.

<p>Denna uppsats behandlar värdering av företag samt de immateriella tillgångarna varumärke, patent och goodwill. Vi anser att det finns ett gap mellan de teoretiska modellerna i litteraturen och hur värderare praktiskt tillämpar värderingsmodellerna samt hur dessa värderar immateriella tillgångar. I litteraturen framgår det vilka komponenter de olika värderingsmodellerna infattar, men dock anser vi att det inte lika klart redogörs för hur dessa skall beräknas. Modellerna för värdering av immateriella tillgångar är relativt lätta teoretiskt, men pratiskt menar vi att dessa modeller är svåra att applicera, till följd av brist på information samt hur denna skall integreras i modellerna. Utifrån denna problematik har uppsatsens syfte samt problemformuleringar utformats för att skapa en förståelse för detta fenomen.</p><p>För att få en klar bild av hur värderingar går till i praktiken valdes olika typer av yrkesverksamma värderare ut till studien. Vi bestämde oss för att diskutera detta fenomen med tre olika företagsvärderare, varav två arbetade på olika banker samt en på ett revisionsbolag, vilket är mer inriktat på värdering av de immateriella tillgångarna. För att få en helhetsbild av problemet intervjuade vi också en revisor vars arbete är att kontrollera de värden vilka beräknas av de olika värderarna. Vi intresserade oss då speciellt för de immateriella tillgångarna, eftersom värderingen av dessa förändrats med de nya IAS/IFRS reglerna. Intervjufrågorna utformades efter syftet för att grundligt få redogjort vilka antaganden respondenterna gjorde samt hur dessa görs och appliceras i värderingsmodellerna. Vi valde att göra öppna personintervjuer, vilket vi ansåg gav möjligheten att diskutera problematiken grundligt med respondenterna. Utifrån den insamlade empirin analyserades informationen mellan respondenterna samt den referensram som studien och problematiken grundade sig på.</p><p>Det studien utvisade var att grundmodellerna är desamma som inom teorin, men att uppbyggnaden samt de antaganden som görs i modellerna varierar mellan respondenterna och den teoretiska referensramen. Detta tror vi grundar sig i att respondenternas personliga uppfattning påverkar de antaganden som görs i värderingsmodellerna. Vi kunde även bekräfta att modellerna är känsliga för antaganden. Denna svaghet hos modellerna utnyttjade även respondenter, då de vid vissa tillfällen vinklade modellerna till klientens fördel. Samtliga respondenter ansåg att de immateriella tillgångarna kan spela en stor roll vid värdering av ett företag. Studien visade att respondenternas värderingsmetoder för de immateriella tillgångarna skiljde sig marginellt från företagsvärderingsmodellerna. Men vi kunde dock hos respondenterna utläsa en viss problematik när det gäller att hitta relevant information om dessa tillgångar samt att applicera denna i modellerna. Denna problematik är mer påtaglig vid värdering av immateriella tillgångar än vid värdering av företag. En av slutsatserna vi kunde dra när det gäller de nya IAS/IFRS reglerna är att det finns ett gap mellan reglernas syfte och våra respondenters åsikter om hur reglerna fungerar.</p>

<p>Bakgrund och problem: Från och med 2005 ska förvärvad goodwill inte längre skrivas av årligen. Enligt nya regler ska goodwillvärdet prövas årligen för att se om ett nedskrivningsbehov föreligger. Standarden redogör inte exakt för hur denna nedskrivningsprövning ska genomföras, det finns därför utrymme för ledningen att göra val mellan olika redovisningsmetoder. På grund av detta utrymme för valmöjlighet kommer företag att påverkas av andra aspekter, såväl externa som interna.</p><p>Syfte: Att utveckla en modell för att empiriskt identifiera hur agent- och institutionella dimensioner förklarar effekter av regler, konjunktur, externa intressenter, bonussystem samt VD-byte på nedskrivningsprövningen.</p><p>Avgränsning: Uppsatsen behandlar endast goodwill som uppkommit i samband med företagsförvärv. Negativ goodwill samt egen upparbetat goodwill kommer således inte att behandlas. Det kan finnas andra faktorer som påverkar nedskrivningsprövningen, denna uppsats begränsas till följande faktorer: regler, konjunktur, externa intressenter, bonussystem samt VD-byte.</p><p>Metod: En kvalitativ undersökning har genomförts. Empirin baseras på två huvudsakliga intervjuer med revisorer samt dokument från revisionsbyråer och Finansinspektionen.</p><p>Resultat och slutsatser: Det är i dagsläget möjligt att nyttja nedskrivningsprövningen för att styra resultatet i önskad riktning på grund av de subjektiva bedömningar som regelverket tillåter, det kräver dock ansträngning. På grund av det tolkningsutrymme som föreligger kommer företag att använda nedskrivningsprövningen för att maximera egen nytta, möjligheten begränsas dock av att omgivningen måste uppfatta företaget som legitimt. Företagets beroende av omgivningens godkännande verkar därför som en broms mot företagets nyttomaximering.</p>

<p>Idag utgör immateriella tillgångar en allt större del av företagens tillgångar och de får därmed en allt större betydelse. I takt med att den här trenden fortgår blir traditionell redovisning mindre och mindre användbar för investerare, analytiker och kreditgivare.</p><p>Vi har i uppsatsen delvis utgått från en artikel i tidskriften Balans. I artikeln ifrågasätts om redovisningen inte bör anpassas efter var värdet skapas i företaget. Vårt huvudsakliga mål är att utreda om nuvarande hantering och värdering av varumärken och övriga immateriella tillgångar ger en rättvisande bild av företagen. Detta skall vi göra genom att se på och undersöka utvecklingen inom området. Följer redovisningen den utveckling som skett och som fortfarande sker? Vilka, om några, åtgärder kan vidtas för att förbättra redovisningens informationsutbud vad gäller varumärken? Hur ser man på de förändringar som hittills gjorts?</p><p>Våra primärdata, vilka utgör innehållet i empiridelen, har vi samlat in genom fyra intervjuer. Vi har även under rubriken övriga samtal presenterat en bild som vi fått genom ett antal telefonsamtal med tilltänkta intervjupersoner, som av olika skäl inte kunnat delta i en fullskalig intervju.</p><p>Vi kan konstatera att det efter undersökningen till viss del väckts fler frågor än vad som fanns innan uppsatsen. Svaren vi fått i empiridelen via de intervjuer som vi genomfört ger en ganska splittrad bild av problemet och dess potentiella lösningar eller förslag till förbättringar.</p><p>Vår mest elementära frågeställning i uppsatsen är om redovisningen av varumärke och immateriella tillgångar ger en rättvisande bild. De immateriella tillgångarna utgör idag ett så stort värde hos många företag så att utesluta dem eller gömma dem under något som man kallar goodwill, enligt oss, inte är något rättvisande alternativ. Vår slutsats är att särredovisning av goodwill vid förvärv i alla fall är ett steg i rätt riktning. Men vi anser att man måste ge företagen mer tid att anpassa sig efter det nya regelverk som IASB (International Accounting Standards Board) har infört.</p>

<p>Uppsatsen är en jämförande studie över vilken påverkan standardändringar i USA. respektive Sverige har haft på koncerners resultat och nyckeltal. Denna studie har haft två syften: det ena är att se hur den förändrade redovisningsstandarden för goodwillavskrivningar påverkat svenska koncerners resultat och nyckeltal på den svenska marknaden. Studiens andra syfte har varit att kontrollera hur väl transparenskravet för IFRS 3 har uppfylls efter standardändringen i Sverige.</p><p>Vår undersökning visar på att alla koncerner med stor goodwillpost i förhållande till eget kapital påverkas mer av standardändringen. De koncerner med en liten goodwillpost i förhållande till eget kapital påverkas mindre. De kan dock få en kraftig påverkan vid ett lågt resultat, vilket två av tre får. Resultaten gäller för studien på den amerikanska såväl som svenska marknaden.</p><p>Ingen av de koncerner som gjort företagsförvärv uppfyller kraven på utökad information. Fyra av sex koncerner uppfyller det utökade informationskraven från nedskrivningtestet. Ingen av de koncerner som måste uppfylla det utökade informationskravet uppfyller kravet.</p><p>Som informationen är utformad idag påverkas vardagsekonomen negativt. För transparensen skull efterlyser vi en samlad information för allt som är goodwillrelaterat – förslagsvis presenterat vid noten ”immateriella tillgångar”.</p>

<p>Professionen revisor är ett yrke som kräver anpassning till förändring på en nästan regelbunden basis. Nya standarders tillkommer och gamla ändras med målet att uppnå en ökad transparens inom revisionen. Detta till stånd av en ökad internationalisering och globalisering av dagens företag. Frågan om professionen har ett motstånd till förändring eller inte känns högst relevant i sammanhanget. Inom organisationsteorin pratar om detta motstånd som <em>strukturell tröghet</em>. Genom en studie av hur revisorer förhåller sig till praxisändring från Redovsingsrådets rekommendationer RR1:00 till IASB:s rekommendationer IFRS 3 gällande goodwillposten har frågan "<em>Förekommer det tröghet vid förändring av redovisningsstandards inom revision professionen?</em>" besvarats med hjälp av olika perspektiv: ett dåtida (innan ändring av standards), ett nutida (efter ändring standards) och ett reflekterande perspektiv mellan de två förstnämnda. Svaret på frågan är att generellt verkar revisorer inte vara stela utan formbara vid förändringar.</p>

The purpose of this master thesis was to examine how the corporations quoted on the A-list on the Stockholm Stock Exchange were affected by the introduction of IFRS 3 Business Combinations. Their opinion about the accounting rule and the acquired goodwill in particular was focused as well. The authors wanted to see if there were any changes in ROE, return on equity, after the introduction of the new accounting standard. Data for this study was collected through interviews, questionnaires and annual reports. Interviews were held with corporate accounting managers of Assa Abloy, WM-data, Electrolux, Ericsson and SCA. Questionnaires were sent by e-mail to 50 companies and were answered by 30 of them. The third method was to examine the annual reports from 18 companies to see if there were any changes in ROE. A two-sided hypothesis test was carried out for this purpose. The harmonization of international accounting rules was sympathized by the most of the companies in the study. The Swedish authority Redovisningsrådet had early adopted the International Accounting Standards as the starting point for the harmonization of the Swedish generally accepted accounting principles. The updating of the accounting rules was done smoothly, there were not many changes left to be done in the corporate accounting before the International Accounting Standards became effective in Sweden on January 1st 2005. One of the changes was that the amortization of goodwill from business combinations is no longer allowed. The companies did not experience the annual impairment test as a burden. On the other hand, the companies found it difficult to judge how much of the intangible value should be allocated as intangible asset and how much of the value could be seen as goodwill. The outcome of the study with two-sided hypothesis test was that the introduction of IFRS 3 accounting standard will increase the net profit and consequently the net profit margin. Assets turnover is stable while ROA increases. The debt/equity ratio decreases while the ROE increases. The IFRS 3 rule was considered to be unclear. The authors question how such an unclear rule would ever show true and fair view and comparability between companies. Further examination of IFRS 3 will be needed. A reliable comparison between companies is required. / Uppsatsens syfte var att undersöka hur koncernbolag på Stockholmsbörsens A-lista påverkades av införandet av IFRS 3 med avseende på förvärvad goodwill samt undersöka hur företagen uppfattade den nya redovisningsstandarden. Författarna ville se om det hade skett en förändring i ROE efter implementeringen av den nya redovisningsstandarden. Författarna använde tre metoder för att samla in data till uppsatsen, först genomfördes fem intervjuer på företag. Med målsättningen att skapa en generell bild av ämnet. Därefter genomfördes en enkätundersökning med utskick till femtio företag. Den sista delen av undersökningen bestod av en dubbelsidig hypotesprövning av 18 företags årsredovisningsdata för att kunna se om det hade skett en förändring i ROE. Ett genomgående mönster framkom i uppsatsen där de flesta företagen upplevde införandet av en enhetlig internationell standard som positiv. Harmoniseringsarbetet i Sverige har gått på ett väldigt smidigt sätt tack vare att Redovisningrådet tidigt beslutade att använda IASBs rekommendationer. Det har bara inneburit små förändringar för företagen.Vidare framkom att nedskrivningarna inte påverkat företag speciellt mycket och de ansåg inte heller nedskrivningsprövningen som speciellt betungande. Införandet av IFRS 3 kommer att öka företagens nettoresultat, vilket kommer att öka vinstmarginalen. Kapitalomsättningshastigheten påverkas inte, ROA ökar, skuldsättnings-graden minskar samt att ROE ökar i författarnas undersökning. Det framkom ur studien att en förändring i ROE har inträffat. Företagen upplevde praxisen som väldigt subjektiv, där de själva fick bedöma hur mycket av tillgångarna som skulle allokeras till immateriella tillgångar respektive goodwill. Det leder till att företagen själva kan bestämma hur balansräkningen skall se ut. Författarna ställer sig frågande hur en praxis (IFRS 3), som av företagen upplevs så otydlig och subjektiv, kan ge en rättvisande bild av företagens verksamhet eller ge en bra jämförelse mellan företagen. Vidare anser författarna att IFRS 3 bör utredas vidare och förtydligas för att jämförelser skall kunna göras mellan företag på ett tillförlitligt sätt och därmed ge en mer rättvisande bild.

Bakgrund och problem: Från och med 2005 ska förvärvad goodwill inte längre skrivas av årligen. Enligt nya regler ska goodwillvärdet prövas årligen för att se om ett nedskrivningsbehov föreligger. Standarden redogör inte exakt för hur denna nedskrivningsprövning ska genomföras, det finns därför utrymme för ledningen att göra val mellan olika redovisningsmetoder. På grund av detta utrymme för valmöjlighet kommer företag att påverkas av andra aspekter, såväl externa som interna. Syfte: Att utveckla en modell för att empiriskt identifiera hur agent- och institutionella dimensioner förklarar effekter av regler, konjunktur, externa intressenter, bonussystem samt VD-byte på nedskrivningsprövningen. Avgränsning: Uppsatsen behandlar endast goodwill som uppkommit i samband med företagsförvärv. Negativ goodwill samt egen upparbetat goodwill kommer således inte att behandlas. Det kan finnas andra faktorer som påverkar nedskrivningsprövningen, denna uppsats begränsas till följande faktorer: regler, konjunktur, externa intressenter, bonussystem samt VD-byte. Metod: En kvalitativ undersökning har genomförts. Empirin baseras på två huvudsakliga intervjuer med revisorer samt dokument från revisionsbyråer och Finansinspektionen. Resultat och slutsatser: Det är i dagsläget möjligt att nyttja nedskrivningsprövningen för att styra resultatet i önskad riktning på grund av de subjektiva bedömningar som regelverket tillåter, det kräver dock ansträngning. På grund av det tolkningsutrymme som föreligger kommer företag att använda nedskrivningsprövningen för att maximera egen nytta, möjligheten begränsas dock av att omgivningen måste uppfatta företaget som legitimt. Företagets beroende av omgivningens godkännande verkar därför som en broms mot företagets nyttomaximering.

Idag utgör immateriella tillgångar en allt större del av företagens tillgångar och de får därmed en allt större betydelse. I takt med att den här trenden fortgår blir traditionell redovisning mindre och mindre användbar för investerare, analytiker och kreditgivare. Vi har i uppsatsen delvis utgått från en artikel i tidskriften Balans. I artikeln ifrågasätts om redovisningen inte bör anpassas efter var värdet skapas i företaget. Vårt huvudsakliga mål är att utreda om nuvarande hantering och värdering av varumärken och övriga immateriella tillgångar ger en rättvisande bild av företagen. Detta skall vi göra genom att se på och undersöka utvecklingen inom området. Följer redovisningen den utveckling som skett och som fortfarande sker? Vilka, om några, åtgärder kan vidtas för att förbättra redovisningens informationsutbud vad gäller varumärken? Hur ser man på de förändringar som hittills gjorts? Våra primärdata, vilka utgör innehållet i empiridelen, har vi samlat in genom fyra intervjuer. Vi har även under rubriken övriga samtal presenterat en bild som vi fått genom ett antal telefonsamtal med tilltänkta intervjupersoner, som av olika skäl inte kunnat delta i en fullskalig intervju. Vi kan konstatera att det efter undersökningen till viss del väckts fler frågor än vad som fanns innan uppsatsen. Svaren vi fått i empiridelen via de intervjuer som vi genomfört ger en ganska splittrad bild av problemet och dess potentiella lösningar eller förslag till förbättringar. Vår mest elementära frågeställning i uppsatsen är om redovisningen av varumärke och immateriella tillgångar ger en rättvisande bild. De immateriella tillgångarna utgör idag ett så stort värde hos många företag så att utesluta dem eller gömma dem under något som man kallar goodwill, enligt oss, inte är något rättvisande alternativ. Vår slutsats är att särredovisning av goodwill vid förvärv i alla fall är ett steg i rätt riktning. Men vi anser att man måste ge företagen mer tid att anpassa sig efter det nya regelverk som IASB (International Accounting Standards Board) har infört.

Uppsatsen är en jämförande studie över vilken påverkan standardändringar i USA. respektive Sverige har haft på koncerners resultat och nyckeltal. Denna studie har haft två syften: det ena är att se hur den förändrade redovisningsstandarden för goodwillavskrivningar påverkat svenska koncerners resultat och nyckeltal på den svenska marknaden. Studiens andra syfte har varit att kontrollera hur väl transparenskravet för IFRS 3 har uppfylls efter standardändringen i Sverige. Vår undersökning visar på att alla koncerner med stor goodwillpost i förhållande till eget kapital påverkas mer av standardändringen. De koncerner med en liten goodwillpost i förhållande till eget kapital påverkas mindre. De kan dock få en kraftig påverkan vid ett lågt resultat, vilket två av tre får. Resultaten gäller för studien på den amerikanska såväl som svenska marknaden. Ingen av de koncerner som gjort företagsförvärv uppfyller kraven på utökad information. Fyra av sex koncerner uppfyller det utökade informationskraven från nedskrivningtestet. Ingen av de koncerner som måste uppfylla det utökade informationskravet uppfyller kravet. Som informationen är utformad idag påverkas vardagsekonomen negativt. För transparensen skull efterlyser vi en samlad information för allt som är goodwillrelaterat – förslagsvis presenterat vid noten ”immateriella tillgångar”.