Från och med 2005 skall alla noterade koncerner inom EU redovisa i enlighet med IFRS/IAS. Införandet av IFRS/IAS har inneburit en rad förändringar för goodwillredovisningen och de nya reglerna anses vara mer svårhanterliga än föregående regelverk. Tidigare undersökningar har påvisat att området är problematiskt och att det ännu inte finns någon klar praxis vilket medför att företagen tillämpar reglerna på olika sätt. Uppsatsens syfte är att beskriva och undersöka IT-branschens redovisningspraxis av goodwill. Genom att uppfylla syftet kan dels användaren av de finansiella rapporterna få en bättre förståelse för goodwillposten, dels kan uppsatsen ge stöd åt framtida forskning och utformning av nya redovisningsregler rörande goodwill. För att uppnå syftet har IT-företagen på Stockholmsbörsens Large-, Mid- och Small-cap listor undersökts. Det har gjorts genom en genomgång av företagens årsredovisningar samt intervjuer med två av företagen. Uppsatsen ger en beskrivande bild av den rådande goodwillredovisningen. Det har framkommit att goodwillposten inom IT-branschen utgör en större del av köpeskillingen än vad den gör i det genomsnittliga börsnoterade företaget. Det kan förklaras av att en stor del av företagens värde ligger i personalen samt dess kompetens och att det enligt IFRS/IAS inte är möjligt att särredovisa personal som en tillgång. Värdet fångas istället upp av goodwillposten. Uppsatsen har vidare visat på att det utifrån kraven i IFRS/IAS finns vissa avvikelser och brister i redovisningen. Den mest uppenbara bristen är avsaknaden av upplysningar rörande ett flertal punkter. Orsaken har bland annat visat sig vara företagens ovilja att redovisa något som kan tolkas som prognoser. Bristerna kan även ses som indikationer på att övervakningssystemet inte fungerar som det skall och att revisorerna inte är tillräckligt noggranna i sina kontroller.

Abstract Title: Discount rate - how do Swedish companies handle IAS 36 at impairment testing of goodwill? Subject/course: Independent thesis in business administration 15 credits Author: Sara Karlsson & Åse Thorsen Mentor: Gunnar Wramsby Examiner: Urban Österlund Seminar: 2015-05-26 Keywords: Goodwill, impairment test, discount rate, IFRS, IAS 36 and IAS 38 Purpose: This thesis aims to explain how the selected companies reason about IAS 36 and how they reason about changes in the market. Method: This thesis is based on a deductive approach. The thesis is mainly qualitative in which five interviews were conducted and facts from annual reports have been obtained. The thesis also has a quantitative part where the discount rates for the various companies were surveyed. Theory: The theoretical framework is based on theories of goodwill, discount rate, accounting principles, goodwill impairment and goodwill impairment testing. The authors also look closely at internal problems in the acquisition, such as principal/agent theory. Empiric: Empirical data were collected through four mail interviews and one telephone interview. The purpose of the interviews was to gain an insight into how the interview respondents reason about IAS 36. Furthermore, empirical evidence gathered from the annual reports of the companies was surveyed. Empirical data was based on a period of ten years. The companies that have been researched are Meda, Trelleborg, ICA Gruppen, Indutrade and Boliden. Analysis: The analysis is based on comparisons between theory and empirics and between empirics and empirics. Conclusion: The conclusion is based on the analysis that was composed. It is also a comparison of empirics with empirics. The thesis conclusion shows that companies generally follow IAS 36 guidelines well but lack in some areas. Furthermore, the conclusion shows that the grounds for the discount rate did not differ significantly between the companies investigated, nor over time.

Bakgrund och problem: En mängd nya standarder tillkom år 2005 när IFRS blev tvingande för börsnoterade företags koncernredovisningar inom EU. En av dessa nya standarder var IAS 36 punkt 134 som behandlar upplysningskrav vid nedskrivningsprövning av goodwill. Studier om företags redovisning av goodwill och dess nedskrivning de första åren med IFRS visade att redovisning av flera upplysningskrav var bristfälliga, dock spåddes det förbättringspotential av en del forskare. Det har även utförts studier om bakomliggande faktorer som kan ligga till grund för varför vissa företag inte redovisar fullständiga upplysningskrav, en av faktorerna som uppges är storleken på goodwillposten. Med dessa studier som bakgrund skulle det vara intressant att undersöka om svenska företag uppnått den spådda förbättringspotentialen sedan IFRS blev tvingande inom EU, samt om storleken på goodwillposten har en inverkan på hur företag redovisar upplysningskraven. Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka huruvida svenska företag uppfyller upplysningskraven i IAS 36 punkt 134 i större utsträckning år 2012 än vad de gjorde år 2005, och delsyftet är att undersöka om storlek på företags goodwillpost påverkar i vilken utsträckning de uppfyller upplysningskraven. Metod: Studien är av kvantitativ karaktär och en deduktiv ansats har använts. Empirin insamlades genom primärdata, i form av företagens årsredovisningar. Urvalet består av 50 börsnoterade bolag som alla uppvisade en goodwillpost år 2005 respektive år 2012. Resultat och slutsatser: Resultatet visar att företagen uppfyllde 61,5 % av upplysningskraven i IAS 36 punkt 134 år 2005 medan företagen år 2012 uppfyllde 86 % av kraven. Därmed uppfyllde företagen upplysningskraven i större utsträckning år 2012 än år 2005. Företagen förbättrade redovisningen av upplysningskraven med närmare bestämt 24,5 procentenheter mellan åren. Vidare visar resultatet att storleken på företags goodwillpost inte påverkade i vilken utsträckning företagen uppfyllde kraven år 2005, dock fanns det ett samband mellan variablerna år 2012. En möjlig anledning till att det inte fanns ett samband mellan uppfyllelse av upplysningskraven och goodwillstorleken år 2005 kan vara att år 2005 var det första året då IFRS blev tvingande. De nya standarderna innebar omställningar för många företag och kan på så vis ha påverkat sambandets resultat negativt.

År 2005 implementerades IFRS 3 och IAS 36 inom EU. Införandet innebär att företag årligen ska nedskrivningspröva goodwillvärdet istället för att linjärt skriva av posten under dess beräknade nyttjandeperiod. Nedskrivningsprövningen baseras på företagsledningens bedömningar om framtiden och flertalet studier har belyst att det nya regelverket lett till att goodwillposten utnyttjas opportunistiskt för att manipulera det rapporterade resultatet. I denna uppsats undersöks om det i en svensk kontext finns indikationer på att goodwillposten utnyttjas för artificial smoothing. Vi gör det genom att undersöka sambandet mellan goodwillintensitet och resultatvolatilitet och sambandet mellan onormalt stora vinster och goodwillnedskrivningar. Undersökningen visar att det föreligger ett signifikant negativt samband mellan goodwillintensitet och resultatvolatilitet och att det därmed finns indikationer på att goodwillposten utnyttjas för artificial smoothing. Studien visar också att företag som gör onormalt stora resultat inte gör relativt större nedskrivningar av goodwill än företag som gör normala resultat eller förluster. Resultatet indikerar att artificial smoothing, i den mån det praktiseras på Stockholmsbörsen, primärt utnyttjas i syfte att minska förluster och inte för att utjämna onormalt bra resultat.

Companies allocate the majority of the acquisition price to goodwill, which has resulted in goodwill to become a prominent asset on companies balance sheets. Research shows that goodwill impairments lag behind the economic reality between two to four years and that the current accounting regime does not provide adequate disclosures to predict future impairments. The purpose of this paper is to examine what factors that can predict the occurrence of future goodwill impairments. We carry out our investigation by choosing several pre-acquisition and post-performance indicators, which we hand-collect from companies’ annual reports. Our sample includes acquisitions made by Swedish listed companies during the period 2005 to 2011. To examine the predictability of goodwill impairments we carry out a series of binary logistic regressions in which goodwill write-offs are predicted by our acquisition and performance indicators. Our results suggest that information on acquisition activity, change in segment-level return on assets and firm-level return on assets are useful to predict goodwill impairments. Although our findings indicate that information surrounding the acquisition and subsequent performance can be helpful in predicting future impairments there is still difficulties for external stakeholders to predict goodwill write-offs. This is due the fact that a majority of acquisitions lack adequate information on the acquired goodwill. Consequently, our findings have implications for the accounting literature and standard setters since it is questionable whether financial statements and their disclosures provide sufficient and relevant information to evaluate the economic reality of goodwill balances.

Syftet med studien är att identifiera vilken effekt övergången till IFRS 3 och dess förändring från historiskt anskaffningsvärde till verkligt värde har haft på aktiemarknadens aktiepris och utdelningsnivå, för svenska företag noterade på NASDAQ OMX Nordic Stockholm.   Redovisningens syfte är att förse företagets intressenter med information som är användbar för beslutfattande. Värdering av goodwill är problematisk då tydligt beräkningssätt saknas. EU implementerade IFRS 3 för att förbättra redovisning av goodwill genom värdering till verkligt värde istället för historiskt anskaffningsvärde. Verkligt värde leder dock till att företag gör subjektiva bedömningar av goodwillpostens värde, vilket innebär att möjligheter att påverka resultat skapas. Detta leder i sin tur till påverkan på aktiepris och utdelningsnivå.   Studien har en deduktiv forskningsansats och en kvantitativ undersökningsmetod. Utifrån agentteorin testas hur värdering av goodwill till verkligt värde påverkar aktiepris och utdelningsnivå på NASDAQ OMX Nordic Stockholm. Effekter på aktiepris och utdelningsnivå studeras och jämförs över tid. Vidare delas jämförbara företag in i portföljer som jämförs med de hela urvalen för att eliminera risken för tidsaspekters påverkan.   Studien finner inte stöd för antaganden om att värderingsförändringen som implementeringen av IFRS 3 innebär påverkar aktiepris positivt, vilket tidigare litteratur framfört. Stöd kan inte heller finnas för att värderingsförändringen har en negativ effekt på aktiepris, vilket annan tidigare litteratur också har påvisat. Studien påvisar inte heller att värderingsförändringen påverkar utdelningsnivå varken positivt eller negativt, vilket har framförts av tidigare litteratur. Värderingsförändringen av goodwill från historiskt anskaffningsvärde till verkligt värde förefaller inte har någon påvisad effekt.

Finanskrisen som utlöstes hösten 2008 av en alltför generös utlåningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifrågasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och då framförallt värdering till verkligt värde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod främst i att redovisningsmetoden till stor del bygger på subjektiva bedömningar av tillgångar som är svåra att verifiera för utomstående intressenter. Två poster i företags finansiella årsredovisningar som bygger på värdering till verkligt värde är goodwill och finansiella instrument. Med anledning av detta undersökte vi hur banker i Europa använder sig av dessa verktyg för att eventuellt manipulera resultatet. Ett antal hypoteser baserade på tidigare studier testades med hjälp av kvantitativa metoder. Vårt resultat påvisar inte att bankerna aktivt manipulerar sina resultat till skillnad mot vad många tidigare studier menar. Det vill säga att företag som använder sig av värdering till verkligt värde utnyttjar möjligheten till att resultatmanipulera.

Bakgrund och problem: En av de konvergerade redovisningsstandarder som finns i IFRS och US GAAP är standarden om rörelseförvärv av bolag. Enligt regelverket får inte goodwillposten innehålla identifierbara materiella eller immateriella tillgångar och den ska endast utgöra en minoritet i förvärvsanalysen. Trots standardiseringar kvarstår skillnader mellan förvärv redovisas i Sverige och USA. Enligt tidigare forskning i Sverige utgör goodwill fortfarande en majoritet i köpeskillingen vilket går emot IFRS rekommendationer. En studie av bolag i USA görs för att jämföra med den svenska undersökningen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka fördelningen av köpeskillingen vid rörelseförvärv i amerikanska bolag under år 2013. Detta för att se hur fördelningen av köpeskillingen skiljer sig mellan de amerikanska bolagen och tidigare studie av svenska bolag. Metod: Studien utgår från en kvantitativ metod där 80 stycken bolag undersöks. Urval har gjorts från de bolagen med störst börsvärde på Nasdaq. Datan om rörelseförvärv kommer från årsredovisningar från kalenderåret 2013. En kvalitativ forskningsstrategi används sedan med komparativ inriktning för att besvara syftet med studien. Författarna ämnar att tolka och hitta ett mönster för hur fördelningen av köpeskilling skiljer sig. Resultat: Resultatet av undersökningen visar att vissa skillnader finns i fördelningen av köpeskillingen i länderna men skillnaderna är inte markanta. Bolag i USA har en högre andel av immateriella tillgångar än bolag i Sverige. Detta kan förklaras med den hårdare kontrollen från SEC i USA. Med 57 % i immateriella tillgångar och 46 % i goodwill av den totala köpeskillingen kan slutsatsen dras att amerikanska bolag följer rekommendationerna men det är fortfarande en ganska hög andel i goodwill.

Syftet med studien är att tolka två olika intressenters resonemang kring konceptet nedskrivning av goodwill med hänsyn till redovisningens kvalitativa egenskaper och standarden IFRS 3. Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en itterativ ansats. Det empiriska materialet är insamlat genom fyra semistrukturerade intervjuer med två revisorer och två ekonomianalytiker. Vi har kommit fram till att resonemanget kring nedskrivning av goodwill tyder på att de subjektiva bedömningar företagen har fått frihet till, skapar en viss oenighet om hur goodwillvärdet verkligen uppskattas till verkligt värde. Ett resonemang vi misstänker skapar svårigheter för att redovisning skall anses vara tillförlitlig i olika anseenden.

The function of accounting is to provide users with useful information in making economic decisions. Information regarding goodwill, a major constituent of the value of many listed companies, is likely to be useful in making decisions relating to those companies. A historical review of accounting literature, including professional standards, relating to methods of accounting for purchased goodwill showed that none of them has stood the test of time. The current trend towards an impairment paradigm will not resolve the issue satisfactorily because it produces, at best, a partial solution. The difficulty in accounting meaningfully for goodwill is compounded because, given its foundation in historical cost principles, accounting has been unable to present any information at all with regard to internally generated goodwill within the confines of the traditional Balance Sheet. This, in turn, has led to the evasion of the reality that the two forms of goodwill are inextricably merged. Trying to account satisfactorily for goodwill has been a prime example of R.R. Sterling�s �issues conceived in a way that they are in principle unresolvable�. The problem was accordingly redefined as being to find a method by which the current level of information relating to goodwill in the financial statements contained in a company�s Annual Report could be improved. This thesis seeks to identify a logically defensible method of accounting for goodwill which addresses the redefined problem. It builds upon the historical research undertaken, combined with a priori reasoning, to propose an additional financial statement which is a modification of nineteenth century �double accounting� in a modern context. This statement, which goes far to solve the redefined problem, also furnishes information regarding the company�s market capitalization at balance date and is termed the Market Capitalization Statement (�MCS�). While the idea of furnishing market capitalization data to readers of the Annual Report is not new, it is believed that this is the first time such data has been systematically linked with the Balance Sheet to provide an objective, integrated and meaningful view of goodwill in the financial statements. The practical application and simplicity of the MCS are illustrated by a range of examples drawn from Australian �dot-com� companies over a period of time which saw considerable fluctuation in both goodwill and market capitalization, supplemented by examining data relating to some of Australia�s largest listed companies over the same period. These examples demonstrate that the MCS has the potential to provide significant information not available in conventional financial statements, while freeing the traditional Balance Sheet and Profit and Loss Account to present information in a more meaningful and less distorted way. Finally, the MCS is noted as still being subject to certain problems and distortions in the context of the historical cost basis of the remaining financial statements. It is shown that, if used in the context of an exit price based system, Chambers� CoCoA, many of these distortions are removed. The MCS also complements the information provided by CoCoA as originally formulated.